Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åren 1862 och 1863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke blifvit insatta såsom en särskild klass
valberättigade till andra kammaren; att riksdagsmännen
i båda kamrarna skulle erhålla arfvoden; att kamrarna
själfva skulle utse sina talmän; att vid gemensamma
omröstningar de yngste af den talrikaste kammaren
skulle afhålla sig från omröstningen, så att lika
stort antal från hvardera kammaren i densamma deltoge;
samt att statsutskottet jämväl skulle öfvertaga
bevillningsutskottets göromål.
Kungen lämnade mig tillbaka detta exemplar af
grunderna, försedt med några egenhändiga anteckningar,
men gaf mig särskildt några vidlyftigare anmärkningar,
jämväl af honom skrifna men påtagligen af någon
förfaren riksdagsman författade. Där bestreds bland
annat införandet af årliga riksdagar, hvarigenom man
hufvudstupa skulle kasta sig in i det parlamentariska
styrelsesättet. Landstingen borde blott få utse en
del af första kammaren; den andra delen borde helst
tillsättas genom val inom adeln, med biskoparne såsom
själfskrifna, eller, om detta icke lät sig genomföras,
utses af konungen, hvarigenom antalet i båda kamrarna
kunde göras lika. Till andra kammaren borde den
gamla röstberäkningen efter skatt bibehållas. Det
borde öfvervägas, om icke borttagande af arfvodet
för första kammarens ledamöter innebure en säkrare
garanti än förmögenhetskvalifikationer. Talmännen
borde af konungen nämnas.
I en promemoria, hvartill jag har kvar konceptet,
sökte jag gendrifva de flesta af dessa anmärkningar
och bifogade därvid ett alternativ angående
röstberäkning för andra kammaren, enligt hvilket
denna skulle ske efter de i kommunalförfattningarna
stadgade grunder, så framt icke samtliga till ett
valdistrikt hörande kommuner beslöto, att rösterna
skulle för alla beräknas lika.
Härpå lämnade kungen mig ytterligare anmärkningar,
däruti han vidhöll, att kungen borde utse en del af
första kammaren och talmännen; han gaf företräde åt
medelbara val till andra kammaren och förkastade
alternativet, att kommunerna skulle få afsäga sig
röstberäkningen efter skattegrund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
