Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barder - Bardesanes - Bardhvalar - Bardili, Christoph Gottfried - Bardisan - Bardon, François André - Bardudalen i Norge. Se Målselfdalen - Barduner - Bardwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att få erforderlig mjukhet. Numera förarbetas
fiskbenet hufvudsakligen till paraplyspröten och
käppar. Det lämpar sig dertill särdeles väl, emedan
det bibehåller sin spänstighet äfven i köld och till
följd af sin hornartade beskaffenhet lätt kan efter
uppvärmning böjas eller pressas. På senare tiden har
stål börjat undantränga fiskben vid tillverkningen
af paraplyspröten.
Bardesanes (Bar-Deisan), syrisk gnosti-ker,
f. 154. I sin lära närmade han sig Yalen-tinus, men
i sin praktiska verksamhet uppträdde han aldrig mot
ortodoxien. Han förfäktade men-niskans frihet mot
andra gnostikers fatalism. B. författade utmärkta
hymner, och det var hufvudsakligen genom dessa, som
hans åsigter spredos. Hans anhängare, bardesaniterna,
existerade ännu i 4:de årh.
Bardhvalar, djurgruppen Mysticete, zool.,
de hvaldjur, som äro försedda med barder (se
d. o.). Med dessa redskap att gripa födan äro de
hänvisade till att lefva af jämförelsevis små djur
med mjuk kroppsbyggnad (blötdjur, små kräftdjur och
fisk). Det oaktadt uppnå bardhva-larna den största
storlek, hvartill någonsin ett djur hunnit. Somliga af
dem blifva öfver 30 m. (100 f:) långa. Den rätt ofta
förekommande åsigten, att det jättestora i naturen
uteslutande tillhör försvunna tider, förlorar
sin hållbarhet, när man betänker, att nutidens
bardhvalar i vidunderlighet aldrig haft sina likar
på jorden. En tandhval, kachelotten, är den ende,
som kan tafla med dem. Emellertid finnas äfven mindre
bardhvalar - den minste ännu lefvande, den vid Norge
tämligen ofta förekommande vikhvalen, har en längd af
omkring 9 m. (30 f.) eller der-utöfver - men de minste
bardhvalar, som funnits, tillhörde forntiden och lefde
i tertiär-perioden. Utom för sin storlek utmärka sig
bardhvalarna genom sin fetma. Under ytter-huden ligger
stundom, såsom på Grönlandshvalen, ett späcklager
af mer än Ya m. (ända till 2 f.) tjocklek. Dettas
värde, jämte värdet af barderna, har lockat till
jagt på dessa djur, hvilken haft till följd, att,
åtminstone i de mera åtkomliga hafven, i synnerhet
de större bardhvalarna blifvit mer och mer sällsynta.
Utom genom den karakter, som är att hemta från
barderna, skilja sig bardhvalarna från sina närmaste
slägtingar, tandhvalarna, genom egendomligheter,
som stå i samband med deras ännu mer utpräglade
lefnadssätt såsom vattendjur. Så har bröstkorgen hos
dem fått en byggnad, som ännu mer än tandhvalarnas
bröstkorg närmar sig fiskarnas, derigenom att
intet enda refben har mer än en ledförbindelse med
bröstkotorna; och bröstbenet, som endast är förbundet
med främsta ref bensparet, har blifvit reduceradt
till en del, som motsvarar främste delen af öfriga
däggdjurs bröstben.
Bardhvalarna tillhöra två zoologiska familjer:
Balcenidce, räthvalar, Grönlandshvalens familj, utan
ryggfena eller hudflik på ryggen - af denna familj
träffas numera ingen art vid Skandinaviens kuster -
och Balcenopteridce, fen-hvalar, med ryggfena eller
åtminstone en upphöjd kant på ryggen, en familj,
som har flere representanter vid Skandinaviens
kuster. F. A. s.
BardTli, Christoph Gottfried, tysk filosof,
f. i Wtirtemberg 1761, professor i filosofi i
Stuttgart 1794, d. 1808. Han anslöt sig i början
väsentligen till Kants filosofiska läror, men
trädde sedermera i bestämd opposition mot dessa
och kan med allt skäl anses såsom en förelöpare
till den idealistiska filosofi, som de fleste af
Ränts efterföljare hyllade, och särskildt till den
panteistiska riktning inom denna, hvilken sedermera
fick sina hufvud-representanter i Schelling och
Hegel. I sitt år 1800 utgifna arbete Grundriss der
er sten logik sökte han göra den meningen gällande,
att tänkandet såsom sådant måste tillerkännas icke
endast subjektiv, utan äfven objektiv betydelse och
giltighet - i motsats mot Kants lära om ett utom
medvetandet fallande "ting i sig" såsom ett moment
i verkligheten. Bland B:s öfriga skrifter må nämnas
hans år 1808 offentliggjorda brefvexling med Keinhold.
Bardisän (Fr. pertuisane). krigsv. Före uppfinningen
af eldhandvapnen utgjordes allt fotfolkets beväpning
af s. k. pikar, ungefär 5 m. (lo-18 f.) långa. Dessa
pikar, hvilka sedermera bibehöllos tillika med
eldhandvapnen, förkortades under Gustaf II Adolf
till omkr. 11 f. och kallades, sålunda förkortade,
bardisaner. Detta slags vapen försvann småningom ur
fpt-folkets beväpning. Innan de alldeles bortlades,
begagnades de dock någon tid af en del af befälet
som dess beväpning. w. G. B.
Bardon [bardå’ng], (Michel) Franc, o is André
1. d’André, oftare skrifvet Dandré B ar don,
fransk historiemålare, raderare, kompositör och
skriftställare, f. 1700 i Aix (Provence), der flere
stora målningar af honom finnas i behåll. Han flyttade
1748 till Marseille och -stiftade kort derefter
akademien för de sköna konsterna derstädes. Från 1752
utöfvade han en gagnande verksamhet såsom lärare
vid konstakademien i Paris, der han dog 1783. -
Bland hans skrifter må nämnas Tratte de pein-ture
etc. (1765), Costumes des andens peuples (1772) samt
stridsskriften L’impartialité dans la musique. EpUre
ä M. J. J. Rousseau.
Bardu-dalen i Norge. Se Måls-elfdalen.
Barduner, sjöv., kallas de tåg af stående godset,
hvilka från öfverste delen af en stång (hvarje
förlängning af en mast) på ömse sidor gå ned till
akterste delen af rostet i fartygssidan eller
stundom till en bult i relingen. J)e tjena att vid
bidevinds- och fördevinds-segling stötta stången
såväl sidovägen som akterifrån. Bardunerna hafva
olika namn, allt efter den stång de tillhöra,
såsom: för-bram-barduner, stor-öfverbram-barduner,
kryss-stäng-barduner o. s. v. De fästas och ansättas
(styfhalas) på olika sätt, allt efter fartygets
storlek, bardunens svårlek o. s. v. Stundom begagnas
jungfrur eller kau-ser med taljerep, stundom går
bardunen direkte genom en kaus och "ansattes på
tamp". - Lof-b ar du n, en på hvardera fartygssidan,
går genom en klyka på salningshornet ner till rostet
i lovart och ansattes med ’tälja, hvars löpare le-des
in på däcket. K. N.
Bardwan 1. Bur d w an, distrikt i britisk-ostindiska
presidentskapét Bengalen, n. ö. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
