Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Badelundsås - Baden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1421
Baden.
1422
i flere af Mälarens öar och öfvergår slutligen till
Kjulaåsen i Södermanland. På Badelundsås stod i April
1521 ett slag mellan Gustaf Vasa och danskarna. Det
vid åsens fot belägna Jutekärret bevarar ännu minnet
deraf. På åsen finnas en mängd fornlemningar, af
hvilka den store Anundshögen är den förnämsta.
Baden, storhertigdöme, den till rangen femte bland
tyska rikets stater. I afseende på ytinnehållet
intager B. det fjerde, i folkmängd (om man
frånräknar Elsass-Lothringen) femte rummet bland
dem. Det är beläget i sydvestra Tyskland och
gränsar i n. till Hessen och Bajern, i ö. till
Wurtemberg och Hohenzollern, i s. till Schweiz,
i v. (med Khen som naturlig gräns) till Elsass
och Bajern (Rhen-Pfalz). Ytinnehållet är 15,075
qv.-kilom. (273,76 qv.-mil), oberäknadt den del af
Bodensjön, som räknas till Baden.
Fysisk Geografi. Vestre delen, utmed Rhen, är
ett lågland, östre delen är mer eller mindre
bergig. Hufvudberget är Schwarzwald, som
från Rhenkroken vid Basel och upp till Neckar
löper parallelt med Rhen, på ett afstånd af 9-14
kilom. (5/4-7/4 mil) från denna flod. Genom Kinzigs
floddal delas detta berg i tvänne huf-vuddelar; den
södre har i Feldberg (1,495 m., 4,580 f.) Badens
högste bergspets, den senares högste punkt
är Hornisgrinde (1,130 m., 3,729 f.). Upp till
Pforzheirn bildar Schwarzwald ett verkligt bergland,
som får en egendomlig prägel genom de många djupt
inskurne tvärdalarna och de mellan dem belägna jämna
högslätterna; n. om nämnde stad öfvergår det till
ett småbac-kigt landskap. Berget består af granit
och gnejs; de högste topparna äro beklädda med
sandsten. N. om Neckar utbreder sig Oden-wald,
hvars betydligaste del dock tillhör Hessen. I
s. ö. sammanhänger Schwarzwald med Rauhe alp
(Tyska Jura). På Rhenslätten reser sig det enstaka
Kaiserstuhl, af vulkaniskt ursprung (basalt), till
en höjd af 538 m. (1,715 f.). -Hufvudfloden är Rhen,
som helt och hållet bildar gränsen i v. och till
större delen i s. Från Schwarzwald emottager denna
flod en mängd åar (Elz, Kinzig, Murg m. fi.), som äro
af betydelse för timmerflottningen, samt Neckar, som
rinner upp i B., men sedan under större delen af sitt
lopp flyter genom Wtir-temberg, innan hon åter går in
i förstnämnda land. Main bildar på en liten sträcka
i n. gräns mot Bajern. Donaus två källfloder, Brege
och Bregach, rinna upp i sydöstra Schwarzwald och
förena sig vid Donaueschingen. Af Boden sjön skjuta
de två smala nordvestliga vikarna, Ueberlingen-see
och Unter-see, in i B. På Schwarzwald finnes en mängd
små sjöar. - Klimatet är i allmänhet mildt och sundt;
dock eger en stor temperaturskilnad rum emellan den
värme Rhendalen och de högsta trakterna i Schwarzwald,
som hafva hårdt klimat med ofta bistra vintrar.
Befolkningen uppgick 1875 till ett antal af 1,506,531
personer, alla af tysk nationalitet. Större delen
af densamma, i södra B. upp till Murg, tillhör den
schwabisk-alemanniske stammen (på hvars munart Hebel
diktade); n. om Murg följer i början en blandad
befolkning,
tills denna längre upp öfvergår i den rene
frankiske stammen. (54,5 proc. äro katoliker,
33,6 proc. protestanter; katolicismen är alldeles
öfvervägande i södra B., omfattar omkr. 2/3 af
befolkningen i mellerste delen af landet och är i
norra B. jämnstark med protestantismen.
M a t e r i e l k u 11 u r. Huf vudnäringen är
åkerbruk, gynnadt af den fruktbara jordmånen;
37 proc. af landets yta består af åker. Utom de
vanliga sädesslagen odlas mycket hampa, tobak och
humle. Vinodlingen har på senare tid betydligt
ökats. Skogarna, hvilka upptaga 34 proc. af
ytområdet, skötas på ett sätt, som allmänt erkännes
såsom mönstergiltigt. Af mineralier finnes mycket
litet; något jern hemtas ur grufvor i sydöstra
Schwarzwald. Af mineralkällor har B. deremot en stor
rikedom; antalet utgör omkr. 60, bland hvilka flere
(Baden-Baden, Badenweiler, Griesbach, Rippoltsau
m. fl.) utgöra besökta kurorter. Fabriksindustriens
utveckling daterar sig egentligen från B:s inträde i
tyska tullföreningen (1835); landet eger nu öfver 700
fabriker. Främst bland dem stå bomullsspinnerierna
och väfverierna. Märkliga äro bijouterifabrikerna i
Pforzheim och hvitbetssocker-fabriken i Waghäusel, i
sitt slag de främsta i Tyskland. En för B. egendomlig
industri är förfärdigandet af de välbekanta
Schwarz-wald-uren (årligen omkr. 700,000 st.). Landets
betydligaste handelsplats är Mannheim. 1840 öppnades
den första jernbanan; våren 1875 funnos 1,087
kilom. (148 mil) statsbanor och 105 kilom. (14 mil)
privatbanor.
Andlig kultur. Skolväsendet befinner sig på
en god ståndpunkt. Utom folkskolor märkas 16
elementarläroverk (gymnasier, progym-nasier
och pedagogier), många real- och slöjdskolor, en
Polyteknisk högskola i Karlsruhe samt universiteten
i Heidelberg och Freiburg.
Författning och förvaltning. Styrelsesättet är
konstitutionelt monarkiskt. Storhertigen styr
landet i spetsen för ett statsministerium, som är
deladt i 4 departement. Landtdagen, som sammanträder
hvartannat år, består af 2 kamrar. I den förste sitta
prinsarna af det storhertigliga huset, hufvudmännen
för sju mediatiserade ätter, 8 representanter af
den. godsegande adeln, den katolske ärkebiskopen i
Freiburg, en protestantisk prelat, 2 representanter
för universiteten och 8 af storhertigen på lifstid
utsedde medlemmar. Andre kammaren består af 63
medlemmar, valda medelbart i 56 valkretsar för 4
år. Valrätt och valbarhet äro endast bundna vid viss
ålder (25 och 30 år). För förvaltningen är landet
(sedan 1864) indeladt i 4 "landeskommissariat"
(Kon-stanz, Freiburg, Karlsruhe och Mannheim), hvilka
vidare delas i 11 kretsar. Hufvudstad är Karlsruhe. -
Landets högste domstol residerar i Mannheim; i andra
instansen döma 6 appella-tionsrätter. Jury är införd
i brottmål. - Krigshären är ordnad efter preussiskt
mönster och utgör, jämte 3 preussiska regementen,
den 14:de tyske armékåren. - I tyska riksrådet har
B. 3, i riksdagen 14 deputerade.
Historia. Badens område hörde på romerska kejsartiden
till de s. k. agri decumates
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
