Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 1227-1228 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brygd, Selache maxima, zool. - Brygga, se Bro - Bryggeri. Se Ölbryggning - Bryggnings- och brödbakningspenningar, kamer. - Bryggvåg, stundom efter uppfinnare kallad Qvintenz' våg - Brylå, ett slags dryck - Bryms, ett forntida fästningsverk på gränsen mellan Småland och Bleking. Se Brömsehus - Brynhild. Nord. mytol., sköldmö, Budles dotter, Sigurd Fåfnesbanes maka. Se Vöslungasagan - Brynhildarkviða, en af sångerna i den äldre eddan. Se Edda - Brynja, milit., en af metallringar eller plåtar bestående skyddsbetäckning för kroppen - Brynjulfsson, Gisle - Brynolf (Brynjulf) Algotsson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

långa, borstlika, inskjutande gälbågs-taggarna,
hvilka verka liksom hvalarnas barder och låta
födan stanna qvar i svalghålan. På brygden
äro dessutom gälöppningarna stora och sträcka
sig högt från nacktrakten ända ned mot
midtlinien af strupregionen, hvilket är det andra
kännetecknet, som skiljer honom från de öfrige
hajarna. Hans egentliga tillhåll är i norra
Atlanten och Ishafvet; men derifrån gör han,
antagligen i flock, sina årliga vandringar mot
södern, der han i trakten af Irlands vestkust,
någon gång genom Engelska kanalen, vänder åter
mot norden. I dessa farvatten har han fått sina
engelska namn, "basking-shark" (gassarehaj) och
"sunfish" (solfisk), emedan han oftast i lugnt
väder under försommaren träffas i hafsytan –
der han har den rikaste tillgången på föda –
med den mörkbruna ryggen och en del af den
höga stjertfenan öfver vattnet, liksom låge han
och gassade sig i solskenet. Det lugn, hvarmed
han då låter fiskarebåtarna komma inpå sig,
afbrytes tvärt, när han känner harpunen
intränga i sin kropp. Då rusar han ned med
hvalens fart och dyker, om möjligt, ända till
bottnen, eller drager han i yrande hast
fångstbåten med sig långa sträckor under flere
timmars tid eller t. o. m. ett eller annat dygn,
innan han tröttnar och låter hala sig upp. Väl
uppkommen i ytan, behandlas han på samma
sätt som håskärdingen: buken uppsprättes, och
lefvern skares loss; kroppen får sjunka i
hafvet. Fångsten är ganska inbringande: en brygd
af medelmåttig storlek har en lefver, som
fyller 6–10 tunnor och lemnar ungefär hälften så
mycket i tran. Vid Norges kust har detta
fiske troligen försiggått sedan uråldriga tider.
Numera tyckes det likväl hafva alldeles
upphört der. F. A. S.

Brygga, se Bro.

Bryggeri. Se Ölbryggning.

Bryggnings- och brödbakningspenningar,
kamer., var före 1668 en extraordinarie ränta
(12 öre silfvermynt pr mtl), som af allmogen
i Skåne årligen betaltes till kronan. Kbg.

Bryggvåg, stundom efter uppfinnaren kallad
Qvintenz’ våg, är en våg, som begagnas för



att väga tunga föremål med tillhjelp af
jämförelsevis små vigter. Vanligen konstrueras
bryggvågen som decimalvåg, så att motvigten
endast behöfver vara 1/10 af lasten. Närstående
afbildning visar de förnämste delarna af en
sådan våg: ab är en kring c rörlig häfstång, de
en annan häfstång, rörlig kring e, och fg en

tredje, kring g rörlig häfstång. Den sistnämnda
häfstången utgör tillika den brygga, på hvilken
lasten, Q, lägges. Motvigten, P, lägges på en
vågskål, upphängd vid l på häfstången, ab.
Sistnämnda häfstång är genom stången mm’
förenad med häfstången de och genom stången
nn’ med häfstången fg. Om man har afpassat
häfarmarna så, att

        cn : cm = eg : em’,

blir det för jämnvigten likgiltigt på hvilken del
af bryggan lasten lägges, och verkan blir
densamma, som om hela lasten vore anbragt vid n.
Är dessutom cn = 1/10 cl, så är vågen en
decimalvåg. G. R. D.

Brylå (Fr. brûlot, af brûler, Ital. brustolare,
som motsvarar den latinska diminutiv-formen
perustolare, af per, genom, och urere, bränna),
ett slags dryck, bestående af konjak med tillsats
af kryddor, russin m. m., hvilken beredes på
det sätt, att konjaken antändes och dervid
förbränner en viss myckenhet på ett halster lagdt
socker, som smältande nedrinner i konjaken. –
Det franska brûlot betyder egentl. brännare,
brandskepp, men äfven för starkt kryddad
maträtt och en dryck, bestående af kaffe, som
afbrännes med bränvin och socker.

Bryms, ett forntida fästningsverk på gränsen
mellan Småland och Bleking. Se Brömsehus.

Brynhild, Nord. mytol., sköldmö, Budles
dotter, Sigurd Fåfnesbanes maka. Se
Völsungasagan.

Brynhildarkviða, en af sångerna i den äldre
eddan. Se Edda.

Brynja, milit., en af metallringar eller plåtar
bestående skyddsbetäckning för kroppen.
Sådana betäckningar kommo i bruk under midten
af medeltiden. Jfr Harnesk.

Brynjulfsson, Gisle, dansk fornforskare, f.
1794 på Island, d. 1827 som prest i Holme
(Östamtet på Island), är mest bekant genom
skriften Periculum runologicum, hvilken han
1823 utgaf såsom specimen för den filosofiska
doktorsgraden.

Brynolf (Brynjulf) Algotsson, biskop i Skara
och en af den svenska medeltidens
namnkunnigaste prelater, var son af den ansedde lagmannen
i Västergötland Algot Brynolfsson och hörde
följaktligen till en af landskapets förnämligaste
ätter. Många af hans bröder förvärfvade sig
likaledes ett berömdt namn (Jfr
Algotssönerna). B. invigdes tidigt i den tidens lärda
studier. Han uppehöll sig i flere år vid
universitetet i Paris och var en bland de förste
svenskar, om hvilka man vet, att de studerat
vid denna högskola. Efter hemkomsten inträdde
han i kyrkans tjenst och steg snart från den
ena kyrkliga värdigheten till den andra, tills
han 1278 valdes till biskop i Skara. Under sin
nära fyratioåriga verksamhet på denne plats
gjorde han sig väl förtjent om sitt stift.
Liksom många andra biskopar på den tiden ökade
han biskopsstolens rikedom, hvarjämte han lät
uppbygga biskopsgårdar och stiftade
prebenden. Han förvärfvade sig äfven namn såsom
lagstiftare och administrator. Under
benämningen "Biskop Bryniulfs stadve" har en
förordning från 1281 rörande tionde,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>