Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600) - 6) Upptäckten af Peru. Franz Pizarro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
expedition utanför New-Foundland. Han ville dock
ej vända med den, utan fortsatte hemåt. Roberval
uppsökte likväl den af Cartier utsedda platsen,
men som han medförde otillräckliga förråder, omkom
en tredjedel af kolonisterna under första vintern,
och slutligen sände Frans I år 1544 Cartier att till
Frankrike öfverföra de återstående. Hela detta första
försök att kolonisera Canada slog sålunda fel.
Under hugenottförföljelsernas tid sökte den ädle
amiral COLIGNY skaffa sina trosförvandter en
fristad hinsidan hafvet. Ar 1562 afsändes dit
en skara hugenotter, som landade i södra delen
af .n. v. Syd-Carolina, där de anlade ett fäste,
som efter konung Karl IX af Frankrike kallades Fort
Carolina och efter hvilket hela landet sedan fått
sitt namn. Men då spanjorerna i Florida fingo höra,
att kättare slagit sig ned i deras närhet, tågade
en skara år 1565 mot norden och nedsablade alla de
franska kolonisterna.
Den första för framtiden bestående kolonien norr om
Florida grundlades af engelsmannen WALTER RALEIGH
1584 i det land, som han till sin drottnings ära
kallade Virginia, och som var engelsmännens första
besittning utom Europa. I slutet på århundradet, efter
hugenottkrigens slut, upptog man äfven i Frankrike
planerna på en ny kolonisation i den nya världen. En
expedition afgick dit 1598, ehuru dess ledare
kvarlämnade de 40 emigranterna på Sable Island[1]; 1604
och 1605 följde nya. Vid denna tid leddes företaget
af SAMUEL DE CHAMPLAIN (död 1635), som kallats det
franska koloniväldets grundläggare. Han anlade 1608
staden Quebec, som blef utgångspunkten för jaktfärder
och upptäcktsresor i dessa trakter, hvilka småningom
förde fransmännen till de stora sjöarne i väster,
dit Champlain först framträngde. Efter denna tid
var Canada en fransk besittning.
6) Upptäckten af Peru. Franz Pizarro.
Redan Balboa hade hört talas om ett mäktigt
och rikt land i söder från Panama, men hans
planer att framtränga dit omintetgjordes genom
hans afrättande. Ehuru efter hans död de flesta
expeditionerna sändes mot norr, har dock år 1522
PASCUAL DE ANDAGOYA gjort en segelfart åt söder
till ett litet land Biru, hvarest han fick höra än
märkvärdigare berättelser om det stora guldlandet. Det
var af detta ord Biru, som betecknade ett mycket
nordligare land, som spanjorerna gjorde namnet Peru.
Andagoyas ord väckte hos FRANZ PIZARRO beslutet
att genomföra Balboas plan, att framtränga till
guldlandet och eröfra det. Han ägde visserligen ingen
förmögenhet, men däremot alla öfriga förutsättningar
att genomföra en så omfattande plan. Oäkta son till en
spansk adelsman var han född i Trujillo, okändt när,
(troligt i slutet af 1470-talet), och hade icke fått
någon skolundervisning, så att han icke ens kunde
skrifva. Med andra likartade lycksökare drog han i
början af 1500-talet till den nya världen, där han,
som vi sett, slöt sig till Hojedas sista expedition
till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
