Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är märklig för de egendomliga kransar af öar, med
täta spår af vulkanisk verksamhet, hvilka med en
förvånande regelbundenhet upprepas framför inloppen
till dess djupt inskjutande, väldige hafsarmar. Så
omslutes Kamtsjatka-hafvet af Aleuterna-, Okotska
hafvet af halfön Kamtsjatka och Kurilerna; Japanska
hafvet af Sakalin, den store japanske arkipelagen
och halfön Korea; Gula hafvet af Korea, Japan,
Loo-Choo-arkipelagen och Formosa, samt ändtligen
Kinesiska hafvet af Formosa, Filippinerna, Sundaöarna
och halfön Malakka.
Fysisk geografi. Liksom i allt annat är Asien
storartadt jämväl i sina naturförhållanden. Det
eger jordens högsta berg, vidsträcktaste lågland och
största högslätter. Låglandet intager i det närmaste %
af Asiens hela fastland-, högslätten nära nog 2/3. Den
egentliga stora centrala högslätten begränsas i
v. af Belur-tag, i s. af Himalaja och dess östliga
fortsättning, det vilda, ännu föga kända Sine-Sjan,
samt i ö. af Jan-Ling och King-gan-Ula. De i
s. liggande bergskedjorna bilda tvärbranta öfvergångar
till halföarnas rika, tropiska lågland. Utmed
högslättens norra gräns deremot, der Altai-systemet
och dess östliga fortsättning, de Dauriske alperna,
bilda medelpunkten, äro berg-massorna mera utsträckta
på bredden och öfvergå småningom till Sibiriens
omätliga lågslätt. - Den nyssnämnda stora centrala
högslätten är för öfrigt ingalunda att betrakta
såsom ett oafbrutet slättland. Hon består fastmer af
ett antal öfver hvarandra sig höjande bergplatåer,
tilltagande i höjd, ju mer man nalkas Himalaja, och
- att döma efter flodernas riktning - i allmänhet
företeende en sluttning från v. mot ö. Så vidt vår
hittills ytterst ofullständiga kännedom om dessa
trakter sträcker sig, ligger ingen betydligare del af
denna högslätt lägre än 3,000 f., men deremot höja sig
flere ända till 10,000 f. Två betydande bergskedjor,
mot ö. något divergerande från hvarandra, löpa i
det närmaste parallelt med de norra och södra
gränsbergen. Hindukusch och Kyenlyn i s. samt
i n. Tian-Sjan med dess vestliga fortsättning,
Mus-tag; mellan dem båda ligger Gobi 1. Sjaino, som,
med undantag allenast för dess vestligaste del,
har öckennatur. - Såsom en fortsättning af detta
högland, men i mindre måttstock och med lägre höjd,
är att anse den iranska högslätten, som genom det
medisk-ar-meniska alplandet står i förbindelse med
Mindre Asiens högslätter.
Det sibiriska låglandet, som ensamt för sig
upptager större rymd än hela Europa, är för ingen
del en alltigenom isig ödemark, såsom man vanligen
föreställer sig. De södre delarna äro, särskildt
vesterut, ganska fruktbara. Väldiga skogar upptaga
mellerste delen af landet; först ofvanom dem vidtager
tundrans sorgliga enformighet. Såsom en fortsättning
i s. v. af det sibiriska låglandet måste man anse den
turanska lågslätten, trakterna österut från Kaspiska
hafvet och Aralsjön.
Den centrala högslättens öfriga sänkningar
ned mot hafvet äro af högst om vexlande
naturbeskaffenhet. Syriens brännande sandöcknar,
Mesopotamiens rika betesmarker, Sind-dalens sterila
slätter, Bengalens tropiskt yppiga växtlighet,
den östra Indiska halföns långsträckta, skarpt från
hvarandra söndrade floddalar och Kinas ofantliga,
sammanhängande, fruktbara, väl odlade slättbygd
angifva hufvuddragen af täflan.
Till fullständigande af de redan lemnade
antydningarna om Asiens oro grafiska förhållanden
må följande uppgifter tjena. Af bergskedjorna
eger Ural, med omkring 525 mil, den största
längdsträckningen. Kyenlyn och Himalaja mäta hvardera
350, Tian-Sjan 330, Altai 200 och dess östliga
fortsättning Jablonoj-Khrebet 230 mil, Kaukasus
116. På vestra Indiska halfön uppträda Yindjabergen
med 200 och de vestra Gåts (Ghats) med 178 mils
längd. - Hima-lajas högsta kända pass är beläget på
19,179 f. höjd; bland dess ofantligt höga bergstoppar
böra nämnas Gaurisankar (af engelsmännen kalladt
Mount Everest), 27,212 f. högt och numera gällande
såsom jordens högsta berg. Dernäst komma Kansjinjinga
(26,419 f.), Dava-lagiri (25,171 f.) och Tsjamalhari
(22,469 f.). Först efter dessa, hvad storleken angår,
komma de sydamerikanska högfjällen. På Himalajas
norra sluttning inträder snögränsen vid 12,180 f.,
på sluttningen mot s. deremot först vid 15,600
f. Näst Himalaja i höjd stå Karako-ruin-bergen i
Tibet med en passhöj d af 17,845 f. och en högste
spets (Dapsang) af 26,533 f. Kyenlyn kan öfvergås
vid 16,307 fots höjd; dess högste topp når 20,600
f. Tian-Sjans höjd-pass ligger omkr. 12,000 f. öfver
hafsytan, dess högste spets, Tengri-Sjan, mäter
omkr. 20,000 f. Altaikedjan passeras på 6,811 f. höjd
och bergspetsen Bjeluka (10,320 f.) uppgifves såsom
dess höjdpunkt. Gränsen för den evige snön inträder
der redan vid 6,600 f.
Hvad beträffar vattnens fördelning företer Asien
betydande motsatser. Än träder i dagen en rikedom,
som lifligt påminner om Amerikas förhållanden,
än en brist, snarlik de afrikanska öcknarnas. Ur
förstnämnde synpunkt tafla med hvarandra Sibirien,
Kina och de båda Indiska half öarna; ur sistnämnde
synpunkt Gobi och dess vestliga fortsättningar samt
Arabien. - A. eger väl ej att uppvisa floder och
flodområden, som tafla med Mississippis och Mara-nons,
men deremot ett dess betydligare antal strömmar, som
dock måste räknas bland dem af första rangen. Främst
står Jenisej. Dess längd uppgifves omvexlande till
748 eller 670 mil, och flodområdet till vid pass
49,000 qv.-mil. Jangtsekiang, af 720-740 mils längd
och med ett område, som skattas än till 34,200, än
till 54,175 qv.-mil, kommer dernäst; Amur mäter 540
(enligt andra 550) mil, Obi 580, Lena 530, Hoangho
500, Sind 490, Ganges 420 mil. Amurs flodområde
omfattar öfver 53,300 qv.-mil, Obis från 57,800 till
63,800, Lenas till 37,170 qv.-mil. - Egendomliga
för Asiens flodbildning äro de ofta förekommande
tvillingfloderna, t. ex. Eufrat och Tigris, Ganges
och Burramputer, Jangtsekiang och Hoangho samt Sind
med dess fem källfloder.
Af insjöar eger A. ett högst betydligt antal,
deribland jordens största: Kaspiska hafvet, hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
