Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Asiatiska sällskap - Asiatiska Turkiet, se Turkiet - Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Asiatiska Sällskap, lärda föreningar, som hafva
till ändamål att främja forskningar och utbreda
kunskaper beträffande Asiens geografi, historia,
religion, seder, språk och literatur. Äldst bland
dessa sällskap är Bataviansch genootschapvan
kun sten en wetenschap-pen, grundadt 1779 i
Batavia. Det utgifver (sedan 1779) Verhandelingen
och (sedan 1853) Tijdschrift voor indische taal-,
land en volken-kunde. Asiatic society of Bengal, som
grundades 1784 i Kalkutta, har utgifvit de berömda
Asiatic researches (1788-1836) och Journal of the
asiatic society (sedan 1832) samt Pro-ceedings och
Transactions. Under detta sällskaps uppsigt och
ledning står äfven det på Ostindiska kompaniets
bekostnad utgifna verket Bibliotheca indica (sedan
1846). De vigtigaste bland de i 19:de årh. bildade
asiatiska sällskapen äro: Société asiatique i Paris,
grundadt 1821, som har ett rikt museum och utgifver
Journal asiatique (sedan 1822) samt en Collection
des auteurs orientaux; Roy al Asiatic society of
Great Britain and Ireland i London, inrättadt 1823,
utgaf först Transactions (1824-34), men sedan 1833
Journal of the royal asiatic society; American
oriental society i Boston, som stiftades 1842 och
utgifver en Journal (sedan 1850) och Deutsche
morgenländische gesellschaft, som grundades
i Darmstadt 1845 och utgifver en Zeit-schrift
(sedan 1846) samt Abhandlungen zur kunde des Mor
geniandes. Nämnas böra äfven Société orientale de
France i Paris, som sedan 1842 utgifver Revue de
Torient etc., Syro-egyptian society i London, som 1850
började utgifva Original paper s, och K o ning-lijke
instituut voor de taal-, land- en volkenkunde van
Neederlaiidsch Indie i Amsterdam, som sedan 1853
offentliggör Bij-dragen. Äfven i Jerusalem, Bombay,
Madras, Ceylon, Malakka och Hongkong finnas asiatiska
sällskap, hvilka i periodiska skrifter offentliggöra
resultaten af sina forskningar. A. w-n.
Asiatiska Turkiet, se Turkiet.
Asien, till storleken den främste bland
verldsdelarna, omfattar vid pass l/3 af hela
vår jords landmassa. Särskildt i sin egenskap af
men-niskoslägtets vagga och hemmet för dess äldsta
historiska minnen är det egriadt att i alla tider
tilldraga sig uppmärksamhet.
Storlek, läge och gränser. Med hela sin stora
massa tillhör A. den östra jordhalf-vans norre del;
endast ögrupperna i s. sträcka sig öfver eqvatorn,
och endast en obetydlig del längst i n. ö. når in
på den vestra hemisferen. Ytan skattas till 013,730
(geogr.) qv.-mil, hvaraf öarna upptaga omkring
50,000. - Redan angifvandet af det asiatiska
fastlandets ytterste gränspunkter är tillräckligt att
gifva en föreställning om denne verldsdels kolossala
dimensioner. Från Kap Tsjeljuskin i n. (77° 34’) till
udden Buru i s. (1° 15’) är en utsträckning af mer
än 76 breddgrader, och från Kap Baba i v. (43° 43’)
till Ostkap vid Berings-sundet längst i ö. (207° 55’)
ett afstånd af öfver 164 längdgrader. - Ehuru Asiens
kuster beräknas mäta i längd 7,676 geogr. mil (hvaraf
1,615 komma på Norra Ishafvet, 2,093 på Stilla
hafvet, 3,389 på Indiska oceanen och 579 på Svarta
hafvet och Medelhafvet), står det dock med hänseende
till förhållandet emellan kust och landyta (l mil
kust mot 106 qv.-mil land) tillbaka för både Europa
(1: 37), Australien (1: 73) och Amerika (1: 80). -
Norra Ishafvet, Stilla hafvet och Indiska oceanen
begränsa Asien i n., ö. och s. Gränsen mot v. är af
mera omvexlande art; från n. räknadt stöter det först
på eri sträcka af 364 mil till Europas östrc gräns,
Ural-berget och Uralfloden, sedan följes Kaspiska
hafvet, hvarpå utmed Kaukasus åter en landgräns mot
Europa vidtager; derefter sköljes Asiens vestkust af
Svarta hafvet, Bosforen, Marmorasjön, Hellesponten,
Egeiska hafvet och Medelhafvets östligaste del,
till dess vid Sues det smala föreningsbandet med
Afrika vidtager och gränsen längst åt s. bildas af
Eöda hafvet.
Sambandet mellan Asien och den "gamla verldens"
öfrige tvänne verldsdelar är sålunda redan
angifvet; men äfven med de andre verldsdelarna
kan A. väl sägas stå i förbindelse, om också ej
alldeles omedelbart. Beringssundet, som längst upp i
n. ö. skiljer A. från Amerika, är allenast omkr. 10
mil bredt, och söderut derifrån sträcker sig liksom
lockande till samfärdsel en nästan oaf bruten rad af
smärre öar från det ena fastlandet till det andra. Så
utskjuta ock från sydöstra Asiens fastland kedjor
af öar i riktning mot den australiska kontinenten,
och det är just af denna anledning ganska svårt
att uppdraga någon ur geografisk synpunkt fullt
tillfredsställande gräns mellan den äldste och den
yngste verldsdelen. Vanligen räknas dock till A. (och
äro jämväl i den ofvan meddelade arealuppgiften
inräknade): ögrupperna Filippinerna och Molukkerna,
öarna Borneo, Celebes, Sumatra och Java samt de
s. k. små Sunda-öarna. En del geografer (Malte-Brun,
Balbi m. fl.) hänföra dock samtliga dessa öar till
Australien; Austral-Asien är också numera deras
vedertagna gemensamma namn. - Äfven mot Amerika och
Europa . äro gränserna något osäkra: Aleuterna, som
numera vanligen räknas till Amerika, ansågos förr vara
en del af Asien, såsom i äldre tider ock var fallet
med de v. om Ural belägna ryska guvernement, som
bildats af de tatariska kan äten Kasan och Astrakan.
Asiens södra kust med sin rika halföbild-ning erbjuder
slående jämförelsepunkter med motsvarande del af
Europa. Arabien och Pyre-neiska halfön - båda tätt
slutna massor, af utpräglad kontinental karakter,
svag kustutveckling och höglandsnatur - bilda första
jämförelseledet. "Vestra Indiska halfön och Italien
motsvara hvarandra: de äro hvar för sig hem för hög
forntida själsodling och rika historiska minnen;
Alperna och Hiinalaja stå såsom hvar sin halfös
gränsvakt mot n., och Sicilien eger sin motsvarighet
i Ceylon. - Östra Indiska halfön och Grekland bilda
siste länken i kedjan, bägge med splittrade kuster,
fortsatta af en rik öbildning, som bildar öfvergången
till en annan verldsdel. - Asiens östra kust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
