Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byggnadsskyldighet - Byggnadsstil. Se Byggnadskonst - Byggningabalken - Byggningshjelpen l. Vinterkörseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lindrigare på kyrkoherdebolen än annanstädes. Men
vidare kan äfven behofvet upptagas såsom en
för nu i fråga varande skyldighet gällande gräns,
emedan ingen är skyldig att bygga, såvida ej
husen verkligen äro förfallna, och ej mera, än
hvad gården tarfvar efter ortens sed och
lägenhet. Dessa bestämmelser om
byggnadsskyldig heten gifva upphof till åtskilliga förhållanden,
som betecknas med särskilda termer. Så
benämnes underlåten, underhållsskyldighet
husröta, försummad nybyggnad missbyggnad.
Har åbon byggt flere hus, än lagen ålägger
honom, kallas detta öfverloppsbyggnad;
har han byggt flere hus, än som belöpa sig på
hans besittningstid, säges öfverbyggnad ega
rum.
För att kunna undersöka huru en innehafvare
fullgör sin byggnadsskyldighet har man
anordnat vissa åtgärder. Dessa bestå först i
besigtningar, å publika hemman gemenligen
periodiskt återkommande – hvart tredje eller
femte år –, då deremot å jord, som är i
enskild ego, åtminstone, om hon är af frälse natur,
jordegaren må låta hålla syn, när han vill.
Besigtningarna å publika hemman bära namn af
ekonomiska besigtningar och förrättas af
vederbörande tjenstemän, i allmänhet
kronofogden, biträdd af nämndemän. Å militieboställen
är dock besigtningen något annorlunda
anordnad. Ändamålet med densamma är att utröna i
hvad skick hemmanet befinner sig; om
försummelse i byggnadsskyldigheten upptäckes, ålägges
innehafvaren att bota hvad som brister, på det
han ej må åsamka sig större husröta, än han
sedermera vid afträdet kan gälda. Merendels har
den ekonomiska besigtningen sjelf rättsliga
följder, så att hvad som vid densamma blifvit
beslutadt går i verkställighet, derest verkan af
densamma ej undanrödjes. Detta sker genom att
öfver besigtningen anföres besvär till påkallande
af den andra kontrollåtgärden, eller laga syn,
som är en fullkomligt rättslig akt och verkställes
af de dömande myndigheterna; på landet
häradshöfding med half nämnd, i staden
rådstugerätt. Å militieboställen är den ekonomiska
besigtningen endast en besigtningsåtgärd, hvilken
ej medför några rättsliga följder, såvida icke
synerätt – som kan anordnas då, med
anledning af besigtningen, sådant finnes nödigt –
stadfäster det som vid besigtningen blifvit
beslutadt. Den andra kontrollåtgärden är af- och
tillträdessyn, som förrättas, när ombyte sker
af brukare, å jord, vare sig hon tillhör enskild
man, publik inrättning eller staten. Såsom ofvan
är antydt, eger å jord, tillhörande enskilda,
jordegaren, på grund af Byggningab. 27 kap. 8 §,
sjelf låta föranstalta om syn äfven vid detta
tillfälle, och skall denna syn förrättas af två
oveldige män af nämnden. Verkan af denna
förrättning kan upphäfvas derigenom att vid
häradsrätten begäres syn, som då hålles af
domaren med half nämnd. Denna förrättning
är af så stor betydelse för rättsförhållandet
emellan jordegare och brukare, att, derest den
förre försummat att efter syn lemna gården i
tillträdarens händer, jordegaren sedermera icke
kan vid afträdet fordra ersättning för den
husröta eller missbyggnad, som då kan finnas
(Byggningab. 27 kap., 7 §). Vid publika hemman
föranstaltas af- och tillträdessyn af de
myndigheter, under hvilkas tillsyn dessa hemman stå,
och den förrättas af vederbörande domare i
orten. Vid denna förrättning skola vara
tillstädes ej endast af- och tillträdare, utan äfven
ombud å jordegarens (statens eller den publika
inrättningens) vägnar för att tillse, det
tillträdaren icke gifver efter något af sin rätt och
derigenom möjligen sättes ur stånd att
fullständigt fullgöra de skyldigheter, som åligga
honom i afseende på gårdens bebyggande.
Anmärkas bör måhända, att vid syn å jord af det
slag, hvarom nu är fråga, husen icke, såsom
rätteligen borde ske, afsynas från afträdaren tili
jordegaren och af denne sedan öfverlemnas till
tillträdaren, utan anses rättsförhållandet ega
rum endast emellan af- och tillträdaren;
jordegaren är endast genom ombud tillstädes för
att, på sätt som förut blifvit anmärkt, bevaka
sin rätt. Vid syn af nu i fråga varande slag
tages husens tillstånd i betraktande. Befinnes
det, att afträdaren brustit i
underhållsskyldigheten och att han underlåtit att verkställa
nybyggnad, der sådan varit behöflig, och han
sutit så länge vid gården, att han efter
årsberäkningen å husen varit skyldig dertill; så
dömes han att fullgöra dessa skyldigheter förr
än han afträder från gärden. Har han
deremot verkställt öfverloppsbyggnad, kan stundom
komma i fråga, att tillträdaren skall inlösa
densamma; finnes öfverbyggnad, är tillträdaren
alltid förbunden att gälda dess värde till
afträdaren. Dessa förhållanden redas derigenom att
de erhålla formen af en ordentlig liqvid emellan
de båda parterna, af- och tillträdaren. Skulle
tillträdaren ej yrka ett fullständigt
utbekommande af ersättningen för husröta och
missbyggnad, så skulle han derigenom möjligen
minska sin förmåga att fullgöra de honom
under hans besittningstid i afseende på
byggnadsskyldigheten åliggande förpligtelserna; och detta
är förmodligen skälet hvarför vid syner å jord,
som tillhör kronan eller publika inrättningar,
ombud för jordegaren alltid skall vara tillstädes
för att tillse, det tillträdaren ej genom
okunnighet eller vårdslöshet minskar sin rätt.
Ändring i synerätts beslut fullföljes genom besvär
den vanliga domstolsvägen. Th. R.
Byggnadsstil. Se Byggnadskonst.
Byggningabalken (af Gammalsv. byggning,
landtbruk, och balk, egentl. bjelke; jfr Balk),
jur., den del af lagboken, som företrädesvis
angår landtbruket.
Byggningshjelpen l. Vinterkörseln, kamer.,
en urgammal svensk skatt, som leder sitt
upphof från allmogens skyldighet att i mån af
behof bygga och underhålla gränshus, slott och
kungsgårdar – en förpligtelse, som i tidernas
längd hade förvandlats till en årlig skatt efter
mantal. Byggningshjelpen erlades i en mängd
persedlar (byggnadsmateriel och ved), olika i
olika orter, och ansågs särdeles tryckande. En
nedsättning till hälften mot förut egde rum 1622.
Jämlikt 1652 års riksdagsbeslut blef hon
sedermera en ständig ränta och fördes i jordeböckerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
