Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Babo, Joseph Marius - Babo, Lamprecht Joseph Leopold - Babolna - Babord - Baboucher - Babrius - Babulah, bot. Se Bablah - Babur, eg. Sehir-eddin Muhammed - Babuyanerna - Babylon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spelen, såsom "Otto von Wittelsbach" m. fl., på
sin tid mycket omtyckta. B. är den, som lyckligast
efterhärmat Göthes "Götz von Berlichingen".
Babo, <s>Lamprecht Joseph Leopold</s>, friherre von B.,
tysk landtbruksförfattare, f. 1790 i Mannheim,
d. 1862 i Weinheim, var lärjunge af Thaer och
sjelf rationel landtbrukare. Hans skrifter, ett
betydande antal, afhandla ej allenast det egentliga
jordbruket, utan äfven vinskötseln. De utmärka sig
i synnerhet derigenom, att de äro lämpade efter den
obildade jordbrukarens fattningsgåfva. B. var tillika
redaktör af flere tidskrifter och inrättade dessutom
i Heidelberg en landtbruksträdgård i förening med en
botanisk anstalt.
Babolna, by i ungerska komitatet Koinorn. I B. finnes
ett berömdt stuteri, der arabiska fullblodshästar
uppfödas.
Babord (af äldre bakbord, Fornisl. bakbordi,
N. bakbord, D. bagbord), sjöv., den venstra sidan
af ett fartyg, då man står vänd åt dess främre
del. Motsatsen är <s>styrbordsidan</s>. Orden hafva
sin förklaring deri, att styret på gamla tidens
fartyg icke satt längst akter-ut, utan på högra
"bordet", nära aktern, så att styrmannen, under det
att han styrde, måste till en del vända ryggen åt
venstra bordet. Babordsidan anses ringare än den
andra, hvarför båt, som icke förer officer eller
hans vederlike, bör lägga till om babord på ett
örlogsfartyg. Af samma orsak bör last, proviant,
vatten o. d. intagas på denna sida, då så ske kan. -
<s>Babords halsar</s>. Ett fartyg säges ligga (eller segla)
för babords halsar, då vinden kommer in om babord
(från venstra sidan). Oftast begagnas detta uttryck
om ett fartygs segling nära vinden (bidevind), men kan
äfven begagnas om segling, då vinden är akterligare än
tvärs. -<s>Babord med rodret!</s> eller blott <s>Babord!</s> äro
kommandoord till rormannen att lägga rodret så,
att fartyget, då det går framåt, svänger babord hän
(åt venster). I denna mening begagnas numera dessa
uttryck på svenska örlogsfartyg och på de flesta ång-
och segelfartyg, som segla i hemlands-farvattnen;
men å större fartyg på aflägsnare farvatten och i
flere utländska mariner har motsvarande uttryck
sedan gammalt alldeles motsatt betydelse. Detta
bruk härleder sig från den tid, då icke roderhjul
(drill, ratt) begagnades, utan blott roderpinne, med
eller utan taljor. "Babord med rodret!" betecknade
då att roderpinnen skulle föras åt babordsidan,
till följd hvaraf fartyget svängde styrbord hän åt
(höger). Se <s>Roder</s>. - <s>Babords vakt</s>, ena hälften af det
vaktgörande manskapet på ett fartyg. På örlogsfartyg
tillhöra babords vakt alla de, som fått sig jämna
skeppsnummer tilldelade. Benämningen har sannolikt
uppkommit af det allmänna bruket, att de, som utgjorde
babords vakt, hade sina stationer om babord vid
allmän manöver. Detta är fortfarande förhållandet
på handelsfartyg, men på örlogsfartyg följes numera
annan fördelning. De, som tillhöra babords vakt,
kallas <s>babölingar</s>. Jfr <s>Styrbord</s> och <s>Vakt</s>. R. N.
Baboucher [-bu’scher] 1. <s>Pampuscher</s> (Fr. babouche,
Turk. babusje, Pers. papusch, af pa,
fot, och pusch, täcke), ett slags turkiska tofflor,
vanligen af siden eller marokin, broderade och med
uppåtböjd spets.
Babrius (Grek. -os 1. -as), grekisk fabeldiktare,
lefde omkr. 150 f. Kr. Han samlade Æsopos’ fabler
och upptecknade dem i koliambiska verser. Hans
samling ligger till grund för alla senare såväl
poetiska som prosaiska bearbetningar af de Æsopiska
fablerna. Af B:s egna fabler voro endast fragment
kända, till dess greken <s>Minoides Minas</s> i klostret
S:ta Laura å berget Athos upptäckte först (1844) 123
af dem och sedermera (1857) ytterligare 94. De äro
utgifna i flere upplagor, bland hvilka de bästa äro
Lachmanns (1845) och Lewis’ (1846 och 1859) samt
den, som finnes i Bergks Anthologia græca (1868).
B. L.
Babulah, bot. Se <s>Bablah</s>.
Babur ("lejon"), eg. <s>Sehir-eddin Muhammed</s>, Indiens
förste stormogul, ättling i sjette led af Timur,
föddes år 1483 och ärfde vid 12 års ålder efter sin
fader, sjeik Omar, herradömet öfver landen mellan
Samarkand och Indus. Med list och våld underlade han
sig derefter Kaschgar, Kandahar, Kabul m. fl. områden,
och i afsigt att eröfra Indien, der den svage Ibrahim
Lody då regerade, gick han i slutet af 1525 med en
liten, men utvald här öfver Indus. På slätten vid
Pannibet, nära Delhi, vann han d. 27 April 1526 en
afgörande seger. Ibrahim flydde, och B. intågade i
Delhi. Fjorton dagar derefter gaf sig äfven Agra,
rikets andre stad. Efter fem års regering dog B.,
d. 28 Dec. 1530, och efterträddes af sin äldste son,
Humajun. - B. var, såsom många österländska furstar,
ofta grym och despotisk, men tillika vän af andlig
odling. Sin lefnad har han sjelf på tatariska
språket beskrifvit i Babernameh (Babur-boken,
utg. af Ilminski, Kasan 1857, och öfversatt på flere
europeiska språk, senast af Pavet de Courteille,
Paris 1871).
Babuyanerna 1. De fem öarna, en till <s>Filippinerna</s>
hörande ögrupp.
Babylon, gammal stad vid Eufrat, hufvudstad i det
babyloniska riket. Babylon var stadens grekiska
namn; det inhemska var <s>Babilu</s>, d. v. s. "Ils (Guds)
port". I bibeln kallas det <s>Babel</s>.
Man känner nästan intet om Babylon, sådant det var
under det babyloniska väldets äldsta tid (jfr
<s>Babylonien</s>). I den gamla literaturen omtalas endast
den genom Nebukadnesar utvidgade och nybyggde
staden, hvars lemningar påträffats af nutidens
forskare. Enligt Herodotos (f. 480 f. Kr.), hvilken
sjelf hade besökt B., bildade staden en regelbunden
qvadrat med 120 stadier i hvarje sida, således
upptagande en yta af omkring 500 qy.-kilom. (9
geogr. qv.-mil), i diagonal riktning genomfluten af
Eufrat. Af nyare forskare har i synnerhet Oppert sökt
visa, att B. verkligen egde den af Herodotos angifna
stora utsträckningen, men han har då dragit inom
stadens område äfven städerna Borsippa och Kutha,
hvilket sannolikt ej är riktigt. Nebukadnesar byggde
kring B. dess murar, af hvilka åtskilliga lemningar
ännu finnas qvar under en rad af kullar i v. och
n. Hela ytan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
