Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bamberg - Bamberger, Fritz - Bamberger, Heinrich von - Bamberger, Ludvig - Bambino - Bambocciader - Bamboccio, binamn på målaren P. v. Laar - Bambuk - Bamburör, bot. Se nästa ord - Bambusa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid den segelbara Eegnitz och den deri utmynnande
Ludvigs-kanalen äfvensom af de jernba-nor,
som beröra B. Industrien omfattar hufvudsakligen
tobaksfabrikation, bomullsspinning, klädesväfveri,
porslinsmåleri och öltillverkning. En af
hufvudnäringarna är dessutom odlingen af droger
och grönsaker.
B. uppstod i 9:de årh. omkring grefvarnas af Babenberg
stamborg, hvaraf lemningar ännu finnas qvar i det
ofvanför staden belägna Alten-burg, blef sedermera en
riksstad och derefter residens i det 1007 grundade
biskopsstiftet Bamberg. Under medeltiden var B. en
af den tyska slöjdflitens mest blomstrande orter och
pryddes med en mängd vackra byggnader, af hvilka de
betydligaste äro nämnda här ofvan. Under 15:de och
16:de årh. rasade blödiga fejder mellan biskoparna
och stadens borgare, som ej ville uppgifva sin fria
författning. Under trettioåriga och sjuåriga krigen,
liksom under de Napoleonska, led B. mycket. Efter
freden i Luneville (1801) öfverlemnades staden,
jämte stiftet, till Bajern.
2) F. d. riksomedelbart tyskt biskopsdöme, som före
sekularisationen, 1802, omfattade 3,607 qv.-kilom. (65
qv.-mil) med omkr. 207,000 in-nev. - knappt hälften
af den folkmängd, som det egde före reformationen. Det
indelades i 4 arkidiakonat: Bamberg, Kronach, Hollfeld
och Ickolsheim. Staden B. bildade ett eget kapitel.
Bamberger, Fritz, bajersk landskapsmålare, f. i
Wtirzburg 1814, d. nära Soden 1873. Han studerade
någon tid på Berlins konstakademi, men sedermera
blefvo Rottmanns arbeten i Mimenen bestämmande
för hela hans utveckling. Mycket berömda äro
hans spanska landskap; men man kan icke neka, att
konstnären vid tjll-tagande ålder blef i hög grad
maniererad. Åtskilliga arbeten af honom finnas
i Mtinchen.
Bamberger, Heinrich von, österrikisk läkare, f. 1822 i
Prag, studerade vid universitetet derstädes och i Wien
samt blef 1847 medicine doktor. Han tjenstgjorde först
i Prag, sedan i Wien och utnämndes 1854 till professor
vid medicinska kliniken i’Wtirzburg samt 1872 till
samma befattning i Wien. B. har utgifvit flere
prak-tisk-medicinska arbeten, som äro af framstående
betydelse till följd af författarens ovanligt rika
kliniska erfarenhet, bl. a. Lehrbuch der krank-heiten
des herzens (1857), Krankheiten der di-gestionsorgane
(2:te aufl. 1864), Uber Bacon von Verulam, besonders
vom medicinischen stånd-punkte (1865).
Bamberger, Ludvig, tysk politisk skriftställare
och riksdagsman, f. 1823 i Mainz. Landsflyktig vid
1848 års revolution, lefde han som bankir mest i
Paris. Sedan han 1866 fått tillstånd att återvända
till Tyskland, valdes han 1871 till medlem af
riksdagen, der han räknas bland det national-liberala
partiets ledare och der han utmärkt sig som
talare, synnerligen i debatterna rörande mynt- och
närings-lagstiftningen. Skrifter: Die arbeiterfrage
unter dem gesichtspunkt des vereinsrechts (1873),
Monsieur de Bismarck (tryckt 1868, först i Paris,
sedan i Breslau) m. fl.
B a m bin O, Ital., "litet barn". Santissimo barnbin
o är en praktfullt utstyrd och som undergörande dyrkad
träbild, hvilken föreställer Kristus som barn. Bilden
utställes offentligt från julafton till d. 6 Jan.,
men hålles eljest dold i sitt kapell i kyrkan "Ära
coeli" i Eom samt uttages derifrån endast för att i
en väl tillsluten vagn skickas till sjuka.
Bambocciader [-båttjäder], målarek., natursanna
framställningar ur de lägre folkklassernas lif
(bondkalas, kroglif, marknadsscener, slagsmål
o. d.). Denna genre ("den lägre genren"), som
blomstrade vid midten af 1600-talet, har fått
sin benämning efter det binamn, Bamboc-cio, som
italienarna gåfvo den holländske målaren Pieter van
Laar för hans van skaplighets skull. Laar (1613-74)
framställde scener ur det italienska folklifvet,
men före honom hade dock redan den äldre Breughel
("Bond-Breug-hel") målat dylika framställningar (ur
det holländska). - Såsom berömda bambocciad-målare
må här vidare nämnas de båda Teniers, Brou-\ver,
O sta de, Steen och italienaren Cer-quozzi.
Bamboccio [-bå’ttjå], binamn på målaren P. v. Laar.
Bambuk, ett negerrike i vestra Afrika, Sene-gambien,
längs östra sidan af Falemé, en biflod till
Senegal. Det vidsträckta, ehuru glest befolkade
landet är bergigt, men väl bevattnadt, rikt på
boskap, säd, frukter och honung, jernmalm, guld
och elfenben. Innevånarna (omkr. 800,000) tillhöra
mandingo-stammen. Riket är deladt i en mängd små
stater. Hufvudorten, Farb an a, drifver genom
karavaner en liflig handel med guld och elfenben.
Bambu-rör, bot. Se nästa ord.
Bambusa Schreb., Bambu-rör, bot., växt-slägte
af nät. fam. Gframinece, Heccandria Mo-nogynia
L., resliga, stundom 15-30 m. (50- 100 f.) höga,
trädlika gräs med ledad stam och från lederna utgående
grenar samt i mångblom-miga ax sittande blommor;
axen äro anordnade till en utbredd vippa. Arterna
förekomma endast i varmare land, der de ofta bilda
stora skogar. Anmärkningsvärd är den hastighet,
med hvilken stammen hos de flesta tillväxer: han
kan under ett dygn förlängas med mer än 2/s KL (14
tum). Den mest kända bland arterna är B. arundinacea
Willd., som förekommer i Ostindien och på Java,
i synnerhet på sumpiga ställen. Det torde knappt
finnas någon växt, som användes till så många och
olikartade ändamål som denna. De hårde, ihålige
stammarna nyttjas, då de äro äldre och tjockare,
till stänger, pålar, till förfärdigande af hus,
båtar, husge-rådssaker m. m. samt till vattenämbar,
hvarvid ledernas skiljeväggar bilda bottnarna. Yngre
strån brukas till flätverk, gärdesgårdar o. d. De
allmänt nyttjade bamburör-käpparna förfärdigas af unga
skott. Äfven bladen tjena till åtskilliga ändamål,
såsom till förfärdigande af hattar och mattor, till
kreatursfoder m. m. Af bastet göres i Kina ett fint
papper. I lederna af äldre strån afsätter sig ett till
störste delen af kiseljord bestående ämne, som kallas
taba-sjir, och som nyttjats i medicinen. - Denna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
