Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 591-592 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bissen, Herman Vilhelm - Bisser (Bissahir, Bussahir) - Bister - Bistouri, Fr., kirurgiskt instrument. Se Bisturi - Bistritz (Magyar. Besztercza-Videk) - Bistrup (fordom Biskopstorp) - Bisturi (Fr. bistouri) - Bisulca, zool. Se Idislare - Bisutun, by i vestra Persien. Se Behistan - Bisvärm. Se Bi - Bisyllabisk (af Lat. bis, två gånger, och syllaba, stafvelse), tvåstafvig) - Bisättning - Bitche, stad i Lothringen. Se Bitsch - Bi-tecken - Biterolf - Bi-testikel, anat. Se Testikel - Bitihorn - Bitlis, stad i turkiska Armenien. Se Bedlis - Bi-toner, fys. Se Aliqvot-toner - Biton och Kleobis - Bitonto - Bitsch (Bitche, fordom Kaltenhausen)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

yngre son af H. V. Bissen, Rudolf B., f. 1846,
är landskapsmålare. Ph. W.

Bisser (Bissahir, Bussahir), ostindiskt
furstendöme, lydstat under England, är beläget
i Himalaja-bergen, omkring floden Setledsch.
Öfvergångsland till Tibet. Bergpassen ligga
omkr. 5,340 m. (18,000 f.), och hufvudstaden,
Rampur, öfver 890 m. (3,000 f.) högt.
Innevånarna, som kallas radschputer, uppgå till ett
antal af 90,000; de äro af ariskt ursprung och
bekänna sig till buddhaismen.

Bister (Fr. bistre), ett brunt färgämne, som
beredes ur det glänsande sotet af bokved. Det
är användbart vid målning i vattenfärg, men
numera undanträngdt af sepian. –
Mineralbister, bisterbrunt, manganbrunt, är en vid
färgning af bomull mycket använd mörkbrun
färg, som framkallas på bomullstråden genom
oxidation af manganoxidul medelst klorkalk
eller kromsyradt kali eller genom reduktion af
öfvermangansyradt kali. Färgen är äkta.

Bistouri, Fr., kirurgiskt instrument. Se
Bisturi.

Bistritz (Magyar. Besztercza-Videk). 1)
Distrikt i nordöstra Siebenbürgen, tillhörigt
"Sachsarnas land". 718 qv.-kilom. (13 qv.-mil).
26,357 innev. (1869). Uppfyldt af Karpaterna.
Fordom betydande bergsbruk. Der blefvo 1242
40,000 bergsarbetare dels dödade, dels
tillfångatagna af tatarerna. – 2) Hufvudstad i
detta distrikt, vid floden Bistritz. 7,212 innev.
(1869), mest tyskar (protestanter). I 15:de
och förra hälften af det 16:de årh. var B. af
stor betydelse för verldshandeln. Der
besegrades de ungerske insurgenterna d. 19 Febr.
1849 af österrikarna och d. 10 Juli s. å. af
ryssarna. – 3) B. unterm Hostein, stad i
mähriske kretsen Holleschau, vid floden Bistritz.
2,225 innev. (1869). Slott. Stor möbelfabrik.
I närheten ligger berget Hostein. – 4)
Biflod till Elbe, i Böhmen. Bakom denna flod,
vid byn Sadova, uppställde Benedek sin här i
slaget vid Königgrätz.

Bistrup (fordom Biskopstorp),
ursprungligen en gård, tillhörande Roskildes biskopssäte.
Jämte underlydande 336 bondgårdar skänktes
det 1661 till Köpenhamns kommun, hvilken
1808 dit förlade stadens dårhus, det s. k. "S:t
Hans hospital". C. R.

Bisturi (Fr. bistoori), kirurg., ett skärande
instrument, ett slags fällknif, som skiljer sig
från en vanlig knif eller skalpell endast
derigenom att bladet och skaftet äro förenade med
hvarandra rörligt och så att bladet kan fällas
in i skaftet, hvilket derför också består af två
skifvor (af horn, sköldpadd, elfenben e. d.). Rsr.

Bisulca, zool. Se Idislare.

Bisutun, by i vestra Persien. Se Bchistan.

Bisvärm. Se Bi.

Bisyllabisk (af Lat. bis, två gånger, och
syllaba, stafvelse), tvåstafvig.

Bisättning, ett liks afförande från likhuset
och insättande i bårhuset eller nedsättande i
sjelfva grafven, när den egentliga
begrafningsakten ej skall försiggå omedelbart derefter.
Bisättning skall, enligt Sveriges kyrkolag, "ske
i stillhet, utan all process och bekostnad", utan

närvaro af andra än bärare och allra närmaste
anhöriga.

Bitche [bitsch], stad i Lothringen. Se Bitsch.

Bi-tecken kallas vissa märken, som insättas i
ett stamvapen för att utmärka olika grenar af en
slägt. De vanligaste bitecknen äro: a)
tornérkragen (fig. 1), en i skölden, öfver vapenbilden,
anbragt bjelke med nedhängande tinnar,
hvilken betecknar, att detta vapen föres af en yngre
slägtgren, och b) en sträng eller kafle, hvilken,
om han är lagd balkvis (från det i heraldisk
bemärkelse högra öfre hörnet af skölden till

Fig. 1.

Fig. 2.

det venstra nedre) öfver vapenbilden, utmärker,
att vapnet föres af en yngre slägtgren, och
dragen ginbalksvis (från det venstra öfre hörnet
till det högra nedre) utmärker oäkta börd; i
senare fallet kallas han bastardsträng (se d. o.).
Dessa strängar förkortas ofta (fig. 2) och hafva
efter sin ställning i skölden samma betydelse,
som om de vore hela. B. S.

Biterolf, gammalhögtysk episk dikt från
slutet af 12:te årh. Författaren okänd. Tryckt i
Hagens "Heldenbuch" (1820, bd 1) och i
"Deutsches Heldenbuch" (1866, bd 1).

Bi-testikel, anat. Se Testikel.

Bitihorn, fjäll i Norge, vid östre änden af
Bygdin-vand, 1,610 m. (5,409 f.) öfver hafvet.
Vidsträckt och vacker utsigt. Y. N.

Bitlis, stad i turkiska Armenien. Se Bedlis.

Bi-toner, fys. Se Aliqvot-toner.

Biton och Kleobis, söner till Heres prestinna
Kydippe i Argos. När denna en gång vid
en fest måste fara till gudinnans helgedom
och dragdjuren ej i rätt tid syntes, spände
sönerna sig för vagnen och drogo honom den
45 stadier (8,3 kilom.) långa vägen. Modern
blef rörd af sina barns kärlek och utbad sig
af gudinnan, att deras lott skulle blifva den
skönaste, som menniskor kunde få. De föllo
då i templet i en stilla slummer, hvarur de
icke mer uppvaknade. Argiverna uppreste
deras bildstoder i Delfi.

Bitonto, stad i italienska prov. Terra di
Bari (Apulien), 7 kilom. (nära 1 mil) från
hafvet. 24,978 innev. (1871). Biskopssäte.
Gammal katedral. Storartadt barnhus. Betydlig
handel och vinodling (zagarello). – B. är
romarnas Butuntum. Under medeltiden
blomstrade der "Accademia degli infiammati".
Österrikarna besegrades vid B. af spaniorerna d. 25
Maj 1734.

Bitsch (Bitche, fordom Kaltenhausen),
befäst stad i tyska rikslandet Lothringen, vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>