Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Amerikas upptäckt af isländarne. Vinland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lämningarna från den likaledes förmenta nordiska kolonien
beträffar, har tornruinen vid Newport, hvari Rafn ville se
murarna af en gammal nordisk rundkyrka, befunnits härröra
från underbyggnaden till en på 1700-talet uppförd väderkvarn och hällristningarna på Dighton-klippan i Massachusetts vara
af indianskt ursprung.
Men om den danske vetenskapsmannen sålunda i fråga
om Vinlands läge sökt bevisa mer än hans källor tillåta,
tillkommer honom dock den obestridliga förtjänsten att
först ha samlat och utgifvit dessa källor och därmed gjort
Amerikas upptäckt af isländarne till ett historiskt faktum.
Ty hur mycket än senare forskare skilja sig från honom i
flere viktiga detaljer, i hufvudfrågan äro de dock ense med
honom.
Senast har historikern professor G. Storm i Kristiania
upptagit frågan till ny granskning. Han tillägger Hauksbokens
berättelse – densamma som vi här ofvan återgifvit
– obetingad auktoritet framför Flatöbokens, den hittills
allmännast följda källan. Vinland kan därför ej för honom
ligga på en nordlig, utan måste sökas på en östlig kust.
Att närmare angifva dess läge anser han omöjligt, men på
grund af naturskildringarna och uppgifterna om de seglade
afstånden synes han benägen att ej förlägga det längre norr
ut än 49° (södra NewFoundland) och ej längre söder ut än
södra delen af Nya Skotland. Allt sammanlagdt, anser han ej
omöjligt, att Karlsefnis vinterkvarter vid Hóp legat på
sydöstra kusten af denna senare halfö. Vinrankan växer här
ännu i dag vild, och i sänkorna mellan kullarna träffar man
ännu på stora sträckor bevuxna med vildt ris, sagans
»själfsådda hveteåkrar». Kjalarnäs torde ha varit nordligaste
udden af Cap Breton och Furdustranden östra strandlinien af
denna ö eller af Nya Skotland. På denna af fjordar sönderskurna
kust vore då äfven Straumfjord och Straumey att söka. Sundet
hvarigenom Karlsefni styrde väster ut på sin resa för att söka
Thorhall kunde då vara Canso-sundet mellan Nya Skotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
