Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Uppfostran och skolgång. Småskolan - 12. Hemlif under midten af fyratiotalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMLIF UNDER MIDTEN AE EYRATIOTALET
145
öfningar utan kläder på kroppen, blef detta
friluftslif ett slags afbild af den grekiska
palsestran. Seniga och brunstekta, som vi voro,
erbjödo vi nog i ett och annat en anblick, som kunde
ha lockat en tecknare till gratis studier efter
lefvande modell.
Kl. l skulle man vara hemma till middagen, och då var
det nödvändigt och komma precis. Men sedan rnan gjort
ifrån sig eftermiddagsarbetet, bar det åter ned till
ån kl. 5, där man höll i troget till kl. 7. Morgon och
förmiddag till kl. 11 ägnades minst fyra timmar till
studier. Söndagarna hade man blott tiden tolf och ett
till badning, ty mellan 10 och 12 var det gudstjänst
och på eftermiddagarna fick man ägna sig åt familjen.
Af denna torra redogörelse torde det framgå, med
hvilken fanatisk, passionerad ifver vi höllo fast vid
denna vår enda reguliära sportöfning, som för oss,
den tidens Uppsalaungdom, var lika viktig, som någon
modern sådan är för nutidens. En stor skillnad fanns
det dock: nu idkas sport ofta samfälldt af ungdom,
tillhörande bägge könen och detta utan tvifvel till
fördel för båda. Sådant kunde naturligtvis icke gått
för sig där i »palsestran»; men att flickorna följde
»tätt efter i fjäten», lockade af gossarnas föredöme,
det ha vi upplefvat, och denna delvis försiggående
»frigörelse af kvinnan», om vi så få kalla den - den
åstadkoms utan tvifvel af de årliga simpromotionerna
i Uppsala, till hvilka vi nu öfvergå, och i hvilka
gossar och flickor i något senare tider och hvar på
sitt sätt icke utan framgång täflat med hvarandra. Och
det var äfven i Uppsala, som denna täflan började,
efter hvad han vill minnas.
Det egentliga intresset med dessa, efter akademiskt
mönster tillställda promotioner, var de många
profven. Dem hade han godt tillfälle att taga noga
reda på under två somrar, 1845 såsom åskådande
och studerande fackens utöfning, 1846 såsom själf
deltagande i profvens utförande.
10. - C. R. Nyblom. L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
