Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibelöfversättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utfördes under ledning af kardinal Bellarmin; denna
utkom 1592 under Klemens VIII (editio
clementina) och har allt sedan dess varit
katolikernas kyrkobibel. c) Erasmi öfversättning,
utgifven 1516 tillsammans med hans "editio
princeps" af grundtexten, är skrifven på ett
flytande språk. d) Bland öfriga latinska
öfversättningar må nämnas de, som gjordes af Pagninus
(1528), Leo Judae m. fl. (1543; Zürich-bibeln),
Castellio (1551), Beza (1556), Tremellius (1575–79),
Malvenda (1650, ofullb.), le Clerc (1693–1731),
Schmid (1696) samt Schott och Winzer
(1805–16, ofullb.). – 2) Syriska. a)
Peschitto (d. ä. den allmänna l. den trogna),
sannolikt från 2:dra årh. och gjord från
grundspråken, utmärker sig för synnerligen stor
noggranhet, trohet och sjelfständighet. Hon saknar
apokryferna, 2 Petri bref, 2 och 3 Joh. bref samt
Uppenbarelseboken. b) Den Philoxenianska
öfversättningen, gjord 508 af en kor-biskop,
Polycarpus, på föranstaltande af den
monofysitiske biskopen Philoxenus i Hieropolis
(Mabug) vid Eufrat. Hon är slafviskt ordagrann
och omfattar i sitt nuvarande skick Psaltaren
och Nya testamentet, utom Uppenbarelseboken.
– 3) En etiopisk öfversättning, från 4:de eller
5:te årh., skrifven på det heliga Geez-språket,
sannolikt af Frumentius. – 4) Tre egyptiska
öfversättningar på olika dialekter (koptiska,
sahidiska och basmuriska), från 3:dje eller 4:de
årh. – 5) Flere arabiska öfversättningar, från
10:de–13:de årh. – 6) En armenisk, af Miesrob
och Sahak, 5:te årh. – 7) En gotisk (mesogotisk)
öfversättning af Ulfila (d. 388). Af denna
finnas i behåll större delen af Nya testamentet
och en ringa del af Nehemie bok. Ett
exemplar af evangelierna (dock med luckor, i
synnerhet hvad Matteus vidkommer), kändt under
namn af codex argenteus (silfverboken) togs
i Prag af svenskarna under trettioåriga kriget
och förvaras nu i Upsala bibliotek. Bokstäfverna
deri äro gjorda af guld- och silfver-lameller,
intryckta på purpurfärgadt pergament. Andra
delar af samma öfversättning hafva upptäckts i
Wolfenbüttel och Milano. – 8) En slavisk
öfversättning af Cyrillus och Metodius, från 9:de årh.
– 9) Tyska bibelöversättningar. a) Före
Luther funnos 17 sådana, af hvilka 5 utkommo före
1477, de öfriga 1477–1518. b) Den
lutherska. Luther började 1521 på Wartburg
öfversätta Nya testamentet, hvilket utkom 1522.
Sedan öfversatte han – med tillhjelp af
Melanchthon, Bugenhagen, Justus Jonas, Amsdorf
m. fl. – Gamla testamentet, som utkom 1534.
Hans öfversättning utmärker sig genom sin
flärdfrihet och höga enkelhet, genom den
divination, som ofta hos honom ersätter bristande
sakkännedom, och genom uppfattningens deraf
beroende djup. För tyska språkets utveckling
var hon epokgörande. Både såsom kyrkobibel
och allmänt begagnad folkbibel har hon
alltjämt bibehållit sitt anseende och icke kunnat
utträngas af några senare öfversättningar. c)
Bland sådana må nämnas: Berleburg-bibeln af
Haug och Edelmann, med uppbygglig
utläggning (1726), Zinzendorfska bibeln (1739),
Wertheim-bibeln (1734) och öfversättningen af Bahrdt
(1773) – de bägge sistnämnda i
upplysningsteologiens anda. Nya testamentet öfversattes
af Böckel (1832), Alt (1837), von der Heydt
(1852), Weizsäcker (1875); hela bibeln af de
Wette och Augusti (1831), von Meyer (5:te uppl.
1851) och Stier (3:dje uppl. 1867). "Tyska
protestant-bibeln" utkom 1872–73. Texten till
densamma är den lutherska; förbättringar äro
gjorda i anmärkningarna. – 10) Den valdensiska
öfversättningen, på det romanska folkspråket,
från slutet af 12:e årh. – 11) Franska:
Antwerpen-öfversättningen af Faber Stapulensis
(1523–28); Genève-bibeln af Olivetanus (1535);
bearbetning deraf af Osterwald (1744), den nu
mest spridda. – 12) Engelska: Wicliffe’s 1384;
en öfversättning af Tyndal (Nya testamentet
1526) och Coverdale (Gamla testamentet 1535)
samt bearbetningar deraf: Stora bibeln (1539)
och Biskopsbibeln (1568). Den nu brukliga
öfversättningen, en granskad upplaga af den
sistnämnda (1611), är utmärkt genom riktighet och
vackert språk. – 13) Öfversättningen till
holländska (Statsbibeln) af 1637 föranstaltades af
synoden i Dortrecht. – 14) Italienska: af
Bruccioli (1530) och Teofilo (1551); den nu brukliga
af Diodati (1607). – 15) Spanska: af Enzinas
(1543), Perez (1556), Cassiodoro de Reyna (1569).
– 16) Portugisiska: af d’Almeida (1712–19),
de Figueiredo (1784). – 17) Rysk (fullbordad
1873, på ny-ryska), af Levysohn, Chvolson och
Savaitoff. – 18) Nygrekisk: 1821 (Nya test.
redan 1638). – 19) Svenska. Redan tidigt
öfversatte man i klostren delar af bibeln (utgifna i Sv.
fornskriftss. saml.). Den hel. Birgittas biktfader
Mattias (kanik i Linköping, d. 1350) öfversatte
en del deraf, sannolikt endast de 5
Moseböckerna. 1526 utkom Nya testamentet, öfversatt
af Laurentius Andrea; 1541 hela bibeln
(hufvudsakligen efter Luther, dock äfven med
hänsyn till grundtexten) till större delen ett verk
af Laurentius Petri. Till tryckningen deraf
måste hvarje kyrka i landet bidraga med en
tunna korn (bibeltrycks-tunna). Under den
följande tiden, särdeles under Karl IX:s,
Gustaf II Adolfs och Karl XI:s regeringar,
vidtogos åtskilliga åtgärder till öfversättningens
förbättrande, men utan att leda till synnerligen
betydande resultat. I de upplagor – såväl af
hela bibeln som af enskilda bibelböcker –
hvilka tid efter annan utgåfvos, var texten från
Gustaf I:s bibel i det närmaste oförändrad.
Synnerligen betydande äro icke häller
förändringarna i den s. k. Karl XII:s bibel af
1703, den ännu gällande kyrkobibeln. J. H.
Thomander (d. 1865) utgaf 1835 en ny
öfversättning af Nya testamentet. En annan, gjord
af P. M. Elmblad, A. Falk och G. S. Löwenhielm,
utkom 1863; sedan i flere nya uppl. Jfr
Bibelverk, Bibelkommission. – 20) Norska. Före
1814 begagnades i Norge de danska
bibelöfversättningarna. 1819 trycktes Nya testamentet (den
vanliga danska öfversättningen) för första
gången i Norge, och 1830 omtrycktes det i en af
Hersleb reviderad upplaga. 1842–73 utgafs en
af flere personer verkställd ny öfversättning af
Gamla testamentet, och 1873 en dylik – eller
snarare en varsamt granskad upplaga af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
