Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - "Inför rätta". E-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
De, som ställt sig under bildningens och upplysningens
fanor, redo att bära dem framåt, dessa mensklighetens
hjeltar och sanna välgörare, hvilka trädt hvarandra i
fotspåren genom årtusenden och alltjemt förstärkt och
förstärka sig och aldrig af nederlagen förlorat eller
förlora hoppet om slutlig seger, de föra emellertid
ett oförsonligt krig mot dårskapernas välde. Deras
aldrig ändrade eller svikna lösen har alltid varit
och skall alltid förblifva:
»’Dårskaperna äro tyranner - död åt dårskaperna!»
En af Englands i sin väg ypperste män, den berömde
djurmålaren Landseer, har i en af sina taflor, hvaraf
en afbildning återgifves i hithörande illustration, på
det kraftiga sätt, som är honom, liksom i allmänhet
öfverlägsna naturer, eget, i fabelform berättat
för menniskorna ett kapitel ur deras dårskapers
historia. Med bilder ur den djurverld, åt hvars
och den ena labben på den paragraf i lagboken, som
skall tillämpas, afkunnar han domen. På ömse sidor om
honom befinna sig parterna med deras advokater, för
hvilka han i kort sammanfattning redogör för målets
beskaffenhet och de tvistandes påståenden. Till höger
ser åskådaren närmast sig en spansk hund, hvilken,
med hufvudet hvilande på golfvet, i sitt stilla
sinne begrundar domarens ord och med lugn afbidar
utslaget. Yid hans sida sitter en gammal hederlig,
svarthufvad "gårdvar", hvilken, i medvetande af att
nu som alltid vara i rätta ärender stadd, tager sig
en tupplur, säker om att rättvisan skall hafva sin
gång och vinna seger. En ungdom, som ej varit med så
mycket i verlden och ej ännu fått sitt lynne afkyldfc,
har ryckt närmare domarestolen och åhör med synbart
välbehag domarens förklaring. Hela uttrycket i hans
hufvud, öfversatt i ord, säger så mycket som: »saken
är klar - se der rättvisan!»
Inför rätta.
(Teckning af Freeman, efter Landseer.’)
studium han egnat sin rika begåfning, har han
framställt en scen ur det menskliga lifvet, som
vi alla känna igen, emedan den utgör en trogen
spegelbild af den dårskap, åt hvilken menniskorna
kanske allmännast offra, nämligen grälaktigheten,
processlystnaden.
Yi befinna oss i ett af den höga rättvisans
tempel. I domarestolen sitter en vördig pudeltik,
hvilkens ’yfviga pels, liksom den midt emot sittande
brottmålsnotarien - af samma ras, men betydligt
mindre- erinrar om de ofantliga och löjeväckande
peruker, hvilka .höra till de engelska domrarnas
embetsdrägt. Parterna hafva slutat sina anföranden,
och »nådig lagman» har hört allt som sagts för och
emot. Han behöfver ej se klarare in i saken, hvarföre
han lagt bort glasögonen. Efter ett ögonblicks,
begrundande, med blicken höjd mot taket
Längst upp och till hälften dold af domarens stol se
vi slutligen en fjerde figur, så intresserad, att han
tyckes vara idel öra och öga. Han småler förtjust. Det
är uppenbarligen han, som vunnit processen.
På andra sidan dombordet är scenen en helt annan. Der
stöta vi tydligen på den del af domstolarnas
befolkning, som processar för processens egen
skull och söker genom hvarjehanda knep och finter,
snärjningar och vrängningar förleda lagens tolkar att
gifva helgd åt en orättfärdig sak. Nederst se vi en,
som med blicken höjd mot himmelen tager gudarna till
vittne, att han blifvit orättvist behandlad. Närmast
honom står en vresig vallhund - »fähund» är kanske
rätta benämningen - som i undertryckt raseri öfver
domarens uppfattning sammanbiter tänderna, besluten
att taga skadan igen på andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
