Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Amerikas upptäckt af isländarne. Vinland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det var en enfoting.[1] Han sköt sig hastigt ned till stranden där de lågo. Thorvald,
Erik Rödes son, satt vid rodret, och enfotingen sköt en pil i hans
inelfvor. Thorvald drog ut pilen och ropade: ’Det är fett kring min
buk: vi ha funnit ett godt land; dock skola vi svårligen få någon
nytta af det.’ Thorvald dog kort därefter af detta sår. Enfotingen
hastade tillbaka norr ut. Karlsefni och hans män förföljde honom och
sågo honom stundtals. Slutligen kastade han sig i sjön, och de sågo
honom ej mer.
De vände nu om norr ut, troende, att det var Enfotingarnes land de
sett. Ej heller voro de benägna att längre blottställa sina mäns
lif. De kommo till den slutsatsen, att bergen vid Hóp och dem de nu
sett utgjorde en enda kedja, på den grund att båda voro på ungefär
lika långt afstånd från Straumfjord. Missämja började nu yppa
sig bland folket, och härtill voro kvinnorna orsaken. De
som voro utan hustrur sökte bemäktiga sig deras som hade
sådana, och häraf uppstod den största oro.
Snorri, Karlsefnis son, föddes den första hösten, och
han var tre vintrar gammal när de lämnade landet. När
de seglade bort från Vinland, hade de sydlig vind och
kommo så till Markland, där de träffade på fem skrälingar,
af hvilka en hade skägg, två voro kvinnor och två barn.
Karlsefni och hans män togo gossarne, men de andra undkommo,
och dessa skrälingar sjönko ned i jorden. De togo piltarne
med sig och lärde dem tala, och de blefvo döpta. De sade,
att deras moders namn var Vätilldi och deras faders Uvägi.
De sade, att konungar herskade öfver skrälingarne; den ene af dem
hette Avalldamon och den andre Valldidida. De berättade vidare, att där ej fanns några hus, utan folket bodde i grottor eller hålor.
På andra sidan, midt emot deras land, funnes ett annat, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
