- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
1189-1190

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Asige - Asinaros - Asinius, Cajus A. Pollio - Asinus - Asioli, Bonifacio - Asisi - Asjango - Asjanti - Ask - Ask - Ask

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


Asigfi, socken i Halland, Hallands län, delad
inellan Arstads och Halmstads härad. Arealen 7,007
hekt. (14,013 tnld), deraf 4,814 i Arstads häroad-
20V6 ofm. mtl. 1,013 innev., deraf 693 i Arstads
härad (1874). Annex till Arstad, Göteborgs stift,
Halmstads kontrakt.

AsinäPOS, flod i sydöstra Sicilien. Athenarna ledo
der ett nederlag år 415 f. Kr. Till minne deraf firade
syrakusanerna årligen en fest, A sinar i a.

Asi’nillS, Cajus A. Pollio, romersk fältherre,
statsman och talare, f. 76 f. Kr. Under de borgerliga
krigen uppträdde han vid Caesars sida, anslöt sig
efter dennes fall till Antonius, men drog sig inom
kort från de politiska striderna tillbaka till
privatlifvet och egnade derefter sin mesta tid
åt literära sysselsättningar. A. dog 4 e. Kr. Han
var den förste, som i Kom grundlade ett offentligt
bibliotek och införde deri seden att författare, före
sina verks offentliggörande, uppläste dern inför en
större åhörarekrets. Af hans många arbeten» återstå
endast fragment.

A’sinus, Lat., åsna. - Asinus ad lyram, "åsnan vid
lyran’’, oskickligt, tölpaktigt. - Asino gramen et
baculus, Lat. ordspråk, "åt åsnan gräs och käpp",
d. ä. "sådant arbete, sådan lön".

Asioli [assiåli], Bonifacio, italiensk tonsättare,
f. 1769 i Correggio, d. derstädes 1832. Han
komponerade redan vid 8 års ålder och blef, 13 år
gammal, kapellmästare i sin födelsestad. Efter att på
olika tider hafva uppehållit sig i Turin, Venedig och
Milano, blef han 1809 inspektor för det nyinrättade
konservatoriet i sistnämnde stad. 1813 återvände han
till Correggio och stiftade der en musikskola. A. hör
till det nyare Italiens på en gång gedignaste och
fruktbaraste tonsättare. Hans kompositioner äro
af alla möjliga slag: messor, kantater, duetter,
sonetter (bland hvilka La campana di morte,
"dödsklockan", blifvit vida bekant), operor (Cinna
m. fl.) samt alla arter af instrumental-verk. Berömda
äro äfven hans teoretiska arbeten, bl. a. en
sångskola, Preparazione al hel canto.
A. L.

. As Is i, stad och biskopssäte i den italienska
prov. Perugia i Umbrien, n. v. om Foligno, vackert
belägen på sluttningen af berget Monte Asi, vid floden
Chiascio. Af innevånarna - 6,225 (1871) - bo en del
(2,962) i stadens närmaste grannskap. A. är berömdt
såsom skalden Propertii och den helige Francisci
födelseort. Den senare stiftade der 1209 den efter
honom uppkallade franciskan-orden.

Asja’ngO (Aschango), land i det inre af vestra
Afrika mellan 1° och 2° s. br., är en högslätt af
i medeltal 500 m:s (1,600 f.) höjd. Det är helt och
hållet uppfyldt af skog, men visar föga animaliskt
lif. En utterart, af Du Chaillu kallad Potamogale
velooc, är egendomlig för landet. Floderna taga
sitt lopp åt ö. och utgjuta sig i en af Kongos
bifloder. Innebyggarna, som utgöras af flere
till Bundafolken hörande smärre stammar, tala
asjira-språket och äro fetisch-dyr-kare. Bland dem
lefver det märkvärdiga dvärgfolket Ohongo. Jfr "A
journey to Ashangoland"

(Lond. 1867) af Du Chaillu, som 1864 genomforskade
landet.

Asja nti 1. A sch an ti (Eng. A s h an t e e),
mäktigt negerrike i Öfre Guinea i Afrika, emellan 8°
och 9V20 n. br. samt 14° 34’ och 22° 41’ ö. lgd. Det
gränsar i n. till Kongbergen, i ö. till Dahomey, i
s. till Guldkusten, i v. till Elfenbenskusten. Landet,
som innehåller 193,000 q v.-kilom. (3,500 qv.-mil),
är högst rikt på guld. Innebyggareantalet uppskattas
till 3-4% mill. Asjanterna äro kraftiga, skickliga i
handtverk (i synnerhet smidesarbeten och väfverier),
sluga och erfarna köpmän, krigiska och grymma. Deras
religion kräfver menniskooffer vid högtidliga
tillfällen, t. ex. vid begrafnirigar. Konungens
hufvudstad är Kumassi. I början af detta
årh. utsträckte sig asjanternas välde ända till
hafvet, men de äro numera utestängda der-ifrån genom
fredsfördrag med engelsmännen åren 1831 och 1874.

Ask (Fornn. askr, askträd), Nord. mytol., den förste
mannen på jorden. Den yngre cd-dan beskrifver på
följande sätt menniskans skapelse. Börs trenne
söner, Oden, Vilje (Vile) och Ve, gingo vid
sjöstranden. De funno der två träd, af hvilka de
skapade inenniskor. Oden gaf dem ande och lif, Vilje
förstånd och rörelseförmåga, och Ve anlete samt tal-,
hörsel-och syngåfvor. Bröderna gåfvo dem äfven kläder
och kallade mannen Ask och qvinnan Embla. Från dessa
härstammar hela menni-skoslägtet, som fick Midgård
till boningsplats.

Ask. 1) Socken i Östergötland, Aska härad. Areal
868 hekt. (1,736 tnld). 163/4 ofin., 133/4
fm. mtl. 282 innev. (1874). Annex till Ekeby-borna,
Linköpings stift, Aska kontrakt. - 2) Socken i Skåne,
Malmöhus län, Onsjö härad. Areal 2,388 hekt. (4,777
tnld). 165/16 fm. mtl. 1,004 innev. (1874). Annex
till Konga, Lunds stift, Onsjö kontrakt.

Ask, Vraxinus excelsior L., bot., växtslägte af
nät. fam. Oleaceoe, kl. Polygamia L., är utan tvifvel
ett af våra ståtligaste träd ("arbor una ex quatuor
nobilibus patrise". Linné). Fullt utvuxen, når asken
ofta mer än 100 fots höjd, och stammens diameter kan
uppgå ända till 4 f. Kronan är vanligen mera hög äri
bred, löf-verket mörkgrönt, vackert och egendomligt
genom de glest parbladiga bladen. Blommorna äro
deremot högst oansenliga; de slå ut förr än bladen,
sitta i täta vippor, sakna alldeles skydd, vare sig
af hylle eller skärmblad, samt äro mångbyggare, i det
somliga träd bära tvåkönade blommor, andra hanblommor,
andra åter honblommor. Frukten är en enfröig, af-långt
lansettlik vingfrukt. Under vintern igen-kännes
asken lätt på sina uppåt bågböjde grenar, som bära
tjocka svarta knoppar. - Synnerligen intressant för
växtsystematiken är den genomgripande olikhet, som
visar sig mellan asken och hennes närmaste slägtingar
(t. ex. syrenen) i afseende på blommans och fruktens
byggnad, hvarifrån eljest de för slägtskapen mest
afgörande karaktererna bruka hemtas. Denna olikhet
vinner sin förklaring, om man betraktar askens
fullkomliga öfverensstämmelse med den trädtyp, som
är utmärkande för hela

38*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:33:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaa/1189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free