Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akaroidharts - Akatalektisk - Akatoliker - Akbar - Akebäck - Akefaler - Akefaler - Aken - Akenside - Aker - Akergarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genomgräfdes af befolkningen. A. är ett vildt
bergland, rikt på skog och betesmarker; endast vid
östra gränsen, i Achelous’ floddal, är det något
odladt. Dess innevånare hafva varit och äro ett
rått folk med vilda seder och hade aldrig någon
djupare inverkan på det öfriga Greklands öden. Sitt
namn, akarnaner, hafva de fått efter Alcmæons son
Acarnan, hvilken skall hafva koloniserat landet. Bland
forntida städer må nämnas Actium på udden af samma
namn. – A. bildar numera tillsammans med Ætolien
en nomarki. Staden Missolunghi i A. är nomarkiens
hufvudstad. Se Ætolien. O. A. S.
Akaroidharts, harts af det nyholländska grästrädet
(Xanthorrhoea hastilis), gult eller rödgult, sprödt
harts af aromatisk lukt. Nyttjas till beredning af
lack och såsom färgämne för polityr och fernissor.
P. T. C.
Akatalektisk (af Grek. nekande a, och katalegein,
upphöra), metr., fullständig; en akatalektisk vers
är en sådan, som innehåller ett fullständigt antal
versfötter och hvars sista versfot hvarken har för
få eller för många stafvelser. Jfr Katalektisk och
Hyperkatalektisk.
Akatoliker (af Grek. nekande a, och katholikos,
katolsk), "icke katoliker", en benämning på alla
utom katolska kyrkan stående kristna. Den tillades
synnerligast protestanterna i Österrike, till dess
kejsar Josef II 1781 utgaf sitt toleransedikt. Numera
förekommer den icke i officiella handlingar; den
brukas på sin höjd af ultramontana prester.
Akbar, eg. Djelal-eddin Muhammed, stormogol 1556–1605,
föddes 1542 och härstammade från Timur. Hans fader
var stormogol Humajun, hvilken Akbar efterträdde
1556. Till hans sextonde år fördes regeringen af
vesiren Beram. Akbar var den störste och mest berömde
af de mongoliske kejsarne i Hindostan. Genom lyckliga
krig befäste han sin makt och vidgade sitt rike; genom
en vis regering vann han sitt folks kärlek och ökade
sitt rikes välstånd. Han främjade åkerbruk och handel,
lät verkställa landmätningar, sökte sammansmälta
de olika beståndsdelarne af befolkningen, hvilken
han tillstadde fri religionsöfning, samt omhuldade
vetenskap och konst. Han dog år 1605 i Agra, som han
upphöjt till residensstad. Akbars storvesir Abu-l-fasl
skref hans historia.
Akebäck, socken i Dede ting af Gotlands norra härad,
Gotlands län. Areal: 2,268 tunnland. 5 ofm., 6 7/8
fm. mtl. 193 innev. (1874). Annex till Follingbo i
Visby stifts norra kontrakt. – Akebäcks kyrka är en af
öns äldsta och minsta. Enligt uppgift från medeltiden
uppbyggdes hon år 1149. Hon är uppförd i äldre
rundbågsstil, af huggen och tuktad kalksten, och har
flere märkliga detaljer. – När kristendomen började
vinna utbredning på ön, lefde i A. en mäktig man,
Botajr af Akebäck. Han var den nya läran tillgifven
och lät i den närbelägna Valls socken uppbygga
(af trä) den första kristna kyrka på Gotland. Denna
brändes likväl snart af hedningarne. Det ställe,
der kyrkan stod, heter än i dag Kulstäde (kolstället).
Botajr byggde emellertid snart en annan
kyrka i Vi, der sedan Visby (offerställets stad)
efter hand uppväxte. C. J. B.
Akefaler l. Acephala, zool. Se Musslor.
Akefaler, monofysitisk sekt, Akefalisk, Akefaliska
böcker. Se Acefaler o. s. v.
Aken, Franz Joakim von, apotekare, kemist, född
1738 i Örebro, död derstädes 1798. Sedan han en tid
studerat naturalhistoria, kemi m. m. vid Upsala
universitet och ökat sina insigter under en
längre vistelse i England, öfvertog han sin faders
apotek i Örebro. Genom hans kunskaper och duglighet
blef detta i sitt slag en mönsterinrättning, från
hvilken de flesta mindre apoteken i länet hemtade
sina behof af medicinalier. v. A. är hufvudsakligen
bekant såsom uppfinnare af det efter honom benämnda
"Akenska eldsläckningsämnet", bestående af vissa
delar alun, vitriol, lera, koksalt m. m., lösta i
vatten. Då denna blandning sprutas på ett af eld
angripet ställe, bildar hon en hinna, som hårdnar
genom värmen och dymedelst hindrar elden att gripa
omkring sig. Det har dock visat sig, att detta medel,
ehuru hyllande på en riktig idé, är oanvändbart
vid större eldsvådor. A. utgaf åtskilliga mindre
skrifter, bl. a. «Kort afhandling om det bästa
eldsläckningssätt, med dertill lempad brandredskap
och nödig brandordning, jemte Bihang» (1797).
Akenside [ekensejd], Mark, engelsk skald och läkare,
f. 1721, d. 1770 såsom drottningens lifmedikus. Vid 23
års ålder skref han sin mästerliga, till flere språk
öfversatta lärodikt The pleasures of imagination. En
1745 utgifven samling af oden rönte jämförelsevis
mindre bifall. Äfven några af A:s medicinska skrifter
voro för sin tid af stor förtjenst.
Aker, allmänt gårdsnamn i Norge. – I Vang på
Hedemarken finnes en gammal sätesgård med detta
namn. – Efter gården Aker (Store-A.) vid Oslo
fick Akers prestgäll (7,41 geogr., 3,2 norska,
qv.-mil, med 18,981 innev., 1865) sitt namn. På dess
mark, Akershagen, anlades Kristiania, 1624. Den
der uppförda gamla stenkyrkan (fylkeskyrka för
Vingulmark) är numera sockenkyrka för en församling i
Kristiania. Akers prestgäll är nu deladt i tvänne:
Öster- och Vester-Aker. – Efter A. har äfven
Akerselven sitt namn. Hon kommer från de skogrika
höjderna norr om Kristiania, Nordmarken, och bildar på
sista halfva milen af sitt lopp en rad af vattenfall,
som drifva ett stort antal fabriker. – Akers
sorenskriveri innefattar prestgällen Aker och Asker,
af hvilka det sistnämnda delas i två härad (Akers
och Bærum), tillsammans 12,51 geogr. (5,4 norska)
qv.-mil, med 27,381 innev. (1865). Akers sorenskriveri
i förening med Follo sorenskriveri bildar Aker och
Follo fögderi, som tillhör Akershus amt och utgör
23,06 geogr. (9,95 norska) qv.-mil, med 40,891
innev. (1865). Y. N.
Akergarn, hamn, nu kallad S:t Olofsholm, i Helvi
socken på Gotlands nordöstra kust. Der landsteg öns
"förste kristne apostel", norske konungen Olof den
helige, år 1030. Sedan byggdes derstädes ett åt S:t
Olof helgadt kapell, hvars ruiner i senare tid
blifvit begagnade till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
