Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ministerkrisen 1875, eller den s. k. Bergsprängningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utveckling till utgångspunkten 1809 och sålunda
vindicera statsrådens frihet äfven från politiskt
ansvar för annat än sin egen mening, så att de icke
behöfde vidare bekymra sig om huru konungen förde
rikets styrelse, för hvilken han ensam finge bära
ansvaret. Många voro dock förtjusta af ett sådant
häfdande af den monarkiska personlighetsprincipen;
och då i samma dagar gafs en middag för Bergström af
pristagarne vid wienerexpositionen, höll Erik Sparre
ett grant tal om att svenska folket älskade den
man, som oförfäradt ställde sitt breda bröst midt i
breschen, därvid fabrikörerna hurrade ursinnigt. Mig
föreföll det däremot, som Bergström dragit sitt eget
breda bröst från breschen och ställt dit konungen
i stället.
För försvarsfrågans behandling tillsattes äfven vid
denna riksdag ett särskildt utskott, och jag blef
däruti invald, dock endast med 60 röster, under det
de främsta fingo 97. Det var skåningarne och ett par
generaler, som röstat på mig. Jag åberopade, att jag
nyss åtagit mig att vara ordförande i lagberedningen
och att detta uppdrag icke lät sig förena med
ledamotskap i utskott, och anhöll därför att få
afsäga mig detta senare. Häremot protesterades
från skåningarnes sida, men genom votering blef jag
befriad, sedan Carleson till deras harm förklarat,
att jag lättare kunde umbäras i utskottet än i
lagberedningen.
I fråga om tillägget till 80 § regeringsformen
öfverensstämde Kongl. Maj:ts till denna riksdag
aflåtna förslag ordagrant med det beslut, som
första kammaren vid nästföregående riksdag hade
fattat. Men nu antog konstitutionsutskottet i stället
Adlercreutz’ förslag, hvars förkastande hade föranledt
hans afgång. Jag vidhöll samma mening, som jag förra
gången uttalat om antagligheten af det adlercreutzska
förslaget, hvaremot Carleson naturligtvis stridde
för regeringens. Tvärt emot sitt beslut vid förra
riksdagen godkände första kammaren nu, den 3 mars,
med stor majoritet det adlercreutzska förslaget,
som äfven af andra kammaren antogs. Det vill synas,
som regeringen icke behöft taga sig detta nära,
då riksdagens beslut öfverensstämde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
