- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
1225-1226

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brülow, Alexander Paulovitsch - Brünig, alppass - Brünings, Kristian - Brünn, distrikt i österrikiska markgrefskapet Mähren - Brünn, hufvudstad i österrikiska kronlandet Mähren - Brünnich, Morten Trane - Brüssel, hufvudstad i konungariket Belgien. Se Bruxelles - Brüx, l. Brix, stad i Böhmen - Bry, de, konstnärsfamilj - Bryaceæ, bot. Se Löfmossor - Bryant, William Cullen - Bryaxis, grekisk bildhuggare - Bryera, lägga kläde öfver kokande vatten, för att göra det mjukt och smidigt. Se Bruera - Brygd, Selache maxima, zool.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfriga arbeten må nämnas Mikaelteatern och
den vackra evangeliska Petri-kyrkan i Petersburg
samt observatoriet i Pulkova.

Brünig, alppass, 1,004 m. (3,381 f.) högt, är
den kortaste och bekvämaste förbindelsen mellan
Vierwaldstättersjön och Berner-Oberland.

Brünings, Kristian, tysk vattenbyggare, f.
1736 i Nackarau i Pfalz, trädde 1769 i
nederländsk tjenst såsom general-inspektör för
vattenbyggnadsarbetena och dog i Haag 1805 såsom
general-direktör. Under hans ledning utfördes
en mängd betydande vattenarbeten i
Nederländerna. I sitt verk Berichte und protokolle
über das wasser der oberströme
(1778) var han
en af de förste, som lemnade värderika
undersökningar öfver flytande vattenmassors rörelse.

Brünn (Slav. Brno). 1) Distrikt i
österrikiska markgrefskapet Mähren. 1,237 qv.-kilom.
(22,3 qv.-mil). Omkr. 200,000 innev. – 2)
Hufvudstad i österrikiska kronlandet Mähren, vid
floden Schwarzawa. Omkr. 75,000 innev, (till
hälften tsjecher), deri inberäknadt de, som bo
i förstäderna. Säte för en ståthållare, en katolsk
biskop och en evangelisk superintendent. Flere
präktiga byggnader finnas i B. Liflig industri;
i väfverierna förarbetas årligen minst 10,627,000
Idlogr. (250,000 ctr) ull. De forna
befästningarna äro numera promenader. N. v. om staden
ligger citadellet Spielberg. – Staden lär hafva
anlagts omkr. 800 af den mähriske hertigen
Bryno. 1364 slöts der mellan luxemburgska
och habsburgska husen ett arfdelningsfördrag.
1645 belägrades B. af Lennart Torstensson,
hvilken dock måste draga sig tillbaka med
oförrättadt ärende. Till belöning för det tappra
försvaret fick staden betydande privilegier af kejsar
Ferdinand III.

Brünnich, Morten Trane, dansk
naturforskare, f. 1737 i Köpenhamn, blef 1769
professor i naturhistoria vid sin födelsestads
universitet och anställdes 1784 vid det norska
bergverksväsendet. 1791 blef han
öfverbergshauptman och direktör vid Kongsbergs
silfververk. 1814 återvände han till Danmark. Död
1827. Bland B:s skrifter förtjena nämnas:
Edderfuglens beskrivelse (1763), Ornithologia
borealis
(1764), Entomologia (1764), Zoologiae
fundamenta
(1771), Mineralogi (1777), Kongsbergs
sölvbjergværk
(1826) samt Historiske
efterretninger om de norske bjergværker fra året 1516
till udgangen af året 1623
(1819).

Brüssel, hufvudstad i konungariket Belgien.
Se Bruxelles.

Brüx, l. Brix, stad i Böhmen, n. v. om Prag,
vid floden Biela. Omkr. 6,000 innev.
Betydligt jernbruk. I granskap et ligga de för sina
bittervattenkällor ryktbara byarna Püllna och
Saidschütz.

Bry [brej], de, konstnärsfamilj, som från
Nederländerna inflyttade till Frankfurt a. M.
Fadern, Theodor (Dirk) de B., f. i Lüttich 1528,
var guldsmed, då han 1570 flyttade till
Frankfurt, hvarest han dog 1598. Såsom kopparstickare
arbetade han tillsammans med sina båda söner
och lärjungar: Johann Theodor (f. i Lüttich
1561, d. i Frankfurt 1623) och Johann Israel
(d. 1611). De graverade företrädesvis små

bibliska och allegoriska stycken, porträtt och
arabesker. Faderns förnämsta verk är Collectiones
peregrinationum in Indiam orientalem et
occidentalem,
25 delar (1590–1634), af hvilka han
sjelf utgaf sex, och sönerna, i förening med
kopparstickaren Merian, de öfriga. I
Stockholms nationalmuseum finnas utställda två blad,
som härröra från någon af familjen de B.

Bryaceae, bot. Se Löfmossor.

Bryant [brä’jant], William Cullen,
nordamerikansk skald, född 1794 i Cummington i
Massachusetts, nedsatte sig 1815 som advokat
i Great-Barrington, men flyttade 1825 till
New-York för att helt och hållet egna sig åt
literaturen. Han blef 1826 medarbetare i
tidningen "Evening post", i hvilken han
framgångsrikt uppträdde för frihandeln och mot slafveriet.
Hans förnämsta dikter äro Thanatopsis (1817),
The ages (1821), en lärodikt om
menniskoslägtets utveckling, Hymn to death och The lapse
of time.
B., som har blifvit kallad sitt lands
förste sjelfständige skald, utmärker sig för en
allvarlig, men ingalunda dyster lifsåskådning,
ädla och rena känslor, varmt sinne för naturens
skönheter och stort mästerskap i formen. Hans
Poetical works hafva flere gånger utgifvits,
fullständigast 1873. Ett urval af hans dikter
förekommer i Tauchnitz’ "Collection of british
authors". B. har äfven öfversatt Iliaden (1870)
och Odyssén (1872) samt anses i sistnämnda
arbete hafva lemnat den bästa engelska
öfversättningen af Homeros. Sina glänsande
reseskildringar utgaf han 1854 under titeln Letters
of a traveller in Europe and America.
Ännu
1875 qvarstod han i redaktionen af tidningen
"Evening post". F. B.

Bryaxis, grekisk bildhuggare, omkr. 300 f.
Kr., samtidig med Skopas, hvilken han biträdde
vid utsmyckningen af mausoleum i
Halikarnassos. Flere gudastatyer af B. voro kända,
särskildt en af dyrbar metall arbetad Pluto,
hvilken staty sedermera blef idealbilden för
underjordens gud.

Bryera, lägga kläde öfver kokande vatten, för
att göra det mjukt och smidigt. Se Bruera.

Brygd, Selache maxima, zool., ett af
Atlantiska hafvets vidunder, en haj-fisk, som i
storlek täflar med hvalarna. Hans vanliga längd,
då han är fullvuxen, anses vara 10,4–11,8 m.
(35–40 f.), men det finnes äfven uppgifter,
i synnerhet från äldre tider, om att brygdar
kunna blifva 20–30 m. (70–100 f.) långa eller
derutöfver. Till sitt lefnadssätt liknar brygden
rätt mycket hvalarna samt har i
öfverensstämmelse dermed – hvad som i främsta rummet
skiljer honom från andra hajar, med undantag
af den s. k. Rhinodon typicus – en klen
tandbeväpning, som knappast är egnad att gripa
något större rof. Han lefver hufvudsakligen af
hafvets smådjur – kräftdjur och skallösa
blötdjur, antagligen till en del äfven af småfisk –
och han fångar dem genom att vidt utspärra
sitt gap, hvarvid nämnda djur tillika med en
massa vatten inkomma i den ofantliga mun- och
svalghålan. Vattnet utpressas genom
gälspringorna, men dessförinnan silas det genom det
fina gallerverk, som bildas af de tättsittande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:21:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfab/0621.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free