Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Stormen brister lös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
far, och jag är jag själf; men hvar är min mor? Ja
vill veta hvad ni gjort af min mor!
– Släpp min arm! Jag förstår ej hvad du säger;
klagade baronessan, nästan lika blek som brodern och
nära att dåna.
I detsamma inträdde grefve Bernhard, som, hela dagen
upptagen af sin vidsträckta korrespondens, varit urståndsatt
att bevaka Pauls steg såsom han föresatt sig att göra.
– Rädda mig, rädda mig! Paul har blifvit vansinnig!
jämrade Louise och sjönk vanmäktig i grefve
Bernhards armar.
Paul släppte hennes arm och vände sig med gnistrande
ögon mot brodern:
– Tag henne! Förvara henne inom glas och ram,
den stackars Louise, som ej har mod att svara mig:
jag har ljugit! Nu är turen hos dig!
–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
