Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brioude, stad i franska deaprt. Haute-Loire - Bris, Eng. breeze, sjöv. - Brisas, nordöstliga vindar. Se Bendavales - Brisbane, den förnämste staden i Queensland i östra Australien - Brisebarre, Edouard Louis Alexandre - Briseïs, Grek. mytol., Brises' dotter Hippodamia - Brising, Nord. mytol., Fröjas halsklenod. Se Brisinga-men - Brisinga, zool., ett slägte af sjöstjernornas ordning bland stråldjuren - Brisinga-men, Nord. mytol., gudinnan Fröjas halsklenod - Brisling, zool. Se Hvassbuk - Brismene, socken i Skaraborgs län - Brissae, gammal fransk, adlig slägt - Brisseau-Mirbel, Charles François, fransk botaniker. Se Mirbel - Brisson, Mathurin Jacques - Brissot, Jean Pierre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Brioude [-oud], stad i franska depart.
Haute-Loire (Languedoc), vid floden Allier. 4,616
innev. (1872). Tillverkning af bårder och
snörmakeriarbeten. Staden eger en i bysantinsk
stil uppförd kyrka från 11:te och 12: te årh.
Bris, Eng. breeze, sjöv., betecknar i allmänhet
vind, utan afseende på styrka och riktning:
man säger t. ex. styf, hård, frisk, laber och
fin bris. I inskränkt bemärkelse är bris
liktydigt med lagom stark kultje. Jfr Kultje
och Karring. R. N.
Brisas, nordöstliga vindar. Se Bendavales.
Brisbane [-bän], den förnämste staden i
Queensland i östra Australien, ej långt från
floden Brisbanes utlopp i Moretonviken. 19,413
innev. (1871).
Brisebarre [brisba’r], Edouard Louis
Alexandre, fransk vådevillförfattare, f. 1818,
d. 1871, skref, tillsammans med
Anicet-Bourgeois, Dumanoir o. a., mer än 100 teaterstycken:
La fiole de Cagliostro (1835), Le tigre de
Bengale (1849, under titeln "En bengalisk tiger"
ofta gifven i Sverige), Leonard (1863), Les
médecins (1863) m. fl.
Briseïs, Grek. mytol., Brises’ dotter
Hippodamia. Hon älskades af Achilles, och för hennes
skull uppstod en häftig strid mellan denne och
Agamemnon.
Brising, Nord. mytol., Fröjas halsklenod. Se
Brisinga-men.
Brisinga (af "Brising", Fröjas bröstsmycke,
som enligt en gammal nordisk myt blef af
Loke gömdt i uroceanens djup), zool., ett slägte
af sjöstjernornas ordning bland stråldjuren.
Detta märkliga djurslägte, som bildar typen
för en egen familj, Brisingidae, har af Bronn och
Hackel uppstarts såsom en egen ordning,
Brisingastra, vid sidan af ormstjernorna
(ophiurorna) och de egentliga sjöstjernorna
(asteroiderna). Genom sitt yttre (den jämförelsevis lilla
disken och de i ovanligt hög grad förlängda
armarna) påminner det mycket om de förra,
men de anatomiske detaljerna (de djupa och
breda ambulakralrännorna på armarnas undre
sida, med deras två rader af kraftigt utvecklade
vattenfötter eller tentakler, närvaron af en dorsal
madreporplåt och en mängd pedicellarier) anvisa
slägtet dess systematiske plats bland de senare.
Två arter äro kända: 1) B. endecaenemos Asbj.,
med ständigt 11 armar och 20–30 tvärställda
kalk-ribbor på hvardera armens inre hälft, samt
2) B. coronata G. O. Sars, med vexlande antal
armar (9–13) och omkr. 12 tvärställda
kalk-ribbor på hvardera armens innerste tredjedel.
Den förra, som upptäcktes 1853 i
Hardangerfjorden på omkr. 178 m. (600 f.) djup af P.
K. Asbjörnsen, har sedermera blifvit funnen vid
Florö (13 mil n. om Bergen) och utanför
Portugals kust på 1,781 m. (6,000 f.) djup. Den
senare, som upptäcktes 1868 vid Skråven i
Lofoten (omkr. 68 1/2° n. br.) på 445–534 m.
(1,500–1,800 f.) djup af G. O. Sars, är vidare funnen
mellan Skotland och Färöarna på ett djup af
890 m. (3,000 f.) och utanför Irlands vestkust
på ett djup af 1,425 m. (4,800 f). Båda
arterna äro afgjordt djupvattensdjur, inskränkta
till Atlantiska oceanens s. k. "kalla area", der
temperaturen håller sig nästan oförändradt vid
fryspunkten, och de tyckas icke kunna trifvas
ofvan 178 m. (600 f.) djup. Jfr G. O. Sars,
"Researches on the structure and affinity of
the genus Brisinga" (1875). A. Sg.
Brisinga-men (Brising,
Brisingsmycket), Nord. mytol., gudinnan Fröjas halsklenod.
Den fråntogs henne en gång af Loke, men
återvans af Hemdall. När Tor i qvinnodrägt
reste till Jättehem (Jötunheim) för att återtaga
sin hammare, prydde gudarna honom med detta
smycke, för att jättarna skulle taga honom för
Fröja.
Brisling, zool. Se Hvassbuk.
Brismene, socken i Skaraborgs län, Frökinds
härad. Arealen 2,513 hekt. (5,091 tnld). 16 11/16
ofm., 12 9/16 fm. mtl. 482 innev. (1876). Annex
till Börstig, Skara stift, Vilske kontrakt.
Brissac, gammal fransk, adlig slägt, hvars
ursprungliga namn var Cossé. – 1. Charles
de Cossé, grefve de B., f. 1505, utmärkte sig
tidigt genom lysande vapenbragder, blef 1550
marskalk af Frankrike och dog 1563 såsom
guvernör öfver Normandie. Han spelade en
betydande rol vid Henrik II:s hof och stod i
mycken gunst hos konungens älskarinna Diana
af Poitiers. – 2. Arthur de Cossé, grefve
de Secondigny, den förres broder, känd under
namn af baron de Gonnor, f. 1512, d. 1582,
blef 1567 marskalk. Han gjorde Karl IX vigtiga
tjenster under hugenottkrigen. – 3. Charles
de Cossé, hertig de B., den förstnämndes
son, blef 1594 guvernör öfver Paris, hvilken
stad han s. å. öfverlemnade till Henrik IV, som
till belöning derför utnämnde honom till marskalk.
Ludvig XIII gjorde honom 1611 till pär och
hertig. Död 1621. – 4. Louis Hercule
Timoléon de Cossé, hertig de B., pär af
Frankrike, befälhafvare för schweizergardet,
f. 1734, blef 1792 dödad af den ursinniga
pöbeln. – 5. Timoléon de Cossé, hertig de
B., f. 1775, d. 1847, blef pär under Ludvig
XVIII. Han uppträdde som en ifrig forfäktare
af absolutismen.
Brisseau-Mirbel [brisså-], Charles
François, fransk botaniker. Se Mirbel.
Brisson [så’ng], Mathurin Jacques, fransk
naturforskare, Réaumurs lärjunge, f. 1723, d.
1806, blef 1795 professor i fysik vid
centralskolorna och Lycée Bonaparte. Hans
egentliga fält var ornitologien, som han riktade
genom beskrifriing och afbildning af 320 nya
foglar, vid hvilkas systematisering han
modifierade den linnéska klassindelningen. Hans
Ornithologia seu synopsis methodica sistens
arium divisiones (1760, med 261 kopparstick)
beskrifver 500 arter foglar och var före Buffons
"Histoire des oiseaux" det fullständigaste verket
i sin art. B:s arbete öfver kroppars specifika
vigt, Pesanteur spécifique des corps (1787),
anses af fysici såsom klassiskt. Han författade
dessutom bl. a. en lärobok i fysik för de
franska centralskolorna, hvilken blifvit öfversatt på
flere språk.
Brissot [-så], Jean Pierre, fransk jurist
och revolutionsman, f. 1734, egnade sig åt
advokatståndet, vann Voltaires och d’Alemberts bifall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
