- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band VIII, årgång 1869 /
165

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guacharo'n eller fettfågeln - Ett fosterländskt bildergalleri. Louis De Geer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

165

flera resande ofta blifvit anträffad i grottor och
klyftor bland Anderna.

Guacharo’n lemnar sin grotta vid nattens inträde, i
synnerhet vid månsken. Han äter ganska hårda frön, och
^indianerna påstå, att han hvarken förtär skalbaggar
eller nattfjärilar.

Hvarje midsommarsdag begifva sig indianerna in i
den vid Caripe belägna grottan, förstöra med stänger
de flesta, i taket uti trattformiga hål befintliga
nästena och ihjelslå flera tusen fåglar. Dervid flyga
de äldre, såsom om de ville försvara sin afkomma, med
förfärligt skri kring indianernas hufvuden. Ungarnes
inelfvor uttagas genast. Undre delen af kroppen är
starkt betäckt med fett, och jmellan benen bildar
fettlagret ett slags boll, De fröätande fåglarne,
som icke äro utsatta för dagsljuset och föga
använda sina muskler, blifva oerhördt feta. (De
europeiska nattfåglarna äro magra, emedan de icke
lefva af frukter, utan af den torftiga fångst,
jagten gifver dem.) Vid tiden f or »fett-skörden»
bygga indianerna sig kojor af palmblad vid ingången
till grottan, utsmälta vid elden de unga fåglarnes
fett och gjuta det i lerkärl; det är bekant under
namnet guacharo-smör eller olja, halft flytande,
klart, luktfritt och så rent, att man kan förvara
det öfver ett år, utan att det blifver härskt.

Mängden af den olja, man erhåller, är ringa i
förhållande till slagtnin-gen. Man lär ej erhålla
mer än 150 till 160 flaskor (å 44 kubiktum) rent
fett; det öfriga, mindre klara, förvaras i större
kärl. Användningen af guacharofettet är i Caripe
ganska gammal.

Louis De Geer.

Ifrågavarande fågelslägte skulle vid Caripe längesedan
varit utrotadt, om icke åtskilliga omständigheter
samverkade till dess bevarande. Af vidskepelse
våga sig indianerna sällan in i grottan; fågeln
synes också kläcka i närgränsande, för menniskor
otillgängliga hålor, och kanske befolkas alltjemt
den stora grottan å nyo med kolonier, som utgå från
de små jordhålorna. Man har fört unga guacharos till
Cumana. De lefde der flera dagar utan att äta, emedan
de frön, man gaf dem, ej föllo dem i smaken.

Då man i grottan uppskär kräfva och mage på de
unga fåglarne, finner man mångfaldiga torkade och
hårda frön, som under namn af »guacharofrön» utgöra
ett lofordadt medel mot intermittenta febrar. Man
uppsamlar dem sorgfälligt och sänder dem till Cariaco
och andra lågt belägna febertrakter, der de

komma feberpatienterna till del.

Grottan vid Caripe är för indianerna en förfärligt
hemlighetsfull plats. Der nere i djupet .-. tro
de - bo deras förfäders själar. Gå till guacharos
vill säga det samma som dö. Derföre företaga
också troll-karlarne och gift-blandarne sina
nattliga gyckelspel framför grottans ingång, för
att besvärja den främste bland andarne. I alla
regioner likna således folkens myter hvarandra,
i synnerhet sådana, som hafva afseende på tvenne
verlden regerande krafter, på själarnes vistelse
efter döden, på de rättfärdigas belöning och de ondas
straff. Caripe-grot-tan är det samma som grekernas
tar-tarus,och guacharos, som under jemmer-ligt
skri fladdra öfver vattnet, påminna om de stygiska
fåglarne.

Ett fosterländskt bildergalleri,

Louis De Geer,

et var en afton på hösten år 1596. En medelålders
! man smög sig med sin hustru och sina barn om
bord på en å Maas-floden liggande liten torfjakt
vid Maas-Komna obemärkta om bord, dolde de sig
omsorgsfullt lasten, medan skepparen begaf sig utför
floden med sku-I den trånga torfkammaren höllo de
flyktande sig gömda : hela färden på floden, tills
slutligen båten tornade mot l och skepparen med
glad stämma ropade: »nu äro vi i i

Holland!» Då framträdde flyktingarne, man, hustru,
två söner och sex döttrar, i strålande glädje från
sitt gömställe. De stego i land och föllo alla på
knä samt prisade Gud för sin underbara räddning från
mäktiga förföljare.

Den ene af de båda sönerna i denna familj, som i sin
egenskap af reformert flyktat för de då så mäktiga
påfliga ur det Liittichska landet, var en nioårig
gosse, i hvars lifliga själ dessa händelser måste
göra ett djupt intryck. Han hette

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:26:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1869/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free