Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brinkman (Brinckman), Karl Gustaf von - Brinkmann, Heinrich Rudolph - Brinkmanska arkivet. Se K. G. v. Brinkman - Brinvilliers, Marie Madeleine - Brio, Ital. musikt., eld - Brion, Gustave - Brionska öarna, tre österrikiska öar - Brioso, Ital., musikt. Se Brio - Brionne, stad i franska depart. Eure
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förvecklingar mellan Sverige och Preussen, hvilka
icke bilades förr än genom båda makternas
deltagande i kriget mot Frankrike. B. lemnade
Berlin för alltid 1806 och utnämndes aret derpå
till envoyé vid det preussiska hofvet, som nyss
förut hade flyktat till Memel. I det olyckliga
preussiska konungahuset betraktades han nästan
som medlem af familjen och var under denna
tid ett slags lärare för de kungliga barnen. I
Maj 1808 återkom han från Königsberg till
Stockholm, upphöjdes i adligt stånd och afgick
i Sept. som minister till London, hvarifrån han
återvände 1810. S. å. blef han kammarherre,
förordnades sedermera upprepade gånger att
under Wetterstedts frånvaro förestå
hofkanslersämbetet och var 1813–40 ledamot i Rikets
allmänna ärendens beredning. 1814 invaldes
han i Vitterhets historie och antiqvitets
akademien, blef 1828 en af de aderton i Svenska
akademien, 1835 friherre, 1836 ledamot af
Vetenskapsakademien och 1839 filosofie
hedersdoktor i Upsala. Han dog ogift i Stockholm
på juldagsmorgonen 1847.
Det var under vistelsen i Halle, som B.
första gången offentligen uppträdde som skald.
Redan då väckte han samtidens uppmärksamhet
genom sitt noggranna iakttagande af metrikens
lagar. Framdeles blef han ock en mästare i
verskonsten, särskildt i behandlingen af
hexametern. Hans bekantskap med och kärlek till
den äkta antiken väckte hos honom afsmak för
den franska skolans pseudo-klassicism, på samma
gång de höllo honom fri från inflytande af
romantiken, med hvars förnämste målsmän han
för öfrigt under sin vistelse i Berlin stod i
nära beröring. 1789 utgaf han, under
pseudonymen Selmar, ett band Gedichte, hvilka, till
följd af språkets och versbyggnadens
förtjenstfulla behandling, ådrogo sig bl. a. Klopstocks
uppmärksamhet. 1799 lät han i Paris trycka
Elegien, abdruck für freunde, och 1804 utkom,
med dedikation till Göthe, Gedichte von Carl
Gustav v. Brinckmann. Erstes bändchen. Af
hans Filosofische ansichten utkom förste delen
1806. (Anteckningar till detta arbetes andre
del finnas i det s. k. Brinkmanska arkivet.)
Såsom diktare på sitt modersmål uppträdde han
egentligen först 1821, då han vann Sv.
akademiens stora pris för skaldestycket Snillets verld.
Detta poem finnes i något omarbetadt skick
intaget i hans Vitterhetsförsök (1842), hvilkas
egentliga kärnpunkt utgöres af hans berömda
Tankebilder (4 böcker). – B. var en
mångsidigt bildad man; i synnerhet hade han
ovanliga språkkunskaper. Sin utomordentligt
rikhaltiga och dyrbara boksamling (omkr. 20,000
band) skänkte han till Upsala universitet. Hans
stora handskriftsamling, det s. k.
Brinkmanska arkivet, kom genom testamente till grefve
Trolle-Wachtmeister på Trolle-Ljungby, der
hon ännu förvaras. Denna samling
innehåller bl. a. en otrolig mängd bref från och
till ut- och inländska statsmän, skalder och
vetenskapsmän samt vittra fruntimmer och
väninnor. Till Tegnér, som bland de svenske
skalderna var den, till hvilken B. kände sig mest
dragen och till hvilken han också stod i den
vänskapligaste förbindelse, finnas 221 bref, till
en grefvinna af Ugglas 124, till Rahel Levin 97
och slutligen till "Stella" (friherrinnan M. v.
Schwerin) ej mindre än 3,349. Af G. Andersson
utgafs en del af samlingen under titeln
"Handlingar ur v. Brinkmanska arkivet på
Trolle-Ljungby" (I. 1859, II. 1865).
Utförligare minnesteckningar: af B. v. Beskow
i Vet.-akad:s handl. (1847), af J. Börjesson i
Sv. akad:s h. XXXIII, och af H. G.
Wachtmeister: Bidrag till C. G. von Brinkmans
biografi och karakteristik (1871). R-n.
Brinkmann, Heinrich Rudolph, tysk
rättslärd, f. 1789 på Harz, blef 1822 professor vid
universitetet i Kiel och dog 1847 såsom
oberappellationsgerichtsrath. Han var lärjunge af
G. Hugo. Bland hans arbeten må nämnas Ueber
den werth des bürgerlichen gesetzbuchs (1815),
Notae subitaneae ad Gaji institutionum
commentarios (1821) och Ueber die richterlichen
urtheilsgründe (1826).
Brinkmanska arkivet. Se K. G. v.
Brinkman.
Brinvilliers [brängvilié], Marie Madeleine,
markisirma de B., beryktad fransk giftblanderska,
fick en sorgfällig uppfostran och gifte sig helt
ung (1651) med en markis de B., men trädde
snart i närmare förhållande till ryttmästaren
J. B. de S:t Croix. Denne lärde henne att
bereda ett fruktansvärdt gift, hvarmed hon för
att komma i besittning af stora egodelar
afdagatog bland andra sin fader och sina fyra
syskon. Efter S:t Croix’ död (1672) flydde
markisinnan först till England, sedan till
Tyskland och slutligen till Lüttich, der hon häktades.
Hon fördes till Paris och afrättades d. 16 Juli
1676, sedan hon förut genom tortyr tvungits
till en fullständig bekännelse. Bland hennes
papper fann man en redogörelse för hela hennes
lefnad, som varit uppfylld af de vildaste
utsväfningar och de svartaste förbrytelser. Emedan
användningen af hennes gift
("successionspulver") utbredde sig med en förfärande
hastighet, inrättade Ludvig XIV en särskild domstol
("chambre ardente"), som hade till uppgift att
undersöka och döma dylika förbrytelser.
Brio, Ital, musikt., eld. – Brioso, Con
brio l. Allegro con brio, med eldigt och
kraftigt föredrag.
Brion [-å’ng], Gustave, fransk genremålare,
f. 1824 i Rothau (Vogeserna), skildrar med
förkärlek scener ur landtlifvet i Elsass, men har
äfven försökt sig som historiemålare. Bland
hans verk må nämnas Begrafning i Vogeserna,
Elsassiskt bröllop, Läsning ur bibeln, Jesus
och Petrus på vattnet och Scen från
syndafloden. Till Hetzels illustrerade upplagor af
Victor Hugos "Notre-dame de Paris" och "Les
miserables" lemnade han mer än 250 teckningar
(1864). Död i Paris 1877.
Brioniska öarna, tre österrikiska öar, vid
kusten af Istrien, n. om Sola. Dervarande
marmorbrott hafva lemnat material till många bland
Venezias palats.
Brioso, Ital., musikt. Se Brio.
Brionne [-å’n], stad i franska depart. Eure.
3,550 innev. (1872). Kyrkomöte 1050.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
