Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atellaner - A tempera - A tempo - Ateneum. Se Athenæum - A tergo - Aterman - Aterom - Ateuchus sacer - Ath- - Ath - Athabaska, flod och sjö. Se Athapaska - Athalia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fri borna ynglingar, blefvo vid Sullas tid en
dramatisk konstart och begagnades (i likhet med
det grekiska satyrdramat) mest såsom efterspel till
andra föreställningar. Kolerna hade nu öf-vertagits
af skådespelare till yrket. Under kejsartiden
öfvergingo atellanerna i eller utträngdes af mimen
eller pantomimen.
De atellanska lustspelen, som uppfördes på latinska
språket, röjde genom löshet i anläggningen sitt upphof
från improviserade, skämtsamma uppträden. Småningom
utbildade sig derur fasta roler. Atellanerna skildra
landt-och småstadslifvet i motsats mot det förfinade
lifvet i Rom och äro uppfyllda af grofkornigt skämt,
löjliga och öfverraskande infall och vändningar
samt slipprigheter jämte mer eller mindre fint
tillspetsade tänkespråk och sedebud. I dem. förekomma
hufvudsakligen fyra stående karaktärer med sina
masker, nämligen Ma ecu s (en tölpig narr). Bucco (en
fräck och skräf-lande storätare), Pappus (sjelfklok,
fåfäng och njutningslysten samt lätt bedragen)
och D os-se nn u s (slug skälm, ofta spåman). Dessa
karak-terer motsvaras i den italienska "commedia
dell’ arte", af Arlecchino, Pulcinella, Panta-lone
och II gobbo 1. dottore. R. Tdh.
A te’mpera, Ital., målar ek. Se T e nip era-måleri.
A te’mpO, förkortad t a. t. (Ital., af Lat. temims,
tid), på tid, i rattan tid. - Handelst., utmärker,
att en köpt vara icke skall betalas vid köpets
afslutande, utan efter någon viss tids förlopp. -
Mus-ikt., betecknar, att efter en taktförändring den
i början föreskrifna takten äter skall inträda.
Ateneum. Se Athena>um.
A te’rgO 1. In te’rgo, Lat., handel-st., på ryggen,
på baksidan (t. ex. af en vexel).
Atermän (af Grek. nekande a och the rme, värme)
1. rättare Adiatermän, fys., som icke genomsläpper
värmestrålar. Motsats: diater-man (se d. o. Jfr
äfven Strålande värme och Absorption 4).
R. R.
Ateröm 1. Atheroma (af Grek. atherc 1. athdra,
gröt), med., flenhus, ett slags säcksvulst (cystu,
tumör cystmis], hvilken synnerligen ofta förekommer
i och under huden och består af en tunn, men fast
vägg, omslutande en håla, som är fylld af en mörjig,
grötlik, smutsigt gråhvit eller grågul, ofta mer
eller mindre irise-rande massa. Sådana svulster
uppstå från hårsäckarna i huden och från de i dem
ininyn-nande små talgkörtlarna. Om utförsvägarna
för dessa bildningar tillstoppas, qvarhålles
nämligen och samlas deras afsöndringsprodukter mer
och mer, hvarigenom en utvidgning åstadkommes. De
qvarhållria produkterna vålla en ytterligare retning
på omgifningen, och derigenom ökas afsöndringen. På
detta sätt växa svulsterna efter hand, men stillestånd
deruti kan dock, äfven för lång tid, inträffa. I
öfverensstämmelse med nämnda uppkomstsätt utgöres
innehållet Jmfvudsakligast af öfverhuds-celler och
fett i olika former, och dessa beståndsdelar vexla i
mängd, allt efter som hårsäckarna eller talgkörtlarna
varit mest verksamma vid svulstens tillväxt, Ofta
finnas kelestearin-kristaller i massan,
som deraf får den iriseraride
glansen. Svulsterna äro rundade, klotformiga eller
platt kon-vexa, mer eller mindre elastiska för
känseln och vexla betydligt i storlek. Från att vara
knappt märkbara kunna de, om äfven sällan, uppnå
storleken af ett äpple, eller en knuten hand. De
kunna hos olika individer förekomma i större eller
mindre mängd, äfven enstaka. Företrädesvis utveckla
de sig i hufvudets hårbe-växtc del, der man kan
finna dem till ett antal af 20-30 stycken, men de
kunna förekomma hvar som hälst öfver hele kroppen. -
Atero-inerua äro till sin art fullkomligt oskyldiga,
och de olägenheter de medföra äro mest af mekanisk
art, såsom hinder vid kamning o. s. v. Ofta äro de
vanprydande. Operation är den enda behandlingsmetod,
genom hvilken man säkert kan lyckas aflägsna dem. Man
använder äfven benämningen ateroin (ateromatös)
för en på inflammatorisk grund stående förändring
i kärlväggarna, hvarvid i dessas innersta hinna
en grötlik, mörjig massa bildas, till utseendet
liknande massan i de ofvan beskrifna svulsterna.
A. -y.
AteuchllS sacer, zool., egypternas helige skalbagge
("skarabé"), en i Medelhafsländerna lefvande, svart
dyng-bagge af ungefär l deci-mal-tums längd, liksom
vår tordyfvel tillhörande fam. LamelUcornia (nied
antennernas yttre leder bladformiga) och till sitt
lefnadssätt i det närmaste liknande denne. Hanne och
hona slå sig tillsammans och bilda bållar, stora som
biljardkulor, vanligast af ko-gödsel. I hvarje sådan
båll, hvilken en gång blifver larvens föda, lägger
honan ett befruktadt ägg. Bål-larna gräfva de sedan
ned uti jorden. Denne skalbagges styrka och den nytta,
som han gör, väckte de gamle egypternas uppmärksamhet;
deraf den religiösa vördnad, som detta folk egnade
"skarabeerna", kolossala stenfigurer af dessa djur. -
Oafsedt de ka-rakterer af rent zoologisk betydelse,
som utmärka A. sacer, känner man honom lätt på hans
framtill trubbtandade hufvud ochfingerlikt tandade
framben (gräffötter), hvilka sakna fotleder (tärs).
F. A. s.
Ath-. Ord, som icke återfinnas under Ath-, sökas
under Ät-.
Ath (JSth), befäst stad i belgiska prov. Hai-naut
(Hennegau), vid den segelbara floden Den-der. 8,260
inne v. (1866). För handel tjenligt läge. Liflig
industri.
Athaba’8ka, flod och sjö. Se Athapaska,
Athalia (Atalia), en dotter af Ahab, konung i Israel,
och Jesebel. Hon var gift med Joram, konung af Juda,
efter hvars död hon förde regeringen för sin son
Ahasia. När emellertid denne (885 f. Kr.) blifvit
dödad af Jehu, lät A. mörda alla de manlige
medlemmarna af Juda hus och bemäktigade sig sjelf
regeringen. Hennes sonson Joas räddades dock och
uppfostrades i hemlighet i templet samt uppsattes
(877 f. Kr.) på tronen af de med Athalias Baals-dyrkan
missnöjde leviterna. Hon sjelf blef vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
