Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egyptiska bönor, bot. Se Dolichos - Egyptiska darrvelsen, zool. Se Darrmalen - Egyptiska gamen, zool., en stundom förekommande benämning på Asgamen - Egyptiska glasögon-ormen l. Aspis - Egyptisk konst och Egyptisk mytologi. Se Egypten - Egyptisk salfva - Egyptisk ögoninflammation l. Militär-oftalmi - Egyptolog - Eh bien, Fr. (af Lat. bene, väl), nå väl! godt! nå? - Ehen, kustflod i engelska grefskapet Cumberland - Ehlers, Jakob - Ehlert, Louis - Ehnemark, Karl Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Egyptiska bönor, bot. Se Dolichos.
Egyptiska darrvelsen, zool. Se Darrmalen.
Egyptiska gamen, zool., en stundom förekommande
benämning på Asgamen.
Egyptiska glasögon-ormen l. Aspis, Naja haje, zool.,
en till ormarnas ordning (Ophidia) och afd. Colubrina
venenosa hörande art, som har sitt hemland i vestra
och norra Afrika. Den uppnår en längd af 1,4–1,7
m. (4,7–5,7 f.) och har en grönaktig, brunfläckig
färg samt rutformiga, sexkantiga fjäll. När ormen
retas, blåser han upp halsen, ungefär på samma sätt
som hans asiatiske slägting, hvars glasögonlika
teckning på halsen han dock saknar. I Egypten, der
han, såsom namnet antyder, är ganska allmän, var
han i äldsta tider föremål för gudomlig dyrkan. Han
ligger virad omkring hufvuden på bildstoder
af de gamle egypternas gudar och konungar samt
tyckes hafva betraktats som sinnebild för makten. I
forntiden användes han äfven för att med sitt ytterst
giftiga bett hastigt aflifva brottslingar. Nu för
tiden förevisas han icke sällan af gycklare och
ormtjusare. I sitt fria tillstånd lifnärer sig
denna orm af allahanda mindre djur, synnerligast
fält- och springmöss, ödlor, ormar, grodor o. s. v.
J. G. T.
Egyptisk konst och Egyptisk mytologi.
Se Egypten.
Egyptisk salfva (unguentum egyptiacum
l. u. aeruginis), med. farmak., är icke längre i
Sverige officinel, men finnes under vexlande namn,
såsom mel l. oxymel aeruginis och linimentum acetatis
cuprici (ed. V.), upptagen i äldre upplagor af
Pharmacopaea Succica. Den bereddes genom att vid
sakta eld under flitig omröring, till stadga af
en salfva, inkoka spansk gröna (5 delar), vinättika
(7 del.) och renad honing (14 del.). Denna beredning,
som säges vara uppfunnen i Egypten (deraf namnet),
har brun färg (af reducerad metallisk koppar och
kopparoxidul). Den var förr ofta nog, men är numera
sällan, om ens någonsin, använd såsom ett retande
medel, å slappa, orena sår, till frätning å hårda
sårkanter och till pensling å elakartade sår i munnen.
O. T. S.
Egyptisk ögoninflammation l. Militär-oftalmi,
med., en sjukdom, som börjar i ögonlockens
bindohinna (konjunktiva) med bildning af små
korn, granulationer, hvilka till utseendet
hafva mycken likhet med grod-rom. Dessa kom,
som kallas trakematösa, uppträda vanligen först
i öfvergångsfållarna, der bindehinnan lemnar det
egentliga, af brosk underbäddade, ögonlocket,
för att slå sig öfver på ögongloben, och de kunna
finnas der ganska länge utan att gifva anledning
till besvärande symptom; men förr eller senare breda
de ut sig, hvarunder de dels medföra inflammatoriska
symptom och dels bilda andra, större, röda, papillära
granulationer. Den form, der inflammationen uppträder
med eller åtföljes af starkare varbildning, är den
som företrädesvis blifvit kallad den egyptiska
inflammationen. Äfven i lyckliga fall är denna
sjukdoms förlopp mycket kroniskt, och de trakematösa
kornen försvinna i regeln ej utan att lemna efter
sig ärr, hvarigenom ögonlockens insida mister sin
mjukhet och skadligt inverkar på
ögonbulben, men framför allt på hornhinnan,
hvilken mer eller mindre fördunklas. Oftast
visa sig i nämnda hinna små infiltrationer och
ytliga kärl (panni), hvilka endast långsamt
försvinna och vanligen efterlemna fördunklingar,
mest på hornhinnans öfre hälft, emedan det öfre
ögonlocket vida mera än det nedre gnides emot
ögat. Men äfven under sjukdomens tidigare stadier
kan hornhinnan angripas samt inflammations- och
suppurationshärdar uppstå i densamma och hela
ögat rätt hastigt förstöras. Sjukdomen uppkommer
knappast spontant, utan beror på smitta. Sitt namn
har den fått deraf att den franska armé, som med
Napoleon I gjorde fälttåget i Egypten, i hög grad
angreps deraf och sedan medförde smittan till
Frankrike, hvarifrån den utbredt sig till andra
land, synnerligast Belgien. I Sverige förekommer
den mest i Kalmar län, Östergötland och Fryksdalen
(i Värmland). I synnerhet i Belgien har man vidtagit
en mängd sanitära försigtighetsmått emot detta slags
ögonsjukdom. Man låter t. ex. soldaterna hvarje vecka
undergå ögonmönstring i kasernerna. Behandlingen
är mycket kinkig. Ofta upprepade bränningar af de
sjuka ögonlocken med bläster (svafvelsyrad
kopparoxid) och andra kaustika är i de flesta fall
hufvudmedlet, men hornhinnans inflammering kräfver
särskilda behandlingsmetoder. Äfven med den bästa
behandling är man långt ifrån säker att kunna
förekomma ohjelpliga fel i hornhinnan, och ej
sällan förgå åratal, innan patienterna tillfriskna.
Rsr.
Egyptolog (af AEyyptus, Egypten, och logos, tal,
lära), forskare uti eller kännare af (det forna)
Egyptens antiqviteter, språk m. m. – Egyptologi,
vetenskapen om Egyptens (forna) kultur, språk,
fornlemningar o. d.
Eh bien [e biäng], Fr. (af Låt. bene, väl), nå
väl! godt! nå?
Ehen [ihän], kustflod i engelska grefskapet
Cumberland.
Ehlers, Jakob, dansk mecenat, f. 1647, d. 1692 som
assessor i Höjeste ret och i Kammarkollegiet. Vid
operahusets brand 1689 förlorade E. sina tvänne
döttrar, och till minne af dem upprättade han (1691)
"Ehlers kollegium" i Köpenhamn, hvarest 24 (till 1837
endast 16) studenter erhålla fri bostad. En del
af dem få äfven penningeunderstöd från stiftelsen.
E. Ebg.
Ehlert, Louis, tysk komponist och skriftställare,
f. 1825, sedan 1850 musiklärare och kritiker i Berlin,
har komponerat Frühlingssymphonie och Hafis-ouverture
samt åtskilliga sånger och karaktersstyckcn för piano,
hvarjämte han utgifvit Briefe über musik (1859),
Römische tage (1867) och Aus der tonwelt (1877). A. L.
Ehnemark, Karl Magnus, sjöofficer, föddes i
Karlshamn d. 4 Mars 1803. Efter att 1821 hafva blifvit
underlöjtnant vid örlogsflottan tjenstgjorde han till
1825 på amerikanska handelsfartyg för att utbilda sig
i sitt yrke. 1827 utnämndes han till sekundlöjtnant,
och 1828 anställdes han vid franska flottan,
med hvilken han deltog i blockaden af Lissabon
(1831). 1830 befordrades han till löjtnant vid svenska
flottan och fick såsom sådan befäl på örlogsångaren
"Odin", med hvilken han 1836 stötte på grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
