Minnen / I:153 (1906) Author: Louis Gerard De Geer Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Börjad riksdagsmannaverksamhet (1857)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

BÖRJAD RIKSDAGSMANNAVERKSAMHET.

(1857.)

–

För att pröfva, om jag skulle äga någon fallenhet för
det politiska lifvet, beslöt jag nu att deltaga någon
tid i den riksdag, som börjades uti oktober 1856. Vi
reste ock, hela familjen, först till Stjernholm,
där vi stannade öfver julen, och på nyåret till
Stockholm, hvarest vi hyrt några anspråkslösa rum
vid Bryggaregränden. Jag uttog därefter pollett på
riddarhuset och bevistade flitigt adelns sammanträden.

Det var min föresats att försöka mig som
riksdagstalare, och jag hade flera gånger lagat i
ordning små anföranden i åtskilliga ämnen, men modet
svek mig alltid i den stund, då jag borde anhålla
om ordet af landtmarskalken. Jag har sedan otaliga
gånger måst tala offentligt men har aldrig kunnat
öfvervinna en verklig ängslan därför och hvarje gång
känt hjärtklappning, då jag skolat börja.

Ett skriftligt tal, som uppläses, gör sällan något
djupare intryck på åhörarne, till hvilka det kommer
mindre omedelbart än det muntligt talade. Allt, som
är skrifvet, tar sig i själfva verket bättre ut att
läsas än att höras. Däremot blir innehållet vanligen
bättre och koncisare, då det är så öfvertänkt, som
fordras för det, som sättes i pennan. För att förena
bådas fördelar har man därför att iakttaga hvad en
af Englands mest berömda talare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>