Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de fleste medlemmarna af denna grupp. - Den tatariske
gruppen (tunguser, mongoler och turkar, samslägtingar
till de fin ske och magyariske stammarna i Europa)
är spridd öfver hela Hög-Asien och vidsträckta
delar af dess norra sluttning. Muhammedanismen är
öfvervägande inom denna grupp. - Den tsjudiske eller
sibiriske gruppen (samojeder, kamtsjadaler, ainos
in. fl.) är ännu endast föga känd. En fjerde grupp
bilda malajerna. De många olika folkstammarna i Dekan
(tamuler, telingas m. fl.), ättlingar af Indiens
urfolk, dravidas, höra skiljas från Gangesdalens
invandrade hinduer, hvilka jämte perser, afganer,
kurder och beludsjer tillhöra den in do-germanske
gruppen, rik på minnen af uråldrig hög bildning,
hvilka ännu äro bevarade i deras märkliga språkskatter
(sanskrit, pali, zend). Slutligen komma de kaukasiske
stammarna och semiterna. Till alla dessa infödda
folk-element sälla sig nu ock rika bidrag, lemnade
af nära nog alla Europas folk, som i århundraden med
förkärlek riktade sina kolonisationssträfvanden åt
Asien. Eyskt inflytande i n. och engelskt i s. är
dock ur denna synpunkt förherskande.
Kulturförhållanden. Mångskiftande som Asiens
natur och befolkning äro ock dess seder och
samhällsskick, dess religionsformer, dess materiella
och andliga odling. Der genomlöpes hela skalan
från den råaste sjamanism till det mest fantastiska
mångguderi, från islams fanatism till kristendomens
kärleksfulla lära. Der träffas i rikaste urval
ett material för studiet af såväl vildens som
nomadens och den civiliserade, ja den öfverförfinade
menniskans lif. .Envist stillastående i stället för
framåtskridande och en inåtvänd, kontemplativ riktning
i stället för den utåt riktade verksamhetslusten äro
drag, som i en europés ögon måste skarpt känneteckna
den asiatiska civilisationen. Denna är dock ingalunda
öfverallt sig lik: de egentligen s. k. orientalernas
(arabers, persers, turkars) orubbliga tro på
ett oundvikligt öde, hinduens djupa känsla af
ansvarighet gent emot högre makter och kinesens
torrt förståndiga, småaktigt noggranna sedebud bilda
ur religiös synpunkt lika skarpa motsatser som i
socialt hänseende Slafveriet hos de förstnämnda
folken, hinduernas kastväsende och den i Kina fullt
genomförda borgerliga likställigheten. Äfven i det
yttre uppträdandet röja sig dessa skilnaden en viss
adel i väsende och hållning öfverger aldrig den äkte
österlänningen; hinduen döljer sin svaghet under
en godmodig undfallenhet, och kinesen vet intet
bättre sätt att taga sin värdighet i akt än genom
ett öf-vermått af pedantiska ceremonier. - Inom de
nyssnämnde stammarna och de med dein närmast förbundne
är den asiatiska civilisationen, egentligen att söka.
Näringsflit och handel stå jämförelsevis högt. Af
den förras alster finna ännu alltjämt många en god
afsättning på den europeiska marknaden. Indiens fina
ylleväfnader, Kasch-inirs själar, Persiens mattor,
Kinas porslin och elfenbenssniderier, Japans lackerade
varor, vapnen och läderarbetena från vestra Asiens
indu-
striella medelpunkter äro endast en del af hvad Asien
har att bjuda i denna riktning. - Handeln emellan de
infödda folken är ännu företrädesvis landthandel,
till en del idkad genom karavaner, men i de många
handelsplatserna utmed kusterna och uppåt de stora
segelbara floderna gör sig europeiskt inflytande
allt mer och mer gällande. Ångbåtarna, jernvägarna
och telegrafen hafva redan underlagt sig betydande
sträckor af Asiens rikaste nejder.
Politisk indelning. Kolonier. På stats-lifvets
område företer Asien samma formrikedom som i allt
öfrigt. Ren sjelfstyrelse, pa-triarkaliska välden
och oblandad despotism om-vexla med hvarandra,
och i nyare tider saknas t. o. m. ej antydningar
till ett konstitutionelt statsskick. - Betydande
delar af Asien äro lydland under Europa. Turkarnas
välde, utgånget från A., torde väl ännu der hafva
sin största styrka och skall kanske en gång nödgas
dit inskränka sig. Efter att hafva utan svärdsslag
underlagt sig hela norra Asien, utsträcka ryssarna
med allt större kraft och ihärdighet sitt välde
ned öfver Turans lågland. Stort är ej det af stånd,
som numera skiljer dem från engelsmännens ståtliga
indiska rike, och det är säkerligen ej utan all
anledning man motser en slutlig sammanstötning af
dessa tvänne verlds-makters asiatiska intressen. -
Af sina rika asiatiska nybyggen hafva portugiserna
förmått bevara endast Makao, Diu, Daman och Goa;
för Spanien återstå allenast Filippinerna; för
Frankrike blott Chandernagore, Janoon, Pondi-chéry,
Carical och Mahé, hvarjämte fransmännen under de
senaste årtiondena i Kambodja lagt grundvalen till
ett nytt indiskt kolonialvälde. Holländarna hålla
sig alltjämt, men icke utan strid (Atsjin) fast på
Öarna (Molukkerna samt delar af Gelebes och Borneo,
Java, Sumatra och de smärre Sundaöarna). – Utom dessa
lydland och kolonier bestå såsom sjelf-ständiga riken:
Japan, Kina, med ett antal skydds- och vasall-land,
Birma, Siarn, Annam, Malaj staterna på Malakka och
på öarna, Persien, Afganistan och Beludsjistan samt
ett och annat kanåt i Turkestan.
Med hvarje år vidgar sig numera kännedomen om
Asiens ofantliga inre; med ytterkanterna hafva
Europas folk redan länge varit förtrogna. Sedan
Kina och Japan med vapenmakt tvingats att upphäfva
sin systematiska afspärr-ning mot den yttre verlden,
hafva dessa båda egendomliga välden, med sin uråldriga
och i viss riktning höga civilisation, blifvit ett
ifrigt sökt mål för forskningslusten. Hög-Asiens
vidder torde ur denne synpunkt intaga närmaste
platsen. Ryssar och engelsmän, utgående från hvar sin
särskilda operationsbasis, tafla der med hvarandra
i upptäckter. De Asiatiska sällskap, som tid efter
annan uppstått i Frankrike, England, Tyskland,
Ryssland, Nederländerna och slutligen i Amerika,
hafva inlagt ovansklig förtjenst om kännedomen af
denne verldsdel. Endast genom deras stora förarbeten
möjliggjordes ett sådant jätteverk som Karl Ritters
berömda "Erdkunde von Asien". B. I-XYII. (Berlin
1824-1859). j. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
