Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet. Årsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
fruntimmer. De åto sin middag på stående fot, och
efter slutad måltid, då bordsbön skulle läsas, yttrade
en af bröderna: »Såsom det var af begynnelsen»,
den andra: »så är det nu» och deras gamle betjent,
längst nere vid dörren: »och skall så alltid
förblifva. Amen».
Snart derefter befunno vi oss inom Arsta gods egor. Vi
afveko från stora landsvägen och tant Fredrika visade
mig på långt håll en egendom med ett tvåvåningars
boningshus, om gifvet af lummiga, höga träd, samt
två höga, långsträckta byggnader.
- Der hafva vi Sanda, sade hon; det tillhör
familjen K. Sverige har icke mindre än trettio
baroner af detta namn. Logarna blefvo
byggda i min tld, men boningshuset
är mycket nyare. De äro våra närmaste
grannar, och der borta, tillade hon, ser du
den höga tornspiran på vår lilla församlings
kyrka, Osterhanninge, hvilken ligger endast en
fjerdingsväg från Arsta. I Sverige är det sällsynt
nog att bo så nära kyrkan.
Unga björkar hade fått växa så o tuktade, att
qvistarna sopade mot sidorna af vagnen, då vi åkte
igenom en hage; derefter kommo vi ut på ett od-ladt
fält, der fyra vägar korsade hvarandra; vi körde
genom en grind och in i en hög tallskog.
- I min barndom, sade tant Fredrika, ingaf
mig denna skog en outsäglig fruktan. Jag kunde
aldrig sjelf rätt göra mig reda för anledningen
till en sådan fasa; jag kände blott att någonting
fanns här som mäktigt verkade på min fantasi.
Äter passerade vi en grind, förbi en gammal
fruktträdgård till venster, der Arsta först hade va-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
