Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4 kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Har min broder fördrivit den onde anden?" frågade
krigaren, som fört Heyward in i hålan. "Vad är det han bär i
sina armar?"
"Ditt barn!" svarade Duncan allvarligt. "Jag har fördrivit
sjukdomen från henne och spärrat den inne i hålan. Nu bär jag
bort kvinnan, för att stärka henne med örter. När solen vänder
åter, skäll hon vara i sin mans wigwam."
"Gott!" svarade hövdingen, utan att röja den minsta
misstro. "Min broder kan gå. Jag skall gå in i hålan och kämpa
med anden."
"Nej, broder!" utbrast Heyward förfärad. "Sjukdomen
skulle fara i min broder. Nej, mina barn måste vänta här
utanför, tills den onde anden kommer ut, och då slå den till jorden
med käppar. Han är listig och ämnar nog dölja sig i berget,
när han ser hur många, som stå färdiga att kämpa med honom."
Man lyssnade till Heyward som till ett orakel och det fanns
ingen, som hade vågat att göra någon invändning. Alla
tillstädesvarande drogo sina knivar och tomahawker samt trängde sig
fram runt hålans ingång, beredda att låta den sjukas
plågoande känna sin hämnd. Detta ögonblick begagnade Falköga
och Heyward att hastigt försvinna.
Falköga valde en väg, på vilken de voro minst utsatta för
att bliva sedda, och höll sig mera i utkanten än i det inre av
indianbyn. Under påverkan av den friska luften kom Alice snart
till sig själv och gissade strax vad som hade försiggått.
Heyward satte henne, ned på marken och räckte henne sin arm till
stöd samt följde efter spejaren, tills denne stannade ett gott
stycke från hyddorna och yttrade:
"Denna stig skall föra er till en annan stams rådseld. Gån
dit och bedjen om beskydd! Om det är äkta delawarer, skola
de ej vägra eder det. Gån nu! Gud vare med eder!"
"Vad ämnar ni göra? Ni vill väl icke skiljas från oss?"
frågade Heyward överraskad.
"Uncas är i sina fienders våld", svarade Falköga. "Jäg
måste se till vad jag kan göra för honom. Hellre än att man
skall säga, att Uncas blev marterad, under det jag var i
närheten, hellre än att den unge mannen skall dö, därför att ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
