Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cæsar, Gajus Julius - Cæsarea - Cæsareopapism l. Cæsareopapat - Cæsarion - Cæsarism l. Cesarism - Cæsarius - Cæsium - Cæsius, holländsk boktryckarefamilj. Se Bläu - Café - Caffarelli, italiensk sopransångare. Se Majorano - Caffarelli du Falga, Louis Marie Josèphe Maximilien - Caffarelli du Falga, Auguste - Cafuzo, Sp., mestiz af indian och neger - Cage, Fr. (af Lat. cavea, bur), mek., hjulhuset i ett ur - Cagliari - Calgiari, Paolo, italiensk målare. Se Veronese - Cagliostro, Alexander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
galliska kriget, och De bello civili (i tre böcker),
om det borgerliga kriget. Båda dessa arbeten
utmärka sig i hög grad genom framställningens
klarhet samt stilens renhet och flärdfria skönhet.
I synnerhet det förstnämnda är allmänt och med
fördel användt såsom skolbok. Upplagor med
förklarande anmärkningar på svenska äro utgifna
af A. Frigell (1854 och 1861–68) samt F. W.
Häggström (3:dje uppl. 1868). En svensk
öfversättning är verkställd af S. G. Dahl (1873). A. M. A.
Cæsarea, namn på flere i det fornromerska
riket belägna städer, hvilka så kallades för att
hedra någon kejsare. – 1. Hufvudstad i
Kappadocien. Denna stad, som i början hette
Mazarea eller Eusebia, var en af romerska
rikets förnämsta myntningsorter i Asien och hade
under kejsar Valerianus 400,000 innev. – 2.
Stad i Palestina, Hamn. Detta C. hette förut
Stratonis turris och kallas nu (det finnes
endast i ruiner) Kaisarich. Det befästes af
konung Herodes den store och var sedermera
säte för den romerske ståthållaren. – 3. C.
Paneas, sedermera C. Philippi, stad i
Palestina, skådeplats för flere händelser i Jesu
lefnad. Det är nu en obetydlig by, C. Banias,
med 150 hus. – 4. C. Mauretaniae l. Julia
Caesarea, stad vid Medelhafvet i det
nuvarande Alger. Betydande ruiner. Heter nu
Sjersjel.
Cæsareopapism l. Cæsareopapat (äfven
Cesareopapism och Cesareopapat; af Lat.
cæsar, kejsare, och papa, biskop, påfve), den
verldsliga maktens ingripande i kyrkans
rättigheter; den kyrkliga styrelseform, i hvilken den
kyrkliga makten, eller påfvemakten (papismen),
tillhör den verldsliga öfverheten (cæsar), åt
hvilken hon anses öfverlåten enligt gudomlig rätt.
Det äkta engelska episkopalsystemet,
utgånget från reformationen under Henrik VIII
och till fullo utbildadt genom den lärde och
ansedde Richard Hooker (i hans "Ecclesiastical
polity", 1594), kan anses vara uttrycket för den
renaste caesareopapismen. J. H. B.
Cæsarion, Kleopatras son, f. 47 f. Kr.,
erkändes af Antonius såsom son af Julius Caesar
och insattes till medregent öfver Egypten, men
blef efter slaget vid Actium dödad på Octaviani
befallning.
Cæsarism l. Cesarism (af Lat. cæsar,
kejsare), envåldsmakt, som uppträder under samma
eller ungefär samma former som de förste
romerske kejsarnas (cesarernas), d. v. s. på det
sätt att regenten erkänner folket som all makts
och således äfven sin egen makts källa samt till
skenet underordnar sig folkviljan, uttalad genom
representation eller allmän omröstning
(plebiscit), men i sjelfva verket herskar genom
vapenmakt (militarism), styr oinskränkt och, med
en lydig tjenstemannakår eller fal press som
verktyg, förstår att leda folkviljan efter sitt
behag. Napoleon III:s regering var ett exempel
på caesarism.
Cæserius. 1. Biskop af Arles (502–543).
Han är bekant såsom grundläggaren af de första
munk- och nunneklostren. – 2. C. af
Nasians, d. 368, utmärkt naturforskare,
matematiker och läkare, anses vara författare till
Quæstiones theologicæ et philosophicæ. Han var
broder till Gregorius af Nasians. – 3. C. af
Heisterbach, d. 1240, prior i klostret
Heisterbach, skref bl. a. Dialogus magnus
visionum et miraculorum (utgifven af Stränge 1851).
Cæsium, kem., ett med kalium beslägtadt
grundämne, som 1860 på spektralanalytisk väg
upptäcktes af Bunsen. Det förekommer
mycket sparsamt, ehuru tämligen allmänt, i flere
mineral och mineralvatten, tillsammans med kalium,
rubidium, tallium och litium. Det enda mineral
hvari det anträffats till någon större mängd, är
pollux från Elba. Caesium-metallen är ännu ej
framställd. Föreningarna likna kaliums.
Caesium är ännu mer positivt än detta. Dess
atomvigt, som tecknas Cs, är 133. Dess spektrum
utmärkes af tvänne blåa linier. Deraf namnet
(jfr Lat. cæsius, blå). P. T. C.
Cæsius, holländsk boktryckarefamilj. Se Bläu.
Café, Fr., kaffe; kaffehus, schweizeri. – Café
au lait [å lä], kaffe med mjölk (grädde). – Café
noir [nåar], "svart kaffe", kaffe utan grädde. –
Café chantant [sjangtang], utskänkningslokal, der
sång utföres.
Caffarelli, italiensk sopransångare. Se
Majorano.
Caffarelli du Falga [-dy-]. 1. Louis Marie
Josèphe Maximilien C., fransk general, f.
1756, omfattade revolutionens grundsatser och
tjenade i Rhen-armén, men blef kastad i
fängelse, emedan han ogillade Ludvig XVI:s
afrättning. Sedermera deltog han, fastän han
under en drabbning förlorat sitt ena ben, i tåget
till Egypten, der han 1799 utanför S:t Jean
d’Acre fick ett sår, af hvilket han dog s. å.
Han var författare till flere skrifter i
matematiska, administrativa och filosofiska ämnen. –
2. Auguste, grefve de C., den förres broder,
fransk general, f. 1766, deltog i nästan alla
revolutionskrigets fälttåg och var 1806–10
krigsminister för konungariket Italien. I spetsen för
de italienska trupperna vann han 1811 segern
vid Zaragoza, och 1813 anförde han nordarmén
mot engelsmännen. 1831 utnämndes han till
pär. Död 1849.
Cafuzo, Sp., mestiz af indian och neger.
Cage [kasch], Fr. (af Lat. cavea, bur), mek.,
hjulhuset i ett ur.
Cagliari [ka’ljari]. 1. Italiensk provins,
omfattande södra delen af ön Sardinien.
Ytinnehållet 13,530 qv.-kilom. (243 qv.-mil).
Innevånarna, hvilkas antal 1871 uppgick til 392,958,
idka mest åkerbruk. – 2. Hufvudort i nämnda
provins vid Cagliari-bukten på öns södra sida.
32,834 innev. (1871). Liflig spanmålshandel.
Ärkebiskopssäte, ståtlig domkyrka, kungligt slott,
universitet och myntverk. I trakten finnas
romerska ruiner, bl. a. af en amfiteater. Staden
kallades af kartaginenserna Karales.
Cagliari [ka’ljari], Paolo, italiensk målare.
Se Veronese.
Cagliostro [kaljå’strå], Alexander, grefve,
äfventyrare, hette egentligen Josef Balsamo
och föddes af fattiga föräldrar d. 8 Juni 1743
i Palermo. Vid unga år blef han biträde hos
apotekaren i ett kloster i Italien, och denne
lärde honom litet kemi, fysik och medicin. Till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
