Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berg, geogr. - Berg, fordom ett sjelfständigt hertigdöme - Berg. Socken i Vestergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slagg- och lava-massor, hvilka genom vulkanisk
verksamhet kastats upp från större eller mindre
djup.
Men dessa berg äro olika icke allenast till
sin inre beskaffenhet, utan äfven beträffande
sjelfva sättet för deras uppkomst. Ännu i
våra dagar se vi tydliga bevis på att genom
vulkanisk verksamhet ofantliga massor af smälta
och slaggartade ämnen kunna hopa sig på vissa
punkter af jordytan och småningom bilda höga
berg. De många tusen fot höga vulkanbergen
Kotopaxi, Etna och Vesuvius m. fl. utgöras af
sådana ämnen. – Flere bland de af massformiga,
plutoniska bergarter bestående bergen, hvilkas
ålder är betydligt större än vulkanernas, anser
man hafva uppstått derigenom att bergarterna
i segflytande tillstånd trängt upp genom någon
spricka i jordskorpan och mer eller mindre bredt
ut sig åt sidorna. Diabas- och basaltbergen,
ja stundom äfven granitbergen, förekomma derför
också ofta i form af enstaka, skarpt begränsade,
klockformiga upphöjningar. Svårare är att
förklara huru de ursprungligen på hafsbottnen
afsatta, lagrade bergarterna (sandsten, kalksten,
skiffer m. fl.) kunnat blifva upplyfta, så att
de nu bilda höga berg och bergskedjor. Geologerna
äro dock numera tämligen ense derom, att det är
genom sammantryckning från sidorna – troligen
till följd af jordklotets hopkrympning genom
afkylning – som de ursprungligen horisontelt
afsatta lagren blifvit böjda och, likt ofantligt
stora veck, på somliga ställen skjutna i
höjden. Hos många bland de svenska bergen
(t. ex. i Dalsland och Norrland), i många
delar af de schweiziske alperna äfvensom i
den Appalachiska bergskedjan har man tydligen
påvisat, att lagren äro på det mest storartade
sätt böjda och veckade.
Bergens yttre form är visserligen stundom
beroende af deras bildningssätt, men i de
flesta fall härrör den af beskaffenheten hos
de bergarter, af hvilka bergen bestå, samt af
sedermera verkande yttre orsaker. Vulkanerna
hafva vanligen en kägelformig skapnad – en
naturlig följd af deras bildningssätt. Berg, som
bestå af sprickfulla och lätt sönderfallande,
men för öfrigt hårda bergarter, ega ofta
tvärbranta sidor, såsom Halleberg och Hunneberg
i Vestergötland, hvilka till stor del utgöras
af den i större och mindre, pelarformiga eller
oregelbundna stycken förklyftade (af sprickor
genomdragna) bergarten diabas eller trapp. Der
bergen ega mjukt afrundade former, är detta
merendels en följd af den afnötning, som fordom
öfver dem framskridande glacierer åstadkommit. De
i vårt land så ofta förekommande jämnslipade
berghällarna utgöra exempel derpå. I Alperna eger
i nämnda afseende en i ögonen fallande olikhet
rum emellan de delar af bergen, som berörts af
glaciererna, och de sig deröfver resande taggige
och kantige bergspetsarna, som varit utsatta
för vittring. Mjukt afrundade former kunna äfven
uppkomma till följd af lösa bergarters vittring,
hvarigenom bergssidorna betäckas med ett hölje
af grus och jord, som döljer de derunder möjligen
befintliga
ojämnheterna. – Äfven sjelfva ställningen hos
de berglager, af hvilka bergen bestå,
utöfvar stundom ett visst inflytande på
bergens yttre former. Innehafva dessa lager
sitt ursprungliga, horisontala läge, så ega
bergen ej sällan en ofvanpå platt form med
mer och mindre branta eller trappstegsformiga
sidor. Äro lagren starkt lutande, så äro bergen
stundom långsluttande åt det håll, hvaråt
lagren luta, men branta åt motsatta sidan.
E. E.
Berg, fordom ett sjelfständigt hertigdöme
(ducatus montensis) i den westfaliske
kretsen af det forna tyska riket och
beläget mellan ärkebiskopsdömet Köln,
furstendömet Nassau-Siegen, hertigdömet
Westfalen, grefskapet Mark, hertigdömet
Kleve och furstendömet Mörs. Nu utgör det
en del af den preussiska Rhenprovinsen och
uppgår i regeringsområdena Arnsberg, Köln och
Düsseldorf. B. var efter folkvandringen bebodt
af ripuariska franker. Kristendomen predikades
der först omkr. 700, af Suidbertus. I början
af 1200-talet regerades landet af slägten
Teisterband, af hvilken tvänne medlemmar 1108
upphöjdes till grefvar af Berg och Altena. När
denna slägt (1225) utslocknat på manslinien, kom
B. till hertigarna af Limburg, och, när äfven
deras ätt dog ut (1348), till hertigarna af
Jülich. 1380 upphöjdes B. till hertigdöme. När
den Jülich-Bergska hertigliga linien dog ut
(1609), uppkommo för detta hertigdömes skull
arfsstridigheter mellan Brandenburg, Sachsen
och Pfalz. Enligt innevånarnas önskan styrdes
det gemensamt af kurfurstarna i Sachsen och
Brandenburg, till dess det 1624 öfverlemnades
åt Pfalz-Neuburg. Derifrån öfvergick det 1742
till den pfalziska linien Sulzbach och 1799
till Pfalz-Zweibrücken. 1806 gjorde Napoleon
landet till kärnan i ett storhertigdöme, som
han gaf åt sin svåger Murat. Denne utbytte det
1808 mot konungariket Neapel, hvarpå Napoleon
1809 skänkte B. åt Ludvig, äldste sonen till
hans broder konung Ludvig af Holland. Men innan
den nye regenten kommit till myndig ålder,
besattes hans land 1813 af de allierade;
storhertigdömet upplöstes, och B. lemnades,
genom Wien-kongressens beslut 1815, åt Preussen.
Berg. 1) Socken i Vestergötland, Skaraborgs län,
Vadsbo härad, Binnebergs tingslag. Arealen
3,542 hekt. (7,174 tnld). 45 5/16 ofm., 34 3/6
fm. mtl. 1,459 innev. (1875). B. utgör
jämte Lerdala, Timmersdala och Böja ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Skara stift,
Billings kontrakt. – 2) Socken i Vestmanland,
Vesterås län, Snefringe härad. Arealen 6,328
hekt. (12,819 tnld). 23 17/24 fm. mtl. 1,117
innev. (1875). Konsistorielt pastorat af 3:dje
kl., Vesterås stift, Munktorps kontrakt. –
3) Socken i Småland, Kronobergs län,
Norrvidinge härad. Arealen 8,035 hekt. (16,276
tnld). 52 7/8 ofm., 40 1/4 fm. mtl. 1,419
innev. (1875). B. utgör jämte Ormesberga ett
konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Vexiö
stift, Norrvidinge kontrakt. – 4) Socken i
Jämtlands län, Jämtlands södra fögderi och Bergs
tingslag (utom en mindre del som räknas till
Hede tingslag). Arealen 119,731 hekt. (242,537
tnld). 35 4/9 fm. mtl. 2,027 innev.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
