Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergskollegium - Berg-skrabba, bot. Se Globularia - Bergs-lag - Bergslags - Bergslags (Vesterbergslags) - Bergslags-allmänning. Se Allmänning - Bergslien, Knut - Bergsman - Bergsmanshemman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bergs-kollegium. Genom ett kongl. bref af d. 26
Febr. 1630 inrättades för första gången en
bergsöfverstyrelse i Sverige. Denna styrelse
kallades Bergsamtet och fick fullständig
instruktion 1634. Ledamöter i densamma
voro: en guvernör och fyra assessorer, med
hvilka skulle adjungeras en bergskamrer,
en riksguardien, en bergsskrifvare, en
general-konstmästare och en visitator, eller
markscheider. 1649 fick denna styrelse namnet
Bergs-kollegium. Detta skulle bestå af en
guvernör och 6 adliga assessorer, af hvilka en
skulle ständigt vistas i Stockholm; de öfrige
kunde vara landshöfdingar i bergslagerna. Af
Bergs-kollegium förordnades bergmästare,
guardien, markscheider, konstmästare, malmletare,
bergsfogdar m. fl. tjenstemän. Efter år 1640
blef det brukligt, att landshöfdingarna i stora
Kopparberget, Vestmanland, Nerike och Värmland
hade den högsta uppsigten öfver bergshandteringen
hvar i sitt län och en gång om året infunno
sig vid Bergs-kollegii sammankomster. Detta
bruk upphörde omkr. 1699. Presidents- och
bergsrådstitlarna infördes 1713. Bergsråden voro
till en början 2 och assessorerna 4, men då
arbetet ökades, blefvo 1756 bergsråden 6 till
antalet. 1766 förändrades åter Bergs-kollegii
sammansättning, så att det skulle bestå af 2
bergsråd och 4 assessorer. 1828 öfverflyttades
kollegiets domsrätt på de allmänne
domstolarna, och 1832 blef ledamöternas
antal minskadt till 3. 1857 upplöstes
Bergs-kollegium, och dess göromål öfvertogos
i början af 1858 af Kommers-kollegium.
Th. N-m.
Berg-skrabba, bot. Se Globularia.
Bergs-lag, förvaltn., distrikt, som har
privilegium på bergshandtering. I Sverige
finnes ett silfverbergslag, Sala bergslag,
ett kopparbergslag, Falu bergslag, och 17
tackjernsbergslag (bergslager), nämligen 2
i Vestmanlands, 10 i Örebro, 2 i Värmlands,
1 i Jönköpings, 1 i Kopparbergs och 1 i
Gefleborgs län. Tackjernstillverkningen har
af ålder ansetts böra koncentreras inom vissa
distrikt eller bergslag, hvaremot anläggning af
stångjernsverk (bruk, der tackjern arbetas
till stångjern) enligt regeln skulle ega
rum utom bergslagen, hvars skogar voro
afsedda företrädesvis för jernhandteringens
modernäring, tackjernstillverkningen. Denna
bedrefs af de smärre jordegarna, bergsmännen,
i de trakter, som ligga närmast grufvorna. Vissa
skattefriheter åtnjötos af dem för deras inom
tackjernsbergslagen befintliga jord. Deremot voro
de förbundna att uppehålla tackjernsblåsning
i hytta. Enligt en k. förordning 1859 är
bergshandteringen numera fri, och den skyldighet
till blåsning i hytta eller masugn, som dittills
ansågs åligga bergsmansjorden, upphörde. De
nuvarande hyttelagen inom tackjernsbergslagen äro
icke tvungna föreningar, hvadan lott i hytta
kan förvärfvas och innehafvas utan sammanhang
med bergsmansjord. – Namnet bergslag gifves
stundom äfven åt icke privilegierade distrikt,
inom hvilka bergsbruk är hufvudnäring.
Bergslags kontrakt i Linköpings stift omfattar
socknarna Risinge, Vånga, Hällestad,
Skedevi, Regna, Tjällmo och Godegård, med
en areal af sammanlagdt nära 15 3/4 qv.-mil
(1,803 qv.-kilom. = 179,796 hekt.). 27,682
innev. (1875). En liten del af Regna (Regna
skate, 4,589 hekt. = 9,297 tnld) räknas till
Sköllersta härad af Örebro län; för öfrigt höra
kontraktets socknar till Östergötlands län.
J. H.
Bergslags (Vesterbergslags) fögderi
af Kopparbergs län omfattar Grangärdes,
Norrbärkes och Söderbärkes tingslag – en vidd
af nära 1,994 qv.-kilom. (17 1/2 qv.-mil),
med 24,923 innev. (1875). Fögderiet utgöres
af den delen af Dalarna, som tillhör Mälarens
vattensystem. Ovanligt natursköna nejder.
J. H.
Bergslags-allmänning. Se Allmänning.
Bergslien. 1) Knut B., norsk målare af den
Düsseldorfska skolan, f. 1827 i Voss (Bergens
stift), är f. n. bosatt i Kristiania, der han är
en högt värderad porträttmålare. Han har gjort
sitt namn kändt äfven genom sina framställningar
af ämnen ur Norges medeltidshistoria. Bland
hans större arbeten må nämnas den på slottet i
Kristiania befintliga tafla, som föreställer
Oskar II:s kröning i Trondhjems domkyrka. –
2) Brynjulf B., den föregåendes broder, norsk
bildhuggare, föddes i Voss 1830. Efter att hafva
fått sin konstnärliga utbildning hos Jerichau
och Bissen i Köpenhamn flyttade han 1861 till
Kristiania, der han sedan dess varit bosatt, med
undantag af året 1864, hvilket han tillbragte
i Rom. B:s första och enda större arbete, Karl
Johans ryttarestaty i brons, förvärfvade med
ens åt sin skapare en hög rang bland samtidens
bildhuggare. 1868 erhöll konstnären beställning
på denne staty, som fick sin plats framför
slottet i Kristiania, der den aftäcktes d. 7
Sept. 1875, femtisjunde årsdagen af Karl Johans
kröning till Norges konung. Bland B:s öfriga
arbeten märkas åtskilliga lyckade porträttbyster,
af hvilka likväl endast några få äro utförda i
marmor eller brons. Y. N.
Bergsman kallades fordom innehafvare af
bergsmanshemman, hvilken egde skyldighet
att bedrifva hyttebruk (blåsa tackjern) och
använda sina skogar till kolning. Bergsmännen
voro indelade på hyttelag, och deras hemman
voro till följd af dessa skyldigheter
och mot erläggande af tiondejern
fritagna från rotering m. m. Numera, sedan
tackjernstillverkningen frigjorts, qvarlefver
ordet bergsman såsom benämning på innehafvare
af hemman eller hemmansdel i ett bergslag,
oafsedt om han bedrifver hyttebruk eller
ej. På senare tider hafva de bergsmän, som
verkligen bedrifva tackjernstillverkning,
börjat kalla sig bergsbruksidkare och, om
tillverkningen sker i större skala, brukspatron.
Th. N-m.
Bergsmanshemman, hemman inom ett bergslag. I
kameralt afseende betyder detta ord: ett
inom tackjernsbergslag beläget krono- eller
skatte-hemman, som, innan kongl. förordningen
d. 20 Sept. 1859 blef gällande, hade skyldighet
att uppehålla tackjernstillverkning och
derför i allmänhet åtnjöt frihet från
ordinarie rotering, men icke från andra
onera, som åligga krono- och skatte-hemman.
Kbg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
