Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Encyklopedi - Encyklopedister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Enciclopedia universale (1868 ff.), Dizionario
universale di scienze, lettere ed arti, utg. af
M. Lessona och C. A. Valle (1873 ff.), m. fl. –
Särdeles rik på omfattande encyklopedier af
vetenskapligt värde är den engelska literaturen. De
vigtigaste bland dessa äro Encyclopaedia britannica
(1771; 9:de uppl. 1875 ff.), den af Rees redigerade
Cyctopaedia (45 bd, 1802–19.), D. Brewsters Edinburgh
cyclopaedia (18 bd, 1830), Smadleys Encyclopaedia
metropolitana (25 bd, 1818–45), Penny cyclopaedia
(1833–43), Chambers’ Encyclopaedia (1860–68; ny
uppl. 1874) m. fl. – En synnerligen framstående
plats inom den encyklopediska literaturen intager
Tyskland genom F. A. Brockhaus’ Conversationslexikon
(1:sta uppl. 1796–1810; 12:te uppl, i 15 bd, 1875–79),
som varit förebild för en mängd likartade arbeten i
Tyskland och andra land. Ett utdrag ur detta verk är
Brockhaus’ Kleines conversationslexikon (1854–56;
3:dje uppl. 1879). Bland realencyklopedier,
som utarbetats på grundvalen af Brockhaus’
lexikon, förtjena nämnas W. Binders Allgemeine
realencyklopädie oder conversationslexikon
für das katholische Deutschland (1846–50; 3:dje
uppl. 1865–73), Herders Conversationslexikon (1853–57;
2:dra uppl. 1875 if.), Meyers Konversationslexikon,
eine encyklopädie des allgemeinen wissens (1857–60;
3:dje uppl., i 16 bd, 1874–79), med dess sammandrag,
Handlexikon des allgemeinen wissens (1870–72;
2:dra uppl. 1878), samt Spamers Illustrirtes
konversationslexikon für das volk (1869 ff.). Något
olika de föregående till anläggning och syfte äro
Pierers Universal-conversationslexikon (26 bd,
1824–36; 6:te uppl., 1875–79) och Meyers Grosses
conversationslexikon (44 bd, 1839–55). Ensamt i
sitt slag och uteslutande bestämdt för vetenskapliga
ändamål är det från 1818 pågående monumentala verket
Allgemeine encyklopädie der wissenschaften und
künste, af Ersch och Gruber, af hvilket hittills
(1881) hafva utkommit 154 bd. Med förbigående
af de många, till en stor del högst värdefulla
specialencyklopedier, som under senare tid utkommit
i Tyskland, må här endast nämnas Krünitz’
Oekonomisch-technologische encyklopädie (242 bd,
1773–1858), hvilken, trots sin titel, under sin
fortgång svällt ut till en allmän encyklopedi.
Bland öfriga lands encyklopediska arbeten, alla
mer eller mindre anslutande sig till Brockhaus
såsom mönster, må ytterligare nämnas: Algemeene
nederlandsche encyclopedie voor den beschaaften
stand (1865–68), Fr. Liebers Encyclopaedia americana
(1830–47), The new american cyclopaedia (1858–64;
ny uppl. 1873–76), Johnsons likaledes amerikanska
Illustrated universal cyclopaedia (1874–78), Mellados
spanska Enciclopedia moderna (34 bd, 1848–51), Riegers
böhmiska encyklopedi Slovnik naucny (1860–74) m. fl.
I Danmark utgaf H. A. Kofod 1816–28 ett
Conversationslexikon, och tjugo år senare följde
P. Larsens Almeennyttigt dansk konversationslexicon
(1849–60). Åren 1858–63 utkom det af C. F. Ingerslev
redigerade Nordisk conversationslexikon (2:dra
uppl., utg. af C. J. Fogh, S. Heegaard och
J. P. F. Königsfeldt, 1870–78).
Bland svenska encyklopediska arbeten är Åke
Klasson Rålambs (f. 1651, d. 1718) Adelig öfning
det äldsta. Det var ämnadt att utgöra omkr. 20
band, men endast 6 delar utkommo, 1690–94. Dessa
omfatta: aritmetik och landtmäteri, fortifikation,
skeppsbyggen, hushållning, åkerbruk och hortikultur
samt åtföljas af 90 planscher. Några delar utkommo i
sammandrag. De encyklopediska arbeten, som tillhöra
förra och början af innevarande århundrade,
äro af ringa omfång och till hufvudsaklig del
öfversättningar, såsom Breviarium continens initia
eruditionis, eller lärdoms och vetenskapers abc
(1734), K. Bildts Anwisning til en grundelig
kundskap om Gud, människone och verldene (1753);
J. E. Angelinis Encyklopedi för barn (1803–04)
m. fl. Den förste, som veterligen haft för afsigt att
föranstalta en allmän svensk encyklopedi, var (enligt
Gjörwell) öfverstelöjtnanten J. J. Anckarström
(fader till Gustaf III:s mördare), men hans död
(1777) hindrade beslutets verkställande. Förlaget
öfvertogs af den lärde bibliografen C. Ch. Gjörwell,
hvars mening var att, i förening med flere andra män,
utgifva en Svensk encyklopedie, innefattande alla
vetenskaper och konster. Af detta stort anlagda arbete
utkom likväl endast första häftet (1781), hvarefter
det, af brist på afsättning, upphörde. Ett verk af
encyklopediskt innehåll är äfven O. Bergklints
Sammandrag af alla vetenskaper till svenska
ungdomens tjenst (1775; 3:dje uppl. 1794), hvilket
tillika ingick som 3:dje del i Gjörwells Svenska
ungdomens handbok (1775; de tre öfriga delarna
äro författade af J. P. Miller, S. J. Alnander
och A. F. Büsching). Den första i Sverige utgifna
allmänna realencyklopedien, Conversationslexikon
(4 bd, 1821–26, suppl. 4 bd, 1831–39), var en
öfversättning i sammandrag af Brockhaus’ förut nämnda
stora verk. Bättre tillgodosedt var det fosterländska
intresset i det af P. G. Berg 1845–52 utgifna
Svenskt konversationslexikon (4 bd) samt i det,
1857–66, likaledes i 4 bd, på Ad. Bonniers förlag,
under redaktion af M. Schück, utgifna Konversations-
och universallexikon. Det sedan 1875 under utgifning
varande encyklopediska verket Nordisk familjebok
redigerades t. o. med art. Elzheimer af N. Linder och
utkommer på "Svenska Familj-Journalens Aktiebolags"
förlag. R. G.
Encyklopedister, Fr. Encyclopédistes, gemensam
benämning på de skriftställare och filosofer, som
lemnade bidrag till eller togo parti för den stora
franska encyklopedien (se Encyklopedi), hvilken
1751–80 utgafs i Paris under Diderots och d’Alemberts
ledning. Detta berömda verk var det gemensamma
organet för den under 18:de årh. i Frankrike herskande
filosofiska riktningen, i synnerhet med hänsyn till
religion, etik och statsvetenskap. Från d’Alemberts
penna flöt den snillrika "Discours préliminaire", som
inleder arbetet och ger en öfversigt af sammanhanget
mellan det menskliga vetandets olika områden. Mallet
bearbetade teologien och historien, Toussaint
juridiken, Daubenton medicinen, Yvon logiken och
moralfilosofien, Rousseau musiken och filosofien,
Marmontel literaturhistorien. Bland de öfrige
deltagarna voro de förnämste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
