Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliotek - Bibliotekarie - Biblisk arkeologi l. Biblisk fornkunskap - Biblisk filologi - Biblisk historia - Biblisk inledning l. Isagogik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
universitetsbiblioteket finnas i Upsala flere
mindre boksamlingar såsom obscrvatorii,
vetenskaps-societetens, det med Skytteanska
professuren förenade "Gyllenhjelmska biblioteket",
studentkårens, nationernas, de vetenskapliga
fackföreningarnas samt Upsala katedralskolas, af
hvilka ett par ega ända till omkr. 10,000 bd.
I Lund fick universitetet, när det 1668
grundlades, domkyrkobiblioteket, hvilket till större
delen hade blifvit bildadt under 16:de årh.,
i synnerhet genom den nitiske kaniken "mäster
Bentes" gåfvor. I universitetsbiblioteket
finnas ännu 371 tryckta böcker och 15 handskr.,
som tillhört domkyrkan. 1669 sände Karl
XI:s förmyndare 500 daler s. m. till inköp af
böcker, hvilken penningesumma professorerna
funno för godt att dela sinsemellan. Karl XI
skänkte 1684 "till ungdomens förkofring och
nytta" det efter hans forne lärare Gripenhjelm
inköpta biblioteket, 5,800 bd. Genom gåfvor
– bl. a. af medicine professor Rost, Öfverste
Meck, akademikansleren Melker Falkenberg
(1777), prof. J. H. Lidén, assessor G. Lund,
akad.-adj. Hylander, prof. Florman, prosten
Ahlman m. fl. – har biblioteket, som sedan 1698
egt rätt att få ett arkiv-exemplar af allt svenskt
tryck, vuxit till mer än 100,000 bd och 1,500
handskr.
Af öfriga landsortsbibliotek må endast
nämnas Göteborgs museibibliotek med omkr. 23,000
band samt de, hvilka finnas vid de högre
elementarläroverken och äfven äro tillgängliga för
allmänheten. Bland dem äro i synnerhet de, som
befinna sig i stiftstäderna och med hvilka de
forne "stifts och gymnasiibiblioteken" blifvit
förenade, ganska betydliga, såsom i Linköping
(40,000 bd och 1,200 handskr.), Skara (25,000
bd och 600 handskr.), Vexiö (20,000 bd, 17,000
disputationer och 523 handskr.), Göteborg
(17,000 bd), Strengnäs (omkr. 15,000 bd),
Vesterås (13,000 bd) m. fl. Beräknade för
den stora menighetens behof äro de i landets
olike delar af kommunerna anlagda
sockenbiblioteken, hvilkas antal 1871 uppgick till
1,534. Dessutom finnas på flere landtgods
betydande enskilda samlingar, såsom på
Brokind, Eriksberg, Finspong, Löfsta, Sko, Säby,
Säfstaholm o. s. v. B. L.
Bibliotekarie (jfr Bibliotek), bokvårdare,
"bokvärd", person, som har tillsynen öfver ett
offentligt eller enskildt bibliotek.
Biblisk arkeologi (jfr Arkeologi) l. Biblisk
fornkunskap kallas vetenskapen om de
naturförhållanden, seder samt borgerliga och religiösa
förhållanden, hvilka på de tider, som de bibliska
skrifterna omfatta, voro rådande hos de i bibeln
omtalade folken. Den judiska arkeologien är
naturligtvis från bibelns synpunkt den
vigtigaste. De förnämsta källorna för denne
vetenskap äro de bibliska skrifterna sjelfva, dernäst
Josephi och Filos arbeten, vidare Talmud och
rabbinerna – hvilkas uppgifter dock ofta äro
opålitliga – grekiska, romerska och arabiska
författare, konsthistoriska minnesmärken, mackabeiska
mynt, resebeskrifningar m. m. Af synnerligt
stor vigt äro de forskningar, som i nyare tider
anstalts i egyptiska och assyriska ruiner och
hvilka lemnat många bevis för sanningen af
bibelns uppgifter. – Den förste bearbetaren
af den hebreiska arkeologien var Thomas
Goodwin. Bland nyare författare på detta område
må nämnas De Wette, Rosenmüller, Winer, Ewald,
Saalschütz, Roskoff, Keil och Schenkel. Ett
godt kompendium är "Biblisk ordbok" af J. E.
Nyström. Af samme författare utgifves sedan
1875 "Bibliotek för biblisk fornkunskap",
hufvudsakligen bearbetning af "The bible educator",
som utgifves af prof. Plumptre i London. I
England utgifves f. n. äfven Cassells "Bible
dictionary illustrated". E. J. Ö.
Biblisk filologi (philologia sacra), det
vetenskapliga studiet af de språk, på hvilka bibelns
böcker äro skrifna, samt af de med dem
beslägtade, således af de semitiska språken samt
af det grekiska och dess s. k. hellenistiska
dialekt. Bland kyrkofäderna sysselsatte sig
åtminstone Origenes och Hieronymus med studiet
af det hebreiska språket, hvilket studium eljest
hufvudsakligen bedrefs af judarna sjelfva, t.
ex. af den lärda skolan i Tiberias och i
medeltiden af spanska och franska rabbiner (Aben-Esra,
David Kimchi). Epokgörande är
Reuchlins uppträdande. Han skref den första
hebreiska grammatikan ("De rudimentis
hebraicis", 1506). Berömda namn på detta område
äro för öfrigt Buxtorf, Glassius, Vorstius m. fl.
Sträng vetenskaplighet har i detta studium
införts i vårt århundrade af Gesenius och Ewald,
hvilka skrifvit åtskilliga hebreiska språkläror
och ordböcker, samt af Fürst och Maurer
(ordböcker). – Ehuru det Nya testamentets
grundspråk redan i 16:e och 17:e årh. blef föremål
för vetenskaplig behandling af flere lärde
(Glassius, Pasor, Wyss, Danz, Alting m. fl.), är det
dock först i senare tid, som det nytestamentliga
språkidiomet blifvit faststäldt, af G. B. Winer,
Buttmann, Wilke m. fl. E. J. Ö.
Biblisk historia. Såsom den äldsta
sammanhängande bearbetningen af det historiska
innehållet i Gamla testamentet kan nämnas
Josephi "Antiquitates judaicae". Den
nytestamentliga historien bearbetades af Tatianus och
Ammonius från Alexandria (i 2:a och 3:e årh.)
i deras s. k. evangelie-harmonier. Under
medeltiden skrefvos i samma syfte "Historia
scholastica" af Petrus Comestor (d. 1198) och
"Monotessaron" af Gerson. Poetiska behandlingar
äro en evangelie-harmoni af Otfried (i 9:e årh.)
och den bekante sången "Heliand". – I nyare
tider menar man med biblisk historia vanligen
en lärobok, som innehåller de vigtigaste af
bibelns berättelser. Utgifvare af sådana
läroböcker äro Hübner, Kurtz m. fl. – Dock finnas
äfven vetenskapliga behandlingar af bibelns
historiska innehåll, såsom af Ewald, af Weber
och Holtzmann och af Kurtz; vidare de många
framställningarna af Jesu lefverne o. s. v. –
En vetenskaplig framställning, mindre af de
bibliska tilldragelserna än af Guds i bibeln
uppenbarade frälsningsplan och dess utförande,
kallas helig historia. Ett framstående
arbete af detta slag är utgifvet af Kurtz. E. J. Ö.
Biblisk inledning l. Isagogik kallas – i
vidsträcktaste mening – sammanställningen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
