Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensken såsom ekonomiskt verksam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dygder ha alltid mest erinrat om dem man brukar beteckna
såsom företrädesvis adliga.
Men i vår tid är det de borgerliga egenskaperna, som
hembära segerpriset. I vår tid kommer man fram genom
att tänka sig för och behärska sig, genom omsorgsfullt
beräknad ekonomisk verksamhet, genom att öfvertyga och
öfvertala i stället för att slå till med svärdet. Detta
är verkligen icke någon tid för oss svenskar.
I flera föregående arbeten har författaren såsom sin
uppfattning framhållit, att vårt folk saknar ekonomisk
begåfning, – och detta icke blott därutinnan att det
saknar förmågan att spara, hvilket allmänt erkännes,
utan lika mycket däruti, att det saknar förmåga att
förvärfva. Vi ha framhållit, att vårt intresse så
öfvervägande ligger åt det tekniska hållet, att ett
företags ekonomiska sida alltför ofta försummas och
skötes dåligt.
Detta är ett inveckladt kapitel, och författaren smickrar
sig icke med att hafva funnit de många intima lynnesdrag
hos vårt folk, hvilka gemensamt hafva ledt till ofvannämnda
resultat.
Ett dylikt lynnesdrag synes dock vara, att svensken
öfver hufvud icke älskar arbete för ekonomisk vinning.
Med sin starka omedvetna pliktkänsla – som är en af
de stora samhällsuppbyggande faktorerna i vårt folks
historia, vid sidan af mycken upproriskhet i resonemanget
– med denna sin pliktkänsla kan svensken nog uträtta ett
godt arbete, och han har ju vunnit berömmelse härför,
t. ex. i Amerika. Hvad vårt folk i årtusenden slitit och
arbetat, i mark och skog, i grufschakt och på sjön, –
kraftigt, ihärdigt och med beundransvärda försakelser
och uppoffringar, utan att, knappt, veta af det själft
och utan att därför skänka sig själft någon beundran
eller begära en sådan af andra – detta är helt enkelt
ett storverk. Men strängt taget har svensken aldrig
älskat detta arbete, och det är kanske därför som det
ej skänkt honom den ekonomiska vinst som det bort göra.
Sin kärlek skänker svensken det arbete, åt hvilket han
kan stjäla undan några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
