Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bambusa - Bamff, skotskt grefskap. Se Banff - Bamian - Bamle - Ban - Ban - Bana - Banal - Bananaöarna - Bananväxt, bot. Se Musa - Banat - Banbury - Banck, Lars - Banck, Karl - Bancroft, George
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jämte några andra hithörande arter, odlas som
prydnadsväxter i varmhus. Äfven i öfrigt hafva flere
"bland arterna samma användning som den nu "b e skri
f na.
Slägtet B. angifves från miocena och pliocena
aflagringar inom Europa. Ldt.
Bamff, skotskt grefskap. Se B an f f.
Barn Jan, ett dalpass i Hindukusch (norra Afganistan),
genom hvilket den ende farbare vägen leder från
Kabul öfver denna bergskedja till Turkestan. Dalen,
som ligger omkr. 2,376 m. (8,000 f.) öfver hafvet,
är särskildt märkvärdig genom de storartade
fornlemningar, i synnerhet af buddhistisk härkomst,
som han innesluter. Under engelsk-afganiska kriget
1840 stod der en drabbning mellan Dost Muhammed och
engelsmännen.
Barn l e, fögderi i Norge, Bratsbergs amt. Arealen
2,673 qv.-kilom. (21 norska qv.-mil). 22,753
innev. (1865). Under medeltiden hörde B. till
det s. k. Gröninar och Grönland, hvilket utgjorde
en del af Gränafylki. Nu består det af häradena
Ejdanger, Hjerpen, Slemdal, Bamle, Sand-ökedal och
Drangedal, hvartill komma de fyra "ladestederne"
(lastningsplatserna) Skien, Porsgrund, Brevik och
Kragerö samt köpingarna Langesund och Stathelle.
Ban (Fr. ban, Med.-Lat. bannum), Härbann, de forne
franske konungarnas påbud till sina vasaller att
personligen följa dem i fält eller ställa ett visst
antal väpnade män till deras förfogande. Redan
under merovingema finner man en tillstymmelse till
"ban". Mest användes det af kapetingerna under 13:de
och 17:de årh. Det begagnades för sista gången af
Ludvig XIV (år 1674).
Ban (af Slav. pan, herre) var den forne ämbetstiteln
för befälhafvarna i Ungerns östra gränsdistrikt
och ungefär liktydigt med mark-grefve. Banens makt
var mycket vidsträckt, alldenstund han i politiska,
juridiska och militära angelägenheter hade nästan
oinskränkt välde. Området för hans myndighet
kallades banat. De mest betydande banaten voro
Dalmatien, Kroatien, Slavonien och Bosnien. Vid
turkarnas framträngande föllo de flesta banaten i
deras våld och de öfriga inskränktes i afseende
på storleken, hvarjämte banornas myndighet och
verkningskrets mycket förändrades genom den införda
militärförfattningen. Slutligen fördes titeln "ban"
blott af ståthållaren öfver Kroatien och bortföll
helt och hållet efter införandet af 1867 års
författning. Jfr Banat.
Bana, mek. Om en materiel punkt är i rörelse,
kallar man den räta eller krokiga linie, som han
beskrifver, för hans bana. Är en kropp i rörelse,
beskrifver hvar och en af hans punkter en särskild
bana, men vanligen förstår man med kroppens bana den,
som beskrifves af hans medelpunkt eller tyngdpunkt,
så att t. ex. en af skjuten gevärskulas bana är
den linie hennes medelpunkt genomlöper. Jordens
bana kring solen är en ellips, en kastad kropps
bana i lufttomt rum är en parabel o. s. v. Banan
kan vara absolut eller relativ, allt efter som
rörelsen är absolut eller relativ. Se Absolut 4.
G. R. D.
Banal (af Fr. ban). 1) Jur., "stående under ett ban"
(se d. o.). "Banal" nyttjades i medeltidens rättspråk
om något, som länsherren öf-verlemnat till vasallernas
begagnande mot uppfyllandet af vissa förbindelser
å deras sida. - 2) Fig.f något som genom alldaglig
användning blifvit utslitet och betydelselöst: banal
fras o. s. v.
Ba’nana-öarna, ögrupp utanför Sierra Le-one-kusten
i Afrika. Den består af den större ön B an an a,
på hvilken engelsmännen hafva kolonien Ricketts,
samt tre smärre öar. De äro af vulkaniskt ursprung
och mycket fruktbara.
Banan-växt, bot. Se Musa.
Banat (Ung. bansäy), ungersk benämning på en
gränsprovins, eller det område, hvaröfver en
ban herskar. Temesvar-banatet är ett distrikt
i sydöstra Ungern, begränsadt af Teis, Maros
och Donau och omfattande 28,040 qv.-kilom. (570
qv.-mil). 1,028,263 innev. (1869). Sedan de gamla
ungerska banaten fallit i turkarnas händer (se Ban),
bildades detta nya banat efter freden i Passarovitz
1718, men fick endast namnet, utan att erhålla
någon ban till styresman. Gränserna vexlade under
olika tider. 1849 blef landet skildt från Ungern
såsom ett särskildt österrikiskt kronland, men 1860
åter-förenadt med detsamma. Innevånarna utgjorde 1869
något öfver l mill. personer af blandad nationalitet
(valaker, tyskar, ungrare och slaver) .och af blandad
religion (unerade greker, katoliker, lutheraner
och reformerta).
Banbury [ba’nbörri], stad i engelska grefskapet
Oxford, vid Cherwell, i en af landets fruktbaraste och
bäst odlade trakter, med stora ölbryggerier och liflig
handel. 11,724 innev. (1871). Historiskt märkvärdig
är den gamle staden genom den der 1469 hållna
striden, mellan earlen af Warwick ("kungamakaren")
och Edvard IV.
Banck, Lars, svensk vetenskapsman, föddes i Norrköping
1611. Efter att i Upsala hafva gjort sig känd för
lärdom och originalitet, företog han vidsträckta
resor i utlandet och befordrades om sider till
professor i lagfarenheten vid friesländska akademien
i Franeker (i den, nederländska prov. Friesland),
der han dog 1662. Af hans skrifter må nämnas: De
tyrannide papce (1649), De jure nobiliwm (1652)
samt Bizarrie politiche över ö racolta de lie piu
no-tabili pratiche di stato nella christianita (1658),
en nu ytterst sällsynt bok, som innehåller åtskilligt
om drottning Kristinas vistelse i Rom.
Banck, Karl, tysk komponist och musikskriftställare,
f. 1811. Efter en italiensk resa utgaf han
Liederlcreis aus Italien, som blef mycket berömd,
lefde sedan en tid i Leipzig såsom medarbetare i
Schumanns "Neue zeit-schrift fur musik" och nedsatte
sig 1840 i Dresden, der han vann stort anseende
såsom sånglärare och kritiker. Hans sångkompositioner
utmärka sig för talang och formfulländning. A. L.
Ba’ncroft, George, amerikansk historieskrifvare och
statsman, f. 1800 i Worcester i Massachusetts. Sedan
han 1817 tagit studentexamen, fortsatte han sina
studier i Tyskland och blef 1820 filos, doktor i
Göttingen. Efter resor i Tysk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
