- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
1495-1496

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Balsamering - Balsamin, bot. Se Impatiens - Balsamo, Guiseppe, beryktad äventyrare. Se Cagliostro - Balsamodendron - Balsamträd - Balsberg - Balsfjorden - Balta - Baltadsji - Baltak - Balta-Liman - Baltard, Louis Pierre - Balter - Balti. Se Baltistan - Baltia - Baltimore

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


balsamering under väntan på begrafning och. af
denna balsamerings verkställande af hvem som
hälst. För att underlätta förvaringen af döda
kroppar har man emellertid uppgifvit "balsamerings-
eller förvaringssätt af flere slag. Det lämpligaste
synes vara att blanda l vigtdel vanlig tjära eller
stenkolstjära med 5 vigtdelar sågspån, så att deraf
bildas en pulverlik massa, och att lägga liket på
ett */2 decim. (1% tum) tjockt lager af detta pulver
samt öfvertäcka det med samma ämne. Omkr. 20-30
kilogr. (50- 70 skalp.) torde åtgå för liket af en
fullvuxen person. (Om egypternas balsameringskonst se
J. N. Gannal, "Histoire des embaumements" etc., Paris
1838.) G. v. D.

Balsamin, bot. Se Impatiens.

Balsämo, Guiseppe, beryktad äfventyrare. Se
Cagliostro.

Balsamode ndron (af Grek. Mlsamon, balsam, och
de ndron, träd), bot, farmak., ett slägte af
nät. fam. Burseracece Endl., utmärkt genom sin
rikedom på balsamer. De mest bekanta arterna
af detta slägte förekomma i landen kring
Koda hafvet och i Ostindien. B. myrrha Kees
v. E s. och B. Ehrenbergianum Bg. äro kända som
moderväxter till den urgamla drogen myrrha, hvilken
sannolikt också fås af B. opobalsamum Kth. Denna
sistnämnda samt B. gileadense Kth. (möjligen en
och samma art!) afsöndra den i forntiden så högt
prisade Mekka-balsamen, äfven kallad "balsam
från Gilead", beryktad för sin vällukt och
läkedomskraft. B. afncanum Arn. i Senegambien,
anses lemna en sort af droghandelns Bdellium
(Bd. africanum). Flere ostindiska arter afsöndra
balsamer och hartser af liknande beskaffenhet. Jfr
Bdellium, Ky-phi, Mekka-balsam, Myrrha. o. T. s.

Balsamträd kan i allmänhet hvarje balsam-gifvande
träd kallas, men vanligen förstår man dermed de på
balsam rika träd, som tillhöra nät. fam. Burseracece
Endl. (Amyridece) och som i största mängd förekomma
i östra Afrika och södra Arabien samt Ostindien och
södra Amerika. Jfr Amyris och Burseraceöe. o. T. s.

Balsberg, en omkr. 59 m. (200 f.) hög
bergklint i Skåne, 10 kilom. (l mil) n. v. från
Kristianstad. Berget består till sin hufvud-massa
af granit, men har på den sydvestra sluttningen ett
lager af gruskalk. En beskrifning af detsamma finnes
i Linnés "Skånska resa".

Balsfjorden, fjärd i Norge, Tromsö amt, i närheten
af staden Tromsö. På de bergiga och höga stränderna
ligger en socken, som bär fjärdens namn och 1865
hade 3,610 innev. Intet större vattendrag faller ut
i fjärden, men genom en grund dalsträckning står den
i förbindelse med Lyngenfjorden och genom ett föga
djupt bergpass med Målself-dalen. Trakten är känd
för sin vackra och storartade natur. Y. K.

Balta, stad i det ryska guvern. Podolien, s. ö. om
Kamenez. 14,528 innev. (1867), till störste delen
judar. Betydande marknader.

Baltadsji (Turk., "vedhuggare"), egentl. Muhammed,
svingade sig två gånger, 1704 och 1710, genom ränker
upp till turkisk storvesir, dock endast för kortare
tider. När Karl XII efter slaget vid Pultava sökt
tillflykt i Turkiet

och hade förmått Porten att börja krig med Ryssland,
anförde B. hären mot Peter den store, som med en ringa
styrka vågat sig in i Moldau. Tsaren blef der omringad
och skulle ovil-korligen hafva blifvit fången med
hela sin armé, om icke hans gemål, Katarina, genom
att med alla sina juveler muta storvesiren, förmått
denne att sluta fred och låta Peter oförhindradt
af-tåga. När Karl i vredgad ton frågade B., hvarför
han icke fört tsaren fången till Konstanti-nopel,
svarade denne torrt: "Hvem skulle hafva styrt hans
rike i hans frånvaro?" Karl lär då hafva med sina
sporrar sönderrifvit storvesirens pels. Vid hofvet
i Konstantinopel anklagad för sitt förhållande, blef
B. afsatt och förvisad till Lemnos, der han dog 1712.

Baltak, socken i Vestergötland, Mariestads län,
Vartofta härad. Arealen 1,828 hekt. (3,703 tnld). 17V4
ofm., 12V2 fm. m ti. 721 innev. (1875). Annex till
Acklinga regala pastorat i Skara stift, Kåkinds
kontrakt.

Balta-Liman, i forntiden Phidalia, stad på den
europeiska sidan af Bosporen. Der afslöts l Maj 1849
ett fördrag mellan Ryssland och Turkiet, enligt
hvilket dessa stater skulle under 7 år hafva lika
rätt att intervenera i Donau-furstendömena.

Baltard [baltär]. 1) Louis Pierre B., fransk
arkitekt, målare och kopparstickare, f. i Paris 1764,
d. derstädes 1846 såsom professor i byggnadskonst vid
"Ecole des beaux arts". Han tecknade och graverade
bl. a. Paris et ses monuments och La colonne de
la place Vendome (145 bl., 1810). - 2) Victor B.,
den föregåendes son och lärjunge, en af den nyare
tidens mera framstående arkitekter i Frankrike, f. i
Paris 1805, d. derstädes 1874. Tillsammans med Callet
uppförde han Hålles centrales. Hans förnämsta arbete
är kyrkan S:t Augustin i Paris. Efter hans teckningar
utfördes illustrationerna till Huillard-Bréholles’
verk "Kecherches sur les monuments de 1’histoire des
normands etc.". Bland hans literära arbeten må nämnas
den förträffliga monografien öfver Villa Medicis
(1847).

Balter, vestgoternas förnämsta fursteslägt, jämförlig
med amalerna hos östgoterna.

Balti. Se Baltistan.

Baltia omtalas först af den grekiske författaren
Xenophon från Lampsacus såsom en ofantlig ö, belägen
på tre dagsresors afstånd från kusten af Skytien,
d. v. s. Germaniens norra kust. Andra grekiska
författare nämna ett annat Baltia såsom liggande på
vestkusten af Slesvig eller Holstein, och troligen
åsyftades dermed någon af de östfriesiska eller
slesvigska öarna. I nyare tider har man antagit,
att med detta namn skolat betecknas an skandinaviska
halfön, än halfön Sameland på preussiska kusten. Först
hos Adam af Bremen förekommer benämningen Baltiska
hafvet (Mare balticum] för Östersjön. Sannolikt
är ordet Baltia af samma rot som Balt.
A. B. B.

Baltimore [baltimår], betydande stad i
Maryland, Förenta staterna, på norra stranden af
Patapsco-floden, som der vidgar sig till en bred
mynningsvik och 14,5 kilom. (2 mil) längre ned

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:33:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaa/1495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free