Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ascaris - Ascendent - Ascension - Ascension - Ascensio recta - Asch - Asch, Pieter Jansz van - Aschaffenburg - Aschan, Johan Lorentz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ver en tid af flere månader, men deras vidare
öden äro oss obekanta. Det är dels denne mask
och dels springmasken (Oxyiiris vermicit-laris L,
Bremser), som i allmänhetens föreställning spelar
en så vigtig rol såsom förmodad orsak till snart
sagdt alla möjliga sjukliga förhållanden under en
del af barnåldern. Såsom regel torde dock kunna
antagas, att närvaran af en eller två spolmaskar
i ett barns tarmkanal icke kan hafva till följd
några anmärkningsvärda rubbningar i det allmänna
helsotillståndet. Egendomliga, sällsynta undantag
från denne regel äro dock iakttagna, Betänkligare för
välbefinnandet måste det dock vara, när dessa maskars
antal ökas till oerhörd mängd, såsom då omkr. 100,
ja ända till 510 sådana bortgått från ett barn
(Gille). Inom tropiska land förekommer denne mask
ytterst allmänt, synnerligen bland negerslafvar,
och man har trott sig finna orsaken dertill i deji
omständigheten, att negrerna icke begagna salt till
maten. Äfven deras lefnadsförhållanden for öfrigt
torde gynna spolmaskens invandring. Man finner honom
nämligen öfver allt hos menniskor, som lefva trångt
hoppackade och i osnygghet. Så är han ytterst ymnig
på Grönland, i Egypten, Abessinien o. s. v. I Sverige
äro vissa trakter af Småland och Halland omtalade
såsom rika på dessa maskar. En annan art, A. mystax
Bud., är endast 3 gånger iakttagen hos menniskan.
o. T. s.
A$cende’nt (af Lat. ascéndere, stiga uppåt), jur.,
slägting i uppstigande linie, en person, från
hvilken en annan härstammar i rätt nedstigande
led. Så t. ex. äro föräldrar, farföräldrar
o. s. v. ascendenter i förhållande till barnbarn. Jfr
Descendent.
Ascension (Lat. ascemio, uppstigning), himmelsfärd.
Ascension [ässe’nsch’n], "Himmelsfärdsön",
en till Afrika hörande engelsk ö i Atlantiska
hafvet, n. v. om ön S:t Helena, upptäckt i början
af 1500-talet på Kristi Himmelsfärdsdag. Deraf
namnet. Areal 99 qv.-kilom. (1,3 qv.-mil). Endast
27 innev. (1871). A. utgöres af flere slocknade
vulkaner och är helt och hållet betäckt af lava. Dess
betydligaste höjd, Green mountain, är omkr. 2,700
f. 1815 besatte engelsmännen denna Ö, på det. de
skulle kunna derifrån bevaka den på S:t Helena
fångne kejsar Napoleon. Senare, då man insåg öns
vigt som proviante-ringsort för ostindiefarare och
hvalfiskfångare samt såsom station för utrotandet
af slafhan-delri, började man med allvar uppodla
densamma, Till en början alldeles ofruktbar,
frambringar hon nu på vissa ställen härliga
växter. Klimatet är sundt. Der finnas sköldpaddor
af ovanlig storlek. - Hufvudort: Georgetown, på öns
nordvestra kust, med en förträfflig ankarplats och
en fästning med engelsk garnison.
Ascensio reeta 1. Eektascension för en himlakropp,
den båge af verldseqvatorn, som upptages emellan
vårdagjämningspunkten (ene skärningspunkten
emellan ekliptikan och verldseqvatorn)
samt en storcirkel genom verldspolen och
himlakroppen. Ascensio recta räknas från v. till ö.
R. N.
Asch, stad i nordvestre delen af Böhmen, kretsen
Eger. 9,405 innev. (1869), bland hvilka 5/7 äro
protestanter. Betydlig industri. Stora ull-spinnerier.
Asch, Pieter Jansz. van, en förträfflig holländsk
landskapsmålare, föddes i Delft 1603. Hans landskap,
som vanligen äro små och påminna om J. v: Kuisdael,
äro ganska sällsynta; flere af dem hafva blifvit
bruna genom tidens inverkan. Ett af hans förnämsta
arbeten, det stora och väl bibehållna landskapet
i Delfts rådhus, bär årtalet 1669. Nationalmuseets
i Stockholm katalog upptager två smärre stycken af
A. (endast det ena signeradt).
Aschaffenburg, stad i det bajerska regeringsområdet
Nedre Franken och AschafFenburg, n. v. om Wilrzburg,
vackert belägen vid Aschaff, på högra stranden
af Main. 9,212 innev. (1871). Det stora, med
4 torn försedda, vackert belägna gamla slottet
Johannisburg (der Gustaf IT Adolf uppehöll sig någon
tid under trettioåriga kriget), uppfördt 1605-1614
i renaissanee-stil, innehåller samlingar af taflor
och kopparstick samt ett rikhaltigt bibliotek. För
öfrigt märkas stiftskyrkan S:t Peter samt det
af kon. Ludvig I byggda "Pompejanska huset", en
trogen efterbildning af det i Pompeji uppgräfda
"cas a del questore". Betydlig industri. Handel med
vin och trä. - Staden, fordom kallad Asciburgum,
fans redan före romarnas ankomst till Tyskland,
blef sedan ett romerskt castrum och kom på 900-talet
till ärkebiskoparna af Mainz. Då 1803 alla andliga
furstendömen i Tyskland upphäfdes, fick likväl den
siste kurfursten af Mainz, von Dalberg, såsom gåfva
af tyske riksdagen ett par suveräna områden, bland
dem furstendömet AschafFenburg, som nybildades;
det kom dock redan 1814 till Bajern.
Aschän, Johan Lorentz, industriidkare, föddes på
Aplarp i Flisby socken af Jönköpings län d. 26 Juni
1772. Efter att hafva tagit studentexamen i Upsala
1787, studerade han medicin och tjenstgjorde 1790 och
1791 som underläkare i finska kriget. 1797 blef han
medicine doktor och s. å.0 provinsialläkare i Nora
och Lindes distrikt. Aret derpå blef han kirurgie
magister samt intendent vid Loka helsobrunn, och 1803
utnämndes han till regementsläkare vid Smålands lätta
dragoner. Sedan han 1812 genom tjenstebyte blifvit
provinsialläkare på Öland, tog han s. å. afsked från
denna befattning. 1814 erhöll han bergsråds namn,
heder och värdighet, och 1853 blef han ledamot af
Vetenskapsakademien. -Aschans egentliga håg låg åt
industriel verksamhet och storslöjd. Redan 1802 köpte
han det i Kronobergs län belägna Lessebo jern- och
pappersbruk, som under hans ledning raskt utvecklades
till ett vinstgifvande verk. Sedermera inköpte han
efter hand en stor mängd pappers-och Jernbruk. Vid
Klefva nickelhaltiga koppar-grufva, införde han mera
ändamålsenliga arbetsmetoder och förädlingssätt. "Förr
än någon annan svensk jernverksegare kunde han (redan
1824) från sin masugn vid Os till Motala mekaniska
verkstad leverera gjuttackjern af sjö- och myrmalmer,
och af den godhet, att det i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
