Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ministerkrisen 1875, eller den s. k. Bergsprängningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försvarsverkets ordnande och grundskatternas afskaffande
och att förslag till det förra voro uppgjorda och slutligen
granskade men det af Kongl. Maj:t offentliggjorda
betänkandet om grundskatterna ännu beroende på vederbörande
ämbetsverks beredning; och då förslaget om försvarsverkets
ordnande icke vore afsedt att bringas till verkställighet,
innan frågan om grundskatterna förut blifvit afgjord, tvekade
Kongl. Maj:t icke att redan vid denna riksdag framlägga de
fullbordade delarna af den vidt omfattande angelägenheten.
I själfva den kungliga propositionen var värnplikten
utan stamtrupp uteslutande lagd till grund för försvaret
och fordringarna på arméen så högt tilltagna, att de
tillfredsställde generalerna. Dessutom var såsom villkor
uppställdt ett tillägg till 80 § regeringsformen, enligt hvilken
ej blott själfva grunderna utan ock de för deras tillämpning
oundgängliga anslag skulle fastställas genom lag.
Uti det propositionen åtföljande statsrådsprotokoll hade
Carleson och med honom fem statsråd uttalat sina
betänkligheter emot att framlägga förslaget utan
öfvergångsförslag och andra behöfliga utredningar; och finansministern
Åkerhjelm rent af afstyrkte hela propositionen, enär han
vore oviss, om landet skulle förmå att bära de däraf
härflytande kostnader.
Redan vid remissen af dessa propositioner framhölls
det i första kammaren såsom betänkligt, att statsrådets
ledamöter stannat i skiljaktiga meningar angående en så
viktig angelägenhet. Härpå svarades från statsrådets sida,
att skiljaktigheterna endast rörde tidpunktens läglighet.
Bergström tillade, att grundlagen förutsätter, att olikhet i
åsikter kan förefinnas emellan konungens rådgifvare, då den
ålägger dem, att hvar för sig framlägga sin mening, på det
att han må kunna välja den han finner bäst; och Bergström
kunde ej tro, att riksdagen skulle anse det rätt af konungens
rådgifvare att sammanrota sig för det tomma nöjet att hafva
en mening.
Hos mig och flera andra väckte det bekymmer, att
man sålunda ville föra tillbaka hela vår konstitutionella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
