Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arvodist - Arx, Lat., borg. Se Akropolis - As - Asa - Asa - Asa dulcis, farmak. Se Benzoe - Asa foetida, farmak. Se Dyfvelsträck - Asahem, Nord. mytol. Se Åshem - Asaky, Georges - Asaläran, Nord. mytol. Se Åsaläran - Asam - Asanerna - Asaphus - Asar, Asgård o. s. v., Nord. mytol. Se Åsar, Åsgård o. s. v. - Asarja, konung i Juda. Se Usia - Asarne - Asarum - Asarum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till följd af arbetets tillökning eller
annan anledning ej medhinnas af de ordinarie
tjenstemännen.
Kbg.
Arx, Lat., borg. Se Akropolis.
As [ass], Lat., var hos de gamle romarna namnet
såväl för det hela i fråga om ränta, arf och andra
räkneförhållanden (deraf uttrycket heres ex asse,
universalarfvinge), som ock för enheten af mått,
vigt, mynt o. s. v., i motsats till dess multiplar
(t. ex. dupondius, tripondius, decussis o. s. v.,
2, 3, 10 as o. s. v.) och dess bråkdelar. Såsom
mynt-enhet uppgifves as i äldre tider hafva hållit i
vigt en mark (libra) koppar eller 12 uns och kallas
derför såsom fullvigtigt mynt (æs grave) as libralis;
men faktiskt höll myntet endast 10 uns. As delades
efter duodecimalsystemet i 12 uns (unciæ). Af dessa
bråkdelar förekommo såsom mynt: dodrans, 3/4 as =
9 uns; semissis, 1/2 as = 6 uns; quincunx, 5/12 as =
5 uns; triens, 1/3 as = 4 uns; quadrans, 1/4 as =
3 uns; sextans, 1/6 as = 2 uns; uncia, 1/12 as =
1 uns och slutligen semuncia, 1/24 as = 1/2 uns. I
prägeln buro dessa mynt vanligen på ena sidan ett
gudahufvud, t. ex. den dubbelhöfdade Janus på as,
Jupiter på semissis, Minerva på triens o. s. v.;
på den andra sidan framdelen af ett skepp (staden
Roms gamla vapen). As och dess delar voro det enda
gångbara myntet från decemvirernas tid ända till kort
före första puniska kriget, då (269 f. Kr.) silfver
började myntas. Från denna tid minskades assets
vigt allt mer, så att den slutligen utgjorde endast
1/24 af den ursprungliga; 1 as af denna vigt kallas
as semuncialis.
J. F. J.
Sedan medeltiden blef as i flere land,
särskildt i Holland, en benämning för den minsta
underafdelningen af de derstädes brukliga guld-,
silfver- och myntvigterna. Ett holländskt as
var 48,063 milligram. Asset var fordom den minsta
underafdelningen äfven i den svenska viktualievigten,
i hvilken det motsvarade 1/8848 skålpund l. 48,035
milligram.
Asa, socken i Småland, Kronobergs län, Norrvidinge
härad. Areal 13,776 hekt. (27,552 tnld). 47 23/24 ofm.,
39 5/6 fm. mtl. 1,935 innev. (1874). Annex till Tolg,
Vexiö stift, Norrvidinge kontrakt. – Socknen är
rik på fornminnen. En tradition förmäler, att såväl
Åsgård som Odens graf voro belägna der i trakten.
Asa l. Assa, konung i Juda rike, Abjas son och
efterträdare, regerade från 955 till (sannolikt)
914. Hans långa regering utmärktes såväl
genom många anstalter till afgudadyrkans
utrotande, som ock genom lyckliga krig mot
konungarna Baësa i Israel och Serak i Egypten.
G. O. L.
Asa dulcis, farmak. Se Benzoe.
Asa fætida, farmak. Se Dyfvelsträck.
Asahem, Nord. mytol. Se Åshem.
Asaky, Georges, rumänisk skald och skriftställare,
f. 1788, d. 1869. Han arbetade under hela sitt
lif på att utbreda bildning bland sitt folk och
återupplifva det rumäniska språket, hvilket han
rensade från främmande inblandningar. Han anlade det
första rumäniska tryckeriet, upprättade den första
rumäniska tidningen
(hvars redaktör han sjelf var under 30 år)
samt var någon tid minister för den allmänna
undervisningen. Hans förtjenster om det
allmänna förskaffade honom namnet "fosterlandets
välgörare". A. är känd som ode-diktare. Andra upplagan
af hans skaldestycken utkom i Jassy 1854.
Asaläran, Nord. mytol. Se Åsaläran.
Asam, en tysk konstnärsfamilj i 17:de och 18:de
årh. Bland medlemmarna nämna vi här endast Cosmas
Damian A., freskomålare (f. 1686, d. 1739 l. 1742),
och hans yngre broder Egidius Qvirinus A., bildhuggare
(d. efter 1746). Efter att hafva studerat i Rom
nedsatte de sig i München. De arbetade vanligen
tillsammans och åtnjöto stort anseende af sin
samtid. Ett betydande antal kyrkor och kloster
i Bajern hafva af dem fått sin inre utstyrsel
(väggmålningar och stuckatur-arbeten).
Asanerna l. Assanerna, en tatarisk, men
kristen folkstam vid floden Jenisej i kretsen
Krasnojarsk. Numera utgöra de knappt hundra familjer.
Asaphus, paleont., ett trilobitslägte med
slätt eller strimmigt, aldrig granuleradt skal,
8 leder i bålen samt hufvud och stjert af ungefär
samma storlek. Slägtet A. tillhör uteslutande den
undersiluriska formationen och förekommer i synnerhet
ymnigt i det undersiluriska kalklager, som på Öland
samt i Östergötland och Vestergötland m. fl. svenska
landskap har så stor mäktighet och utbredning. Detta
lager har derför af Angelin blifvit kalladt
Asaphus-regionen (regio Asaphorum), men har eljest sedan
gammalt varit kändt under namnet Ortoceratitkalk.
G. L.
Asar, Asgård o. s. v., Nord. mytol.
Se Åsar, Åsgård o. s. v.
Asarja, konung i Juda. Se Usia.
Asarne, episkt skaldestycke i 30 sånger af P. H. Ling.
Asarum, socken i Blekinge län, Bräkne härad. Areal
25,103 hekt. (50,206 tnld). 79 ofm., 75 2/3
fm. mtl. 8,189 innev. (1874). Regalt pastorat af 2:dra
kl., Lunds stift, Listers och Bräkne kontrakt. – A. är
ganska rikt på fornlemningar och mycket berömdt för
sin naturskönhet (Asarumsdalen).
Asarum L., bot. farmak., ett växtslägte hörande till
nat. fam. Aristolochieæ Juss., kl. Dodecandria
L. A. har enkelt, bägarlikt, treklufvet, invändigt
färgadt blomhylle, 12 ståndare och en sexrummig
frukt under blomman. Dess få arter träffas i
Europa, Nord-Amerika och norra Asien bort till Kina
och Japan. A. europæum L., hasselört, är sällsynt i
Sverige (träffas på ett par ställen i Skåne). Dess ört
och rot, herba et radix asari, voro förr officinella
i flere af Europas land. Innan den brasilianska
kräkroten var känd, användes radix asari allmänt
såsom kräkmedel och äfven mot underlifslidanden
m. m. Roten innehåller en flyktig olja, ur hvilken
kan framställas en stearopten, kallad asarin,
asaron eller asarum-kamfer, hvilken anses vara
det verksamma. De välluktande rötterna af några
arter, bl. a. A. canadense L. och A. arifolium
Mich., brukas i Nord-Amerika såsom läkemedel.
O. T. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
