Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Audiffredi, Giovanni Battista - d'Audiffret-Pasquier, Gaston - Auditor, Lat., åhörare. Jfr Auditör - Auditorium - Auditör - Audius - Audjila - Audouin, Jean Victor - Audr, fornnordiskt qvinnonamn. Se Öd - Audran - Audubon, John James - Audun Hugleiksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det s. k. Casanatiska biblioteket i Koin. Utom några
astronomiska skrifter utgaf han en katalog i 4 band
öfver detta bibliotek (1761-88).
(TAudiffret-Pasquier [dådiffre-paskie], Gaston,
hertig, fransk statsman, f. i Paris 1823, tillhör
en greflig- familj, cTAudiffret, af italienskt
ursprung, hvilken sedan 1100-talet varit bosatt i
Provence och egt flere framstående medlemmar. 1844
blef d’A. adopterad af en frände, Etienne Dcnis
Pasquier, hvilken under första kejsaredö-met varit
polisprefekt i Paris, under restaurationen flere
gånger minister och under julimonarkien president i
pärskammaren. Dennes förvärfvade hcrtigtitel öfvcrgick
till adoptivsonen. Under andra kejsaredörncts tid
deltog ej d’A. i det allmänna politiska lifvet,
men blef 1871 af dep. Orne vald till medlem
af nationalförsamlingen, der han intog plats i
högra centern. Såsom ordförande i det utskott,
som tillsattes för att undersöka den administrativa
korruptionen under kejsaredöniet, aflade han den 4 och
5 Maj 1872 inför nationalförsamlingen en redogörelse,
som, framburen med den mest glänsande vältalighet,
väckte en storm af bifall från alla partier och
med ens gjorde hertigen till en af landets mest
populäre män. Den l Mars 1875 blef han en af
nationalförsamlingens vicepresidenter, och den 15
i s. m., efter Buffets inträde i ministéren, hennes
president. Då församlingen i Dec. s. å. skulle välja
75 medlemmar på lifstid i den blifvande senaten,
fick d’A. det största antalet röster. Då de nye
kamrarna för första gången sammanträdde (Mars 1876),
blef han vald till president i senaten.
Auditor, Lat., åhörare. Jfr Auditör.
Auditorium, Lat. (af audire, höra), hörsal, lärosal;
samling af åhörare.
Auditör (Lat. auctitor, åhörare), administr., en vid
krigsmakten anställd lagfaren tjensteman. I Sverige
finnes en auditör vid hvarje regemente och äfven, med
få undantag, en vid hvarje kår. Hans åliggande är att
vara ledamot i krigsrätter och der föra protokollet,
att vid chefsexpeditionen biträda i alla ekonomiska,
juridiska och civila mål, att i dylika mål föra
regementets talan, att förrätta syner å vissa
slag af militie-boställen m. m. Vid flottan äro
likaledes audi-törer anställda. Auditörerna utnämnas
af Kongl. Maj:t. I norska hären består auditör-kåren
af l general-auditör (som äfven skall tjenstgöra vid
flottan) och 7 brigad-auditörer, hvarförutom för
en del fästningar finnas konstituerade auditorer,
utan fast aflöning. I Danmark består auditör-kåren
af l general-auditör (äfven tjenstgörande vid
flottan) och 8 auditorer (af hvilka en tillika
är tjenstgörande vid flottan). - Auditör (auditör)
kallades i medeltidens rättsspråk den domstolsmedlem,
som hade i uppdrag att förhöra parterna. I Frankrike
är ordet "auditeur" titel på de i rang lägst stående
ledamöterna inom ett administrativt ämbetsverk. I
Tyskland användes namnet auditör äfven för att
beteckna en yngre tjensteman inom en högre domstol
eller ett administrativt ämbetsverk, hvilken för
öfning bevistar förhandlingarna utan att ega rätt
att deltaga i besluten. -Auditör camerse, en prelat
af 4:de rangen i Garnera apostolica i Rom.
Han hade förr domsrätt öfver de personer, som hörde
till det påfliga hofvet, öfver främlingarna i Rom samt
i appellationsmål från Kyrkostatens andlige domstolar.
Audius (Audseus) 1. U do, syrisk lekman, som i
svärmisk-asketisk anda uppträdde mot de andliges
verldslighet och fordrade en återgång-till
apostolisk fattigdom och enkelhet. Han gjorde
sig likväl derjämte skyldig till judaisti-ska
och antropomorfistiska villfarelser. Efter många
förföljelser dog A. omkr. 370. Af hans anhängare,
audianerna, saknar man efter 5:te årh. alla spår.
J. H. B.
Audjila 1. Udsjila (Grek. Augila), oas i Libyska
öcknen i Afrika. Lyder under Tripolis. Omkr. 12,000
innev. A. är bekant för sina redan hos Herodotos
omnämnda dadlar.
Audouin [ådouans], Jean Victor, fransk zoolog,
f. 1797, d. 1841. Hans arbeten - som han delvis skref
i förening med Milne Edwards - afhandla hufvudsakligen
de lägre djurens anatomi och system.
Audr, fornnordiskt qvinnonamn. Se Ö d.
Audran [ådra’m?], fransk kopparstickarefamilj. Bland
medlemmarna märkes särskildt Ge rar d (Girard)
A., f. 1640 i Lyon, d. 1703 i Paris. Han var den
förnämste inom familjen och gällde länge såsom
deri ypperste kopparstickaren af den historiske
stilen. Förenande grafstickeln och nålen, utförde han,
i ett format af dittills okänd storlek, förträffliga
arbeteri efter Lcbrun ("Alexander-slagen"), Poussin,
Domenichino m. fl. samt efter antika statyer. Han
hade många lärjungar och efterhärmare. I Stockholms
nationalmuseums kopparsticksutställning finnes en
gravyr af Gérard A.: Jesusbarnet frambäres i templet
(efter Lebrun), och en annan gravyr af hans brorson
Benoist A. d. y. (f. 1700, d. 1772): Landtlig dans
(efter Watteau).
Audubon [ådybo’n&], John James, nord-amerikansk
zoolog, f. 1780, d. 1851. Han var en af de förnämste
bearbetarna af Nord-Amerikas vertebrat-fauna och
utmärkte sig i synnerhet som fogelkännare.
Audun Hugleiksson Hestakorn, norsk baron (lenderman) i
13:de årh. Han var bosatt i Firdafylke - en bygd, som
under medeltiden var hemort för flere förnäma ätter -
och egde der sätesgården Hegranäs (Jölster prestegäld,
Söndfjord). Under konungarna Magnus Laga-bote och
Erik Presthatare, i synnerhet den senare, var Auduns
inflytande stort; sannolikt hade han en väsentlig del
i den förstnämndes stora lagreformer. 1276 namnes han
såsom dennes stal-lare. Under k. Erik var han kunglig
skattmästare (jéhirbir) och förde i denne egenskap
sannolikt befälet på Tunsbergshus. Han användes
af Erik äfven i många offentliga värf: skickades
bl. a. såsom sändebud till Skotland 1293 och till
Frankrike 1295; i Paris afslöt han en traktat mellan
Norge och Frankrike och dessutom ett giftermål mellan
sin konungs broder, hertig Håkon, och grefvinnan
Isabella af Joig-ny, hvilket giftermål emellertid
ej kom till stånd, enär Isabella dog på resan till
Norge. Till hertig Håkon kom A. derefter i ett mycket
spändt förhållande, och kort efter Håkons tronbestig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
