Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektryon - Elektuarium - Element - Elementar- (i sammansättningar) l. Elementär - Elementar-analys, kem. Se Analys - Elementar-andar - Elementar-läroverk - Elementarskolan, Nya. Se Nya Elementarskolan - Elementar-taktik l. Formel taktik, krigsv. Se Taktik - Elementär (Fr. élémentaire), innehållande l. syftande på grunderna af något. Se Elementar- - Elemi - Elenchus - Elenktik - Eleonora af Aquitanien - Eleonora Katarina - Eleoptén - Eleos - Elephantiasis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tiryns, åt hvilken han gifvit sin dotter Alkmene till gemål.
A. M. A.
Elektuarium (Lat. electuarium, af Grek. ekleikton,
af ekleichein, slicka, sörpla i sig), farmak., mos,
mosartadt medikament. Jfr Mos.
Element (Lat. elementum), urämne, grundämne, odelbart
ämne; det första, enklaste och ursprungligaste af
något (t. ex. elementen af menskligt vetande, de
första grunderna af vetande, elementarkunskaper);
lifsämne, lifsvilkor; hvad som passar, anstår,
tilltalar (deraf uttrycket: vara i sitt element,
trifvas). – Mat., oändligt små storheter eller
s. k. differentialer. Man föreställer sig nämligen,
att linier, ytor och kroppar kunna uppdelas i oändligt
små delar och kallar de senare de forras element eller
smådelar. – Astron., de storheter, som äro nödvändiga
och tillräckliga för att bestämma en planets bana samt
dess läge i densamma uti ett gifvet tidsmoment. Dessa
element eller konstanter äro: 1) halfva storaxeln,
2) excentriciteten, 3) epoken, eller planetens läge i
banan i ett gifvet ögonblick, 4) inklinationen, eller
lutningen mellan planetbanans och jordbanans plan, 5)
den uppstigande nodens längd och 6) perihelii afstånd
från noden. Till dessa sex element kunde räknas 7)
planetens omloppstid. Denna är emellertid beroende
af halfva storaxeln eller medelafståndet från solen,
enligt Keplers tredje lag. – Fys., beståndsdel i ett
elektriskt batteri: laddflaska och enkel stapel eller
cell. Se Laddflaska ooh Galvanisk stapel.
Elementar- (i sammansättningar) l. Elementär
(Lat. elementarius, Fr. élémentaire), som innehåller
elementen, eller de första grunderna, till något;
begynnelse-, förberedelse- (t. ex. elementarlära,
elementarmetod, elementarundervisning o. s. v.). Jfr
Element.
Elementar-analys, kem. Se Analys.
Elementar-andar, enligt medeltidens folktro andar,
som regerade de fyra "elementen", de personifierade
elementen (enligt den mystisk-kabbalistiska
filosofien): gnomerna (jordandarna), undinerna
(vattenandarna), sylferna (luftandarna) och
salamandrarna (eldandarna). Elementarandarna
förekomma, under olika gestalter, i alla folks
sagor. Theophrastus Paracelsus skref en särskild
afhandling om dem.
Elementar-läroverk var länge den officiella
benämningen på sådana svenska undervisningsanstalter,
hvilka numera, jämlikt k. stadgan af d. 1 Nov. 1878,
kallas allmänna läroverk.
Elementarskolan, Nya. Se Nya Elementarskolan.
Elementar-taktik l. Formel taktik, krigsv.
Se Taktik.
Elementär (Fr. élémentaire), innehållande 1. syftande
på grunderna af något. Se Elementar-.
Elemi (Arbol a brea), farmak., harts af Amyris
elemifera (fam. Terebinthaceae), en i Vestindien
inhemsk buske. Det bildar gulaktiga massor af
fenkåls-artad lukt och användes såsom ingrediens
i vissa slags sprit- och terpentinfernissor.
P. T. C.
Elenchus, Lat. (Grek. elenchos), motbevis,
vederläggning. Jfr Elenktik. – Ignoratio
elenchi, Lat., log., det fel i en bevisning
att man till följd af okunnighet bevisar någonting
annat, än det som skulle bevisas. (Är förbiseendet
afsigtligt, så kallas det begångna logiska felet
mutatio clenchi.)
Elenktik (af Grek. elenchos, vederläggning),
öfverbevisnings- och vederläggningskonst.
Eleonora af Aquitanien, fransk och sedermera
engelsk drottning, dotter af Guiennes siste hertig,
Vilhelm IX, föddes 1122. Hon förmälde sig 1137 med
franske konungen Ludvig VII, men till följd af sin
njutningslystnad och sitt lättsinne passade hon ej
tillsammans med den allvarlige Ludvig. Äktenskapet
blef olyckligt och upplöstes 1152, efter det andra
korståget (1147–49), i hvilket Ludvig deltog,
åtföljd af sin gemål, som i Heliga landet ej höll
strängt på den äktenskapliga troheten. Sex månader
derefter gifte sig E. med Henrik Plantagenet, som
1154, under namnet Henrik II, uppsteg på Englands
tron. Henrik gaf E. många anledningar till svartsjuka,
hvarför hon eggade sin son Richard till uppror mot
fadern och ingick förbindelser med sin frånskilde man
mot sin andra gemål (1173). Drottningen blef derför
fängslad och satt fången till Henriks död (1189),
hvarefter hon skötte styrelsen i England, dels tills
efterträdaren Richard hann anlända och dels under
dennes frånvaro i Heliga landet (1190–94). Död 1204.
Eleonora Katarina, pfalzgrefvinna, dotter af
pfalzgrefve Johan Kasimir och Karl IX:s dotter
Katarina, föddes d. 17 Maj 1626 och uppfostrades
tillsammans med drottning Kristina. Redan i Maj
1643 fick hon giftermålsanbud från landtgrefven
Fredrik af Hessen (född d. 9 Maj 1617, död
d. 24 Sept. 1655); men både prinsessans fader
och dåv. förmyndareregeringen hyste, af olika
skäl, betänkligheter mot partiet. Drottning Kristina
lär deremot hafva arbetat för detsamma. Den 1 Juni
1646 undertecknades emellertid äktenskapskontraktet,
i hvilket E:s fader bl. a. tillförsäkrade henne
en hemgift af 20,000 gulden och hennes trolofvade
5,000 gulden i morgongåfva. Den 8 Sept. s. å. firades
brölloppet. Såsom fästmö hade E. emellertid inlåtit
sig i kärlekshandel med en fransk komiker, Beschon,
och följderna deraf nödgade henne kort efter
brölloppet att bekänna förseelsen för sin man, som
gaf henne sin förlåtelse. E. dog d. 3 Mars 1692. Hon
var moder till en son och fyra döttrar, af hvilka en
vann en sorglig ryktbarhet.
Eleoptén (af Grek. elaion, olja, och ptenos,
flyktig), kem. Många eteriska oljor kunna genom
inverkan af låg temperatur delas i en fast,
kristalliserande, och en flytande del. Berzelius
kallade den fasta delen stearoptén och den flytande
eleoptén. P. T. C.
Eleos, Grek. mytol., medlidandets personifikation. På
torget i Athen hade han ett altar, till hvilket alla
de, som hos athenarna sökte hjelp och skydd (Adrastos,
herakliderna m. fl.), togo sin tillflykt.
Elephantiasis (Grek. och Lat., af elephas, elefant),
med., ett namn, som af forntidens läkare nyttjades
för att beteckna åtskilliga sjukdomar, hvilka gifva
upphof åt en onaturlig, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
