- Project Runeberg -  Minnen /
I:26

(1906) [MARC] Author: Louis Gerard De Geer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Själfkarakteristik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förklenande. Ett exempel härpå står ännu för mig i
liflig hågkomst. Under en ångbåtsresa från Upsala
till Stockholm, innan jag ännu var student men redan
gjorde anspråk på att icke anses såsom gosse, hade jag
gjort bekantskap med en hygglig familj, som till min
förtjusning bemötte mig såsom en fullväxt man. Min i
öfrigt lätta packning var denna gång förstärkt med
en ofantlig dalkarlsask, full af leksaker, som jag
skulle föra hem till Stjernholm åt mina små systrar,
som tillbringat någon tid i Upsala. Vid framkomsten
till Riddarholmen skulle de resandes saker visiteras,
och under den ovårdsamma tullbehandlingen af mina gick
bottnen ur asken och alla leksakerna ramlade ut öfver
däcket. Jag måste nu stycke för stycke plocka ihop
dockor, hästar och trumpeter m. m. i otalig mängd och
använda en lång stund för att åter pressa in dem i det
trånga förvaringsrummet, allt under många passagerares
högljudda munterhet och i åsyn jämväl af den familj,
hvars bekantskap jag gjort under resan. Ett bevis
på att jag i verklighet långt ifrån trampat ut
barnskorna var, att jag föreställde mig, det man
kunde tro, att dessa leksaker voro mina egna. Jag
hade blott behöft skratta med för att reducera hela
saken till ett intet, men i stället kände jag nu,
huru mitt ansikte öfverdrogs af en skamrodnad, som
just var ägnad att väcka de befarade misstankarna
och kom mig att vilja sjunka under jorden.

Naturens skönhet har på mig utöfvat ett mäktigt
inflytande. Att se ett storartadt eller blott vackert
landskap, en skön eller blott täck kvinna, har från
ungdomen varit en af mina största njutningar; och
jag har haft öga för att upptäcka det vackra, äfven
där det af de flesta varit obemärkt. Äfven skön konst
har jag älskat, minst musik och skaldekonst, hvilka
måste vara af den mest framstående förträfflighet
för att på mig göra någon djupare verkan. Efter
några veckors lektioner på piano förklarades jag för
omusikalisk och fick i stället ägna mig åt dilettantism
i målarkonsten; och att skrifva vers har jag alltid varit
oförmögen. Den vanliga poesien föreföll mig egentligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:25:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geerminn/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free