Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fädernas gudasaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunde förloras, ty den återkomme i sin ägares hand, när
helst han ville det, antingen han kastat till måls med
den eller tappat den eller bestulits på den. Äfventyret
med jätten Trym hade nyligen bevisat, huru viktig den
egenskapen var.
Sindres gåfvor öfverlämnades till gudarne genom
Brock, som begärde deras dom i det med Loke
föreliggande vadet. Loke skröt med, att han, för att skaffa
gudarne dessa dyrbarheter, satt sitt hufvud på spel. Vore
det nu så, att Sindres smiden förklarades vara bättre än
Valands, så hade han, Loke förlorat vad och hufvud.
Eftersom gudarne voro klenodernas ägare och de
ende, som kunde pröfva deras värde, måste de åtaga
sig domen och låta veta, att de efter fullgjord pröfning
skulle afkunna den.
Loke var glad åt sitt påhitt. För sitt hufvud hyste
han ingen rädsla. Men hvad han var säker på var, att
huru än domen utfölle, skulle den väcka hätskhet mellan
de täflande konstnärerna inbördes samt fiendskap
åtminstone hos den tappande sidan mot gudarne. Ditintills
hade asarne och de store smederna varit vänner och de
senare uppbjudit hela sin skicklighet för att gifva Asgard
världsskyddande konstverk och sköna smycken.
Hädanefter skulle förhållandet efter Lokes uträkning varda ett
helt annat. Alldeles viss var han om att i fall Valand
tappade, skulle det stå gudarne dyrt. Han hade noga
iakttagit denne Ivaldesons skaplynne. Valand var trofast
och hängifven, så länge hans rättskänsla eller stolthet icke
sårats, men annars oblidkelig och hänsynslöst hämndgirig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
