Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aros - Arpad - Arpeggiato - Arpent - Arpi, Oskar Adalrik - Arpino - d'Arpino, il Cavaliere - Arppe, Nils Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan 3/4 mil längre upp) ett annat, hvilket rar
hamnplats för det gamla tempelsätet Upsala. Till
undvikande af förvexling kallades det förra ofta
Vestra l. Vester-A., det senare Östra A. Namnet
Vester-Aros förbyttes efter hand till Vesterars och
Vesterås; af traktens allmoge kallas staden ännu
Vesterars. - Östra A. 1. Öster.-A. blef med tiden mera
betydande än Upsala; 1273 flyttades ärkebiskopssätet
dit, och det kallades derefter Upsala. Namnet
Aros eller Öster-Aros försvinner under slutet af
1200-talet, och det förra biskopssätet kallades Gamla
Upsala. - I Danmark fans vid nuv. Mölleåns utlopp i
Kattegat (Jutland) ett tredje Aros, som -efter hand
förbyttes till Arus, Åars, Aahrs och Aarhus. - Staden
Vesterås sigill bevarar ännu i dag minnet af det gamla
namnet; det innehåller ett stort A., medeltidsbokstaf
- så redan i det äldsta kända sigillet af år 1307. I
se-nare tider har man tillagt en ros, i den tanken
.att namnets härledning vore a-ros. Danska staden
Aarhus äldsta sigill (från 1421) visade en å, men
genom en falsk etymologi insattes sedermera (1581)
ett par åror och ett hus i detsamma.
I Norge låg vid Nidelfvens utlopp i Trond-hjemsfjärden
N i dar o s (Nid-år-6ss, Nid-å-myn-ning), hvilket
namn efter 1400 utbyttes mot Trondhjem, som förut var
kollektiv-benämningen på den kringliggande bygdens
8 fylken (f>rånd-heimr, äfven kallad Throendalög). -
Ordet os, hvilket ännu nyttjas i flere af de svenska
landskapsmålen, förekommer för öfrigt i åtskilliga
andra ortnamn, t. ex. O s IQ, Kristianias förstad
(vid Loelfvens mynning), Ahus i Skåne (förut Aos, vid
Helgaåns utlopp), Raus i Skåne (det skånska uttalet
af $aos eller Råos, vid Rååns utlopp i Öresund), As i
Halland (under medeltiden k^lladt Aos eller Aas, vid
Viskans mynning); Äras vid Gullspångselfvens utlopp
i Venern (på 1380-talet skrifvet Aaros) m. fl. R. T.
Arpäd, anförare för magyarerna från trakterna n. om
Svarta hafvet, då de invandrade i Ungern. Han
kallades af den grekiske kejsaren Leo VI till
hjelp mot bulgarerna och eröfrade från dessa
Ungern ö. om Theiss. Enligt sagan skall han
genom en af sina fältherrar äfven hafya underlagt
sig Siebenburgen. 892 understödde han den tyske
kejsaren Arnulf mot Zven-tibold af Mähren och
förstörde sedermera (905 -907) fullkomligt det
stor-mähriska riket. A. gjorde dessutom förhärjande
ströftåg ända ner till Italien. Han var äfven en klok
regent och .statsgrundläggare, höll 898 en riksdag i
närheten af Szegedin samt ordnade förvaltningen och
rättsskipningen. Död 907. .- A., som i sånger firats
såsom ungrarnas nationalhjelte, blef stamfader för det
äldsta ungerska konungahuset, den Arpadska ätten, som
1301 utslocknade på manssidan med konung Andreas III.
Arpeggiato [-peddjäto], Arpc’ggio, Ital., (af
arpaf harpa), musikt., ett ackords brytande på
harpinaner, d. v. s. att dess toner ej samtidigt
anslås, utan hastigt efter hvarandra, nedifrån och
uppåt. A. betecknas med en lodrät våglinie, någon
gång med en båge framför ackordet.
Arpent [arpa’ns], ett fordom brukligt franskt
ytmått = 100 qv.-perches. Man hade 3 olika arpents:
ArpentdeParis = 34,189 nuv. ares; Arpent d’ordonnance
1. Arpent des eaux et förets (för uppmätning af
statsskogar och domäner) = 51,072 ares och Arpent c o
mm u n (brukligt i de flesta af Frankrikes provinser)
= 42,208 ares.
Arpi, Oskar Adalrik, sånganförare, föddes i Börstil
i Roslagen d. 8 Febr. 1824. Han blef student i
Upsala 1842, filos, doktor 1854, musiklärare vid
Upsala katedralskola 1855 och adjunkt vid samma
läroverk 1858. Ledamot af Musikaliska akademien
1868. Sin ryktbarhet vann A. såsom anförare för
Upsala studentkårs allmänna sångförening åren
1852-72, under hvilken tid denna förening höll en
stor mängd konserter i Upsala, Stockholm och andra
städer. Det var också förnämligast genom Arpis
nit och ifver, som den bekanta sångarfärden till
Paris 1867 möjliggjordes, då 100 utvalda sångare
bland då och förutvarande studenter, anförda af
A., icke blott togo det högsta priset i den stora
mellanfolkliga sångtäflan, utan äfven uppträdde under
en storm af förtjusning på nämnde stads förnämsta
musikaliska scen. A. var äfven Upsalasångens ledare
under studentmötena på 50- och 60-taleri. Den högre
konstkritiken har klandrat A. för några i hennes
ögon allt för naturalistiska grepp, såsom att han
vid sitt anförande för mycket rubbade tempot. Men
man kan sätta i fråga, huruvida icke detta grepp
i sin mån bidragit att gifva studentsången hans
egendomliga karakter. Säkert är, att Upsala-sången,
efter att hafva utbildats under sådana ledare som
Haeffner, Tullberg, Laurin, Meijer-berg, Wennerberg,
Engström, Josephson m. fl., af A. bragtes till sin
högsta fulländning och under hans ledning åstadkom
inom sig den förening af naturfriskhet och disciplin,
som skapat denna sångförenings nästan exempellösa
popularitet, och som under Paristäflingen gaf en
fransk kritiker anledning att säga, "att man här
hade framför sig förverkligandet af ordningen inom
friheten". Ett sådant resultat var möjligt blott genom
Arpis ovanliga anföraretalang samt den sällsynta
förbindelsen hos honom af en syd-lännings eld med
nordbons tvärsäkerhet. A. L.
ArpTno, stad i den italienska prov. Caserta,
distr. (circondario) Sora, s. om staden
Sora. 5,646 innev. (1871). Klädes- och
papperstillverkning. Ofvanför staden, på en bergig
kulle, ligger Civita Vecchia. - A. hette fordom
Arpi-iiuni och tillhörde ursprungligen volskerna,
derefter samniterna och sist romarna, Der föddes
Marius och Cicero.
(TArpTno, il Cavaliere, italiensk målare. Se Cesari,
G.
Arppe, Nils Ludvig, finsk affärsman, f. 1801,
d. 1860. Efter aflagd ämbetsexamen vid universitetet
slog han sig på affärsverksamhet, i synnerhet för
att kunna vara sina medellösa yngre syskon till
hjelp. Inom få år hade han genom duglighet bragt det
derhän, att han var dels egare af, dels disponent för
åtskilliga vid Saima vatten belägna sågar. Många voro
de svårigheter, mot hvilka A. under sia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
