Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektromagnetism - Elektrometer - Elektromikrometer - Elektromotor - Elektron - Elektronegativ och Elektropositiv, fys. Se Elektricitet, Elektrokemiska teorien (Kontaktsteorien) och Elektromotor - Elektropunktur - Elektroskop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i rullen, så uppkommer en nordpol i denna ände af
stången. Liksom vid hvarje annan magnetisering
upphör jernets magnetism, så snart den
magnetiserande kraften aflägsnas, d. v. s. då
strömmen afbrytes, hvaremot stålet bibehåller sin
magnetism. Jfr Elektromagnet och Magnetisering.
K. L.
Elektrometer (af Grek. elektron och metron, mått),
fys., instrument för mätning af den statiska eller
friktionselektricitetens styrka. Elektrometrarna
äro egentligen endast ett slags elektroskop,
men försedda med gradering, så att qvantitativa
bestämningar kunna erhållas. Till dem hör
Henleys qvadrant-elektrometer, hufvudsakligen
afsedd för undersökning af elektricitetsmaskiners
laddningsstyrka. Den utgöres af en uppstående ledare,
vid hvilken är, i vertikal ställning, fäst en skifva
af half- eller qvartscirkelform, i kanten försedd med
gradering. I medelpunkten af skifvan är fäst en fin
silkestråd med en flädermärgskula. När instrumentet
laddas, repelleras kulan från ledaren en viss vinkel,
som afläses på skifvan och utgör ett slags mått på
laddningen. Så länge denna bibehåller sig, qvarstår
pendeln i samma läge; men i samma mån den aftager,
sjunker pendeln tillbaka till sitt naturliga vertikala
läge. Till elektrometrarna hör vidare den elektriska
torsionsvågen och den s. k. urladdningselektrometern,
eller Lanes urladdningsflaska, som utgöres af
en vanlig laddflaska, framför hvars med den inre
beläggningen förenade knapp sitter en annan knapp, som
är förskjutbar från eller intill den förra och satt
i ledande förening med den yttre beläggningen. Med
tillhjelp af en sådan flaska kan man alltid ladda
ett batteri till samma styrka. Batteriet ställes på
en isoleringspall, och dess yttre beläggning sättes i
ledande förening med den inre på Lanes flaska. Under
batteriets laddning springa gnistor öfver mellan de
båda kulorna på Lanes flaska, och antalet af dessa
gnistor blir ett mått på batteriets laddning. Särdeles
känslig är den af prof. Chr. Lovén konstruefade
kapillar-elektrometern. Denna utgöres af ett glasrör
med kapillär förträngning på midten. Röret är fyldt
med qvicksilfver, som i det kapillära röret är
afbrutet genom en droppe af med svafvelsyra försatt
vatten. Om rörets ena ände sättes i ledande förening
med jorden och den andra med en konduktör, så kommer
äfven den allra minsta förändring i elektricitetens
fördelning på denna senare att framkalla en
förflyttning af vattendroppen, hvilken utgör
instrumentets index, och observeras genom mikroskop
med skala, hvarigenom utslagens relativa storlek kan
bedömas. L. A. F.
Elektromikrometer (af Grek. elektron och mikrometer,
af mikros, liten, kort, och metron, mått)
l. Mikro-elektrometer, fys., ett slags elektroskop,
som egentligen är afsedt till uppmätning af tensionen
på de särskilda elementen i en stapel. Detta
instrument har aldrig fått någon större användning.
Elektromotor (af Grek. elektron och Lat. motor, som
sätter i rörelse, af movere, sätta i rörelse), fys.,
är, enligt kontaktsteorien, benämning på de kroppar,
vid hvilkas beröring med
hvarandra elektricitet utvecklas. Metallerna äro de
förnämsta elektromotorerna (elektromotoror af
första ordningen). Med afseende på den utvecklade
elektricitetens tension ordnas de vigtigaste af
dem i följande s. k. tensionskedja: jern, kadmium,
zink, koppar, silfver, guld, bly, tenn, aluminium,
platina, palladium och vismut. Hvar och en af dessa
metaller blir positivt elektrisk vid beröring med
en efterföljande, men negativt elektrisk, om den
förenas med en föregående. Tensionen blir större,
ju aflägsnare från hvarandra metallerna stå i
tensionskedjan. Äfven vätskorna äro elektromotorer,
men, enär de ej intaga några bestämda platser
i tensionskedjan, endast af andra ordningen. –
Elektromotorisk kraft, den verkande
orsaken, när, vid tvänne kroppars beröring, en
elektricitetsfördelning eger rum, så att den ena
blir positivt och den andra negativt elektrisk. Jfr
Galvanism. K. L.
Elektron, grekiskt ord med vacklande betydelse:
bernsten, metallblandning (guld och silfver) m. m. I
sin först anförda betydelse gaf det upphof till orden
elektricitet, elektrisk m. fl., emedan i forntiden
elektriska fenomen voro med full säkerhet iakttagna
endast hos bernsten.
Elektronegativ och Elektropositiv, fys. Se
Elektricitet, Elektrokemiska teorien (Kontaktsteorien)
och Elektromotor.
Elektropunktur (af Grek. elektron och Lat. punctura,
stickning), med., inom läkarekonsten bruklig
användning af den elektriska strömmen. Den består
antingen deri att den ena polen, reoforen, förses
med en nål, under det den andra, som vanligt, bär
en svamp eller en metallskifva, eller ock deri att
båda reoforerna löpa ut i fina spetsar. I förra
fallet instickes nålen genom huden, och den andra
reoforen sättes utanpå densamma, på längre eller
kortare afstånd. Vanligen afses dermed att inverka på
större nerfstammar. Då tvänne nålar begagnas, hvilket
numera är det vanligaste, sker detta för att aflägsna
svulster (tumörer). Rsr.
Elektroskop (af Grek. elektron och skopein, se, skåda)
fys., instrument, som visar tillvaron af svaga
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
