Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Entre nous - Entrepôt - Entreprenad-auktion. Se Auktion. - Entreprenera - Entre-Rios - Entresol - Entretenera - Entrevue - Entropion - Entumeni. Se Oskarsberg. - Entusiasm - Enukleation - Envallson, Karl, teaterförfattare - En-ved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Entre nous [angtör nou], Fr., oss emellan,
i förtroende.
Entrepôt [angtörpå], Fr. (af entreposer, upplägga
på nederlag), nederlag, nederlagsplats, packhus;
stapelplats.
Entreprenad-auktion. Se Auktion.
Entreprenera [ang-], Fr. entreprendre,
företaga, öfvertaga, åtaga sig på vissa vilkor. –
Entreprenad, åtagande på öfverenskomna vilkor. –
Entreprenant, företagsam, tilltagsen. – Entreprenör
(Fr. entrepreneur), den som på vissa vilkor åtager
sig att anskaffa, ombestyra, utföra något.
Entre-Rios, stat i Argentinska republiken i
Syd-Amerika, upptager södra delen af den halfö,
som bildas mellan floderna Paraná och Uruguay samt
gränsar i n. till prov. Corrientes. Arealen 66,974
qvkm. (1,216 qv.-mil). 134,271 innev. (1869). Landet
ar en vågformig slätt, som mot s. öfvergår till
ett för öfversvämningar starkt utsatt lågland. Den
fruktbara jordmånen är till största delen betäckt
med yppig gräsväxt, enär åkerbruket är föga
utveckladt. Hudar, horn, talg och torkadt kött äro
nästan de enda utförselartiklarna. Hufvudstad:
Concepcion del Uruguay.
Entresoi [angtörsål], Fr., It. mezzanina, byggnadsk.,
halfvåning, mellanvåning, af mindre höjd än husets
öfriga, vanligen inskjuten mellan jordvåningen och
den första våningen eller enskilda delar af denna.
Entretenera [ang-], Fr. entretenir, underhålla (både
i betydelsen "bekosta" och i bet. "sysselsätta",
"roa"). – Entretenue [angtörteny], näml. femme,
underhållen qvinna, mätress.
Entrevue [angtervy], Fr., sammankomst, möte (för
afhandlande af någonting).
Entropion, Grek. (Med. Lat. entropium, af
Grek. entrepein, vända om), anat. inåtvändning
af ögonlocket eller åtminstone af dess fria
rand. Den retning, som derigenom åstadkommes på
ögat, företrädesvis genom ögonhårens rifning på
hornhinnan, är ganska betydlig. Orsaken är ofta kramp
i ögonlocken, framkallad af ögoninflammationer, som
äro förbundna med stark ljusskygghet. I sin ordning
förvärrar sedan E. det ursprungliga lidandet. Efter
ögonoperationer är denna felställning en lika vanlig
som obehaglig tillstöt. Äfven hos äldre personer med
slapp hud och klen muskulatur förekommer detta fel
ofta. Det kan i de mindre graderna lätt öfverses,
och ej sällan anträffas långvariga ögonsjukdomar,
som hafva sin rot i ett sådant, icke iakttaget
fel. Behandlingen är uteslutande kirurgisk och i
allmänhet vida lättare än den af den motsatta åkomman,
ektropion. Rsr.
Entumeni. Se Oskarsberg.
Entusiasm (Fr. enthousiasme, af Grek. enthus,
sammandraget af entheos, gudaingifven, af theos, gud),
egentl. gudaingifvet tillstånd; hänförelse, svärmisk
ifver. – Entusiasmera, hänrycka, förtjusa, elda. –
Entusiast, hänryckt, lidelsefull beundrare, svärmare
(t. ex. konst-entusiast o. s. v.). – Entusiastisk,
hänryckt, lifvad af höga och ädla tänkesätt, svärmisk.
Enukleation (af Lat. enucleare, utskala; lösa,
förklara; af nucleus, nöt, kärna), med., operation,
hvarigenom man borttager, utskalar, nybildningar
inom kroppen. Vanligast användes dock benämningen
för uttagandet af ögat. Denna operation har blifvit
allt mera vanlig, sedan man fått lära, att en mängd
sjukdomar, som redan förstört synen å det ena ögat,
hafva benägenhet att öfvergå på det andra och i
detsamma framkalla s. k. sympatiska lidanden, hvilka
ej sällan sluta med fullständig blindhet äfven i
detta sist angripna öga. Genom en i tid företagen
"enukleation" förebygges denna olycksbådande
vandring af sjukdom från det ena ögat till det
andra, och operationen, som afser att aflägsna en
alldeles oduglig, men ingalunda ofarlig återstod
af ett organ, är i sig ej förbunden med någon
fara. Läkning inträffar i regeln efter några få dagar,
och bristen är lätt att dölja genom ett artificielt
öga. Rsr.
Envallsson, Karl, teaterförfattare, föddes d.24
Okt. 1756 i Vaxholm. Mot slutet af 1770-talet tog
han i Upsala en ämbetsexamen, hvarefter han som
registrator tjenstgjorde i Krigskollegium. Sin
egentliga verksamhet hade han dock som
teaterförfattare. 1780–1806 dels författade, dels
öfversatte eller bearbetade han, hufvudsakligen för
den Stenborgska teatern, omkring 80 teaterstycken och
operatexter. Genom denna verksamhet utöfvade han –
trots bristande egendomlighet – stort inflytande på
det svenska skådespelets utveckling. Hans allvarliga
dramer, Gustaf Ericsson i Dalarna (1784) m. fl.,
äro svaga. För lustspelet egde han deremot större
begåfning, hvilket man särskildt finner af den
"lyriska komedien" Kronofogdarne eller Slotterölet
(1787), som han utarbetade efter en från franskan
lånad idé och i hvilket han utvecklade en komisk
kraft och en nationel folkhumor, som förklara detta
lustspels popularitet (redan 1790 hade det gifvits 58
gånger på Svenska komiska teatern). Colin och Babet
(imitation, 1787) samt Bobis bröllopp (1788) bilda
tillsammans med "Kronofogdarna" ett slags trilogi. E:s
bearbetningar af främmande teaterstycken utmärka sig
genom fyndig lokalisering. I sångstycken böjer sig
hans lätta och behagliga verskonst alltid smidigt
efter de lifliga och väl valda melodierna. E., som
äfven var musikkännare (i denna egenskap invaldes han
i Musikaliska akademien), verkade icke obetydligt för
nationens musikaliska bildning; särskildt gjorde han
sig i detta hänseende förtjent genom utgifvandet af
ett Musikaliskt lexikon (1802). På ämbetsmannabanan
kom han icke långt; 1802 utnämndes han till notarius
publicus, men måste till följd af blindhet snart lemna
denna befattning. Död, i stor fattigdom, i Stockholm
den 14 Juli 1806.
En-ved, Lignum juniperi, farmak., med., en-trä, veden
af roten till den vanliga enen (se En), är hvitaktig
å ytan, mot kärnan (centrum) rödaktig, seg och
hård, med täta årsringar och smala märgstrålar. Lukt
och smak äro helt svagt aromatiska, emedan veden är
mycket balsamfattig. Större tillgång på balsam finnes
deremot i den rödbruna barken. Alltså är den dekokt,
som kokas på nyss uppgräfda, icke afbarkade enrötter,
ett vida kraftigare urindrifvande medel, än den som
beredes af den torra, länge förvarade och sin bark
beröfvade enveden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
