Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bad - Badajoz - Badajoz, Juan de - Badaksjan - Badalocchio - Badalona - Baddam - Badelunda - Badelundsås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komma en varsam och möjligast likformig uppvärmning
af ett ämne. Genom direkt upphettning af det kärl,
hvari ämnet förvaras, kan kärlet springa sönder
eller uppvärmningen blifva oregelbunden. Man
nedsänker derför kärlet i sand eller i en vätska,
som uppvärmes. Ett sandbad består af ett skålformigt
kärl af jern, till lagom höjd fyldt med medelfin
sand. För bibehållande af en bestämd värmegrad lämpar
sig bättre att använda vätskor, som koka vid den
bestämde värinegraden. Oftast nyttjas dertill vatten -
vattenbad, maricnbad ("bain-marie", efter uppfinnaren)
- hvarigenom ämnet kan uppvärmas till närmare
100°. Vill man nå en högre värmegrad, omgifves kärlet
med vattenånga af större spänstighet och värmegrad,
ång-bad, eller (beqvämare) nedsänkes det i kokande
saltlösningar, kvilkas kokpunkt ligger öfver 100°,
hvarvid man måste tillse, att det afdunstade vattnet
ersattes med nytt. Kokpunkterna för följande mättade
lösningar äro: för koksalt 108,5° C., salmiak 114,2°
C., salpetersyradt natron 121° C., klorkalcium 179,5°
C. Klorzink låter, sedan allt vattnet är utdrifvet,
upphetta sig till 400° C., utan att någon märkbar
afdunstning sker (klor-zinkbad). Dessa bad medföra
likväl vissa olägenheter och ersättas derför ofta af
olje- eller paraffin-bad, medelst hvilka upphettning
kan ske till ombring 300° C. Vill man åstadkomma än
högre upphettning, användas till fyllning af badet
smälta metaller (metallbad), såsom bly, tenn, zink
eller deras legeringar, bland hvilka d’Arcets metall
är särdeles lämplig. Den består af 5 delar bly, 3
delar tenn och 2 delar visinut, smälter vid 100° och
kan upphettas till inemot hvitglödningshetta. utan att
ångor utvecklas. Slutligen begagnas s. k. luftbad,
hvarvid kroppen insattes i ett skåp. vanligen af
kopparbleck, och uppvärmes deri genom upphettad
luft. Dervid har man att afpassa och med termometer
eller pyrometer uppskatta värmegradcn.
c) I fotografien användas åtskilliga vätskor,
kallade bad, såsom silfver, natron- och guldbad,
hvilka äro lösningar af silfver- natrium- och
guldsalter. Se Fotografi.
d) I färgerierna är badet, färgbadet eller ky-pen
en lösning eller infusion af färgstofter.
Badajoz [vadachås]. 1) Provins i Spanien, södra
hälften af det forna landskapet Estrema-dura. 22,500
qv.-kilom. (408 qv.-mil). 431,922 innev. (1870). - 2)
Hufvudort! nämnda provins och Spaniens vigtigaste
gränsfästning mot Portugal, belägen i en kal
trakt vid stranden af Guadiana. Omkr. 22,895
innev. (1870). Stadens historia går långt tillbaka
i forntiden. Af romarna kallades han Pax Augusta,
hvilket morerna förvrängde till B ax Augos, hvaraf
det nuv. namnet uppstått. Under den arabiska tiden
var B. hufvudstad i ett särskildt konungarike. I
krigshistorien har det vid flere tillfällen spelat
en betydande rol, särskildt under de napoleonska
krigen, då det, försvaradt af fransmännen, efter
flere föregående fruktlösa belägringar, af Wellington
stormades och intogs d. 6 April 1812. Befästningarna
utgöras af en bastionerad ringmur, tre fästen samt
ett mycket starkt bro-hufvud, hvarförutom depå andra
sidan Guadiana
belägna stora sumpmarkerna göra staden från denna
sida ointaglig.
Badajoz [vadachås], Juan de, en af Spaniens
utmärktaste arkitekter under 16:de årh. och en af
renaissancens ifrigaste anhängare. Han var bördig från
Badajoz och lefde under det nämnda århundradets första
hälft. Om hans verksamhet vittna bl. a. fasaden till
det praktfulla S. Marcos-klostret i Leon (fullbordad
först i början af 1700-talet) samt den med plastisk
utsmyckning rikt försedde korsgången vid klostret
S. Zoil i Carrion de los Condes.
Badaksjäll, alplandskap i Centralasien,
s. ö. om Bokara, mellan Amu Darja och hennes
biflod Koksja. Genom B:s högdalar går vägen från
Oxus-landen öfver Pamirs öckenplatåer till Östra
Turkestan. Hufvuddalen, genomströmmad af Koksja,
är i sina öfre delar ett vildt och ödsligt
bergland, i mellerste och nedre delen deremot
fruktbar och uppfylld af byar. Befolkningen,
som uppgår till omkr. 100,000 individer och till
störste delen består af muhammedanska tadsjiker,
sysselsätter sig hufvudsakligen med boskapsskötsel,
men äfven med bergsbruk, slöjd (jerngjuteri)
och handel. Hufvudstaden, Faizabad, ligger vid
Koksja, mer än 5,200 f. Öfver hafvet. Högre upp i
dalen, vid en biflod till Koksja, ligga de redan i
forntiden bekanta lapis-lazuli-grufvorna. Landet,
hvars största betydelse ligger i dess egenskap att
vara en af portarna till det inre Hög-Asien, är sedan
1873 genom en Öfverenskommelse mellan Ryssland och
England stäldt under Afga-nistans öfverherrskap.
Badalocchio [-lo’ckio], Si s to, äfven kallad
Sisto Rosa, italiensk målare och kopparstic-kare,
f. 1581 i Parma, d. 1647 i Bologna. Han var lärjunge
af Ann. Carracci, men anslöt sig sedermera så nära
till sin medlärjunge Lan-francos maner, att deras
arbeten ofta tyckas vara af samma hand. Mera kända och
utbredda än hans målningar äro hans raderingar, bland
hvilka här må nämnas 23 blad till den s. k. "Rafaels
bibel", hvilken han raderade gemensamt med Lanfranco
(1607).
Badalöna, stad i spanska prov. Katalonien,
vid Medelhafvet, l mil ö. om Barcelona. 10,000
innev. (1870). Skeppsbyggen och fiske.
Baddam, ett slags bittermandlar, hvilka i Indien
begagnas som skiljemynt.
Badelunda 1. Balunda, socken i Vestman-land,
Vesterås län, Siende härad. Arealen 4,775
hekt. (9,549) tnld). 456/8 ofm., 42% fm. mtl. 1,112
innev. (1875). B. är pastorat af 2:a kl., tillhörande
domprosteriet i Vesterås stift, och utgör prebende
för en af lektorerna vid elementarläroverket i
Vesterås. Kyrkan, belägen på Badelundsåsen, lär vara
byggd på 1470-talet.
Badelundsås, en af de märklige sandåsar, som i
riktningen från n. till s. genomstryka landskapen
n. och s. om Mälaren. Han börjar i Dalarna n. om
Svärdsjö kyrka, af bry tes af sjön Runn och kommer
i Vestmanland fram med två grenar, hvilka vid Sätra
åter löpa tillsammans, hvarefter han stryker genom
Romfar-tuna, Hubbo och Badelunda socknar, dyker upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
