Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Asmodi - Asmundtorp - Asmus, pseudonym. Se Claudius, Matthias - A.S.N. - Asoka - Asolo - Asomaton - À son aise - Asopios, Konstantinos - Asopus - Asov - Asovske sjön - Asovske stepperna - Asp, Per Olof von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Asmundtorp-Asp.
brudnatten dräpt Saras sju män, den ene efter den
andre. I den babyloniska Talmud framställes A. såsom
en vällustig demon.
Asmundtorp, socken i Skåne, Malmöhus län. Rönnebergs
härad. Arealen 2,204 hekt. (4,409 tnld). Omkr. 27 1/2
fm. mtl. 1,527 innev. (1874). Regalt pastorat af 2:dra
kl. Lunds stift, Rönnebergs kontrakt. - Inom socknen,
1/2 mil från Landskrona, ligger byn Rönneberga, der
de danske och svenske hufvudhärarna sammandrabbade
1677, då danskarna med betydlig förlust måste draga
sig tillbaka.
Asmus, psevdonym. Se Claudius, Matthias.
A. S. N., förkortning för Anni salvatoris nostri,
Lat., "i vår frälsares år" (efter Kristi födelse,
i den kristna tideräkningen).
Asoka (Açoka), den berömdaste konungen af Hindostan
och den förste, som lemnade inskrifter efter sig,
regerade omkr. 250 f. Kr. Han hade vidsträckta
förbindelser med vestra Asien ända till Greklands
besittningar. Ursprungligen anhängare af brahmaismen,
öfvergick han dock snart till buddhismen, hvilken
lära han 259 upphöjde till statsreligion. Han höll ett
allmänt buddhistiskt koncilium, som hade till följd,
att missionärer utsändes till främmande land. Det
berättas, att han lät öppna sju af de åtta stupas
(pagoder), som innehöllo reliker efter Buddha,
samt delade hvar och en af dessa reliksamlingar
i 12,000 delar, hvilka hvar för sig inneslötos i
skrin af guld, silfver, kristall eller lazursten samt
utskiftades mellan de 84,000 städerna och orterna i
hans rike. Öfver hvarje skrin uppfördes en stupa och
ett kloster (vehara) der bredvid. Sådana minnesvårdar
lät A. uppresa äfven på de ställen, der Buddha sades
hafva predikat och gjort underverk, ja t. o. m. öfver
qvarlefvorna efter hans förnämste lärjungar.
Asolo [a’ssolo], gammal stad i den italienska
prov. Treviso. Det är omgifvet af ringmurar
och torn samt har ruiner efter antika badhus och
vattenledningar. Kommunen A. räknade 5,437 innev. år
1871, men sjelfva staden allenast 976. I stadshuset
finnes Canovas förstlingsarbete, "Orpheus och
Eurydice". I nejden ligger Barco, ett gammalt slott,
der Katarina Cornaro (drottning af Cypern) höll ett
lysande hof från 1489 till 1510.
Asomaton (af Grek. nekande a och soma, kropp),
okroppsligt väsende, ande. - Asomatisk, okroppslig.
À son aise [a sånn äs], Fr., "efter sin
beqvämlighet". Vara à. s. a., hafva det beqvämt,
trefligt, hafva sin rikliga utkomst.
Asopios, Konstantinos, nygrekisk lärd, f. omkr. 1791
i Epiros, d. 1872 i Athen. Efter att hafva idkat
filologiska studier vid universiteten i Göttingen
och Berlin var han en tid verksam såsom lärare
i Triest. 1818 utnämndes han till professor i
grekiska literaturen vid den af lord Guilford
stiftade Joniska akademien på Korfu. 1843 mottog han
kallelse till det nyinrättade universitetet i Athen,
hvars förnämsta prydnad han sedan under lång tid
utgjorde. Upplifvandet af en på klassisk grund
hvilande nationelt hellenisk bildning var det
stora mål, för hvilket A. under hela sitt lif
sträfvade med ära och framgång. Bland hans många
språkliga och literaturhistoriska skrifter märkes i
synnerhet en grekisk literaturhistoria (Athen 1850).
A. M. A.
Asopus (Grek. -os), Grek. mytol., en flodgud,
hvars namn sannolikt ursprungligen hade en
allmännare betydelse, enär han i Sikyons, Æginas
och Thebes sagor och ättelängder upptages såsom
stamfader för en vidt utbredd slägt. A. var
ock namn på flere floder i det forna Grekland.
V. K.
Asov l. Azov [aso’ff], köping ("possad") i sydryska
guvern. Jekaterinoslav, vid en af Dons flodarmar, ej
långt från dennes utlopp i Asovska sjön. Innevånarna
- hvilka 1867 utgjorde 16,791 personer - hafva
förnämligast fiske till näringsfång. A., som fordom
var en vigtig fästning och blomstrande handelsstad,
har numera, till följd af hamnens uppgrundning, råkat
i förfall. - Den gamla grekiska kolonien Tanais låg
sannolikt i det nuv. Asovs närhet. På den plats,
der detta nu ligger, egde under medeltiden, först
genueserna och sedan venetianerna handelskolonien
Tana, hvilken slutligen råkade under turkarnas
välde. A. afstods åt Ryssland 1774 genom freden i
Kutschuk-Kainardschi.
Asovske sjön, en insjö i södra Ryssland, ö. om
halfön Krim, har sitt namn efter den i närheten
belägrie staden Asov. Sjön, som är 679 qv.-mil,
sammanhänger med Svarta hafvet genom sundet vid
Jenikale (Kertsch) och betraktas ofta såsom en vik
af detta; men dess vatten är i allmänhet sött och
drickbart samt rikt på färskvattenfisk. Till följd
deraf fryser sjön lätt och är vanligen isbelagd från
Dec. till midten af April. Redan de gamle ansågo
Asovska sjön för en utvidgning af Don (Tanais) och
kallade honom Palus mæotis (Meotiska träsket). Också
går en strömfåra genom hele sjön från Dons mynning
till Jenikale-sundet, i riktning från n. ö. till
s. v. Djupet aftager hastigt mot kusterna och är
ingenstädes öfver 45 f. Bottnen består mest af sand,
lera och musselkalk. Bland floder, som utfalla i A.,
märkas Don och Kuban. Den vestre delen, viken Sivasch
("den ruttne sjön"), som genom en lång, smal och
sandig landtunga skiljes från den egentlige A., har en
helt annan karakter. Den är vanligen endast ett moras
med stillastående, saltaktigt och stinkande vatten,
hvars pestartade utdunstningar göra den kringliggande
trakten nästan obeboelig.
Asovske Stepperna kallas det steppland, som utbreder
sig på båda sidorna om floden Manytsch från Asovske
sjön till Don. De äro icke tillgängliga för någon
odling och lemna ytterst magert bete. Fisket i Don
är deremot rikt och inbringande. Landets befolkning
(donska kossaker) är högst fåtalig.
Asp, Per Olof von, svensk diplomat. Han härstammade
från superintendenten i Hernösand Petrus Asp och
föddes 1745. 1764 ingick han i kanslikollegium, der
hans duglighet gjorde honom bemärkt. 1774 blef han
t. f. chargé d’af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
